Ledsen

[hållundan]

2515537 Lite OT men kunde inte låta bli å jämföra din avatarbild med en bild på en polare. Grymmt lika?

Ganska lika ja...

 

[AndreasNo]

en pose som alla hojåkare gör typ femtielva ggr man e ute o kör oså tar nån en bild..jau..

 

[Stoppsladd]

2516472 en pose som alla hojåkare gör typ femtielva ggr man e ute o kör oså tar nån en bild..jau..

Jo viss men båda åker suzuki. Har blå svart ställ med lite vitt i. Liknande skog i bakgrunden och ungefär samma placering på vägen. Å så samma pose då.

Men ja e ju en pajjas oxå....

 

[AndreasNo]

2516494 Jo viss men båda åker suzuki. Har blå svart ställ med lite vitt i. Liknande skog i bakgrunden och ungefär samma placering på vägen. Å så samma pose då.

Men ja e ju en pajjas oxå....

femtielva stycken varje timme som åker en hoj på ödsliga skogsvägar o drar den posen... så tar nån en bild.. japp japp

 

[Stoppsladd]

2516498 femtielva stycken varje timme som åker en hoj på ödsliga skogsvägar o drar den posen... så tar nån en bild.. japp japp

Damit! Aldrig får man vara lite originell

 

[duckie]

2515537 Lite OT men kunde inte låta bli å jämföra din avatarbild med en bild på en polare. Grymmt lika?

åh!

 

[Fotrally]

En sak har det kommit fram i denna tråd iaf... vid ungefär 7år gamla förhållande då äre kört, bara att leta en ny kelpartner!

Hörrödu kexet... Nu tar du och gör som så många andra i denna tråd förslagit

1.Kasta ut aset! (omedelbums)
2.Radera hans nummer. (annars blir det bara nått fyllesamtal)
3.Underhåll dig med vänner och med saker du gillar att göra.

...så enklet är det!

Bryt ihop och gå vidare, det löser sig!

 

[floodi]

Ut o sup o svina , har du samma svala som du har här inne med alla trådar hit o dit , så har du nog inga problem med att hitta en ny.

du är ju inte ful heller så det ordnar sig nog.

 

[SSB]

2516548 En sak har det kommit fram i denna tråd iaf... vid ungefär 7år gamla förhållande då äre kört, bara att leta en ny kelpartner!

Så är det faktiskt. Ungefär vart 7 år går en relation igenom en kris.

Den första är ungefär "Herregud, skall vi forsätta vara ihop måste vi gifta oss. Eller går vi bara här och lallar för att det är bekvämt".

Ytterligare sju år senare: "Jaha, ungarna tar ju all tid, vilket tråkigt förhållande jag har egentligen man kanske skulle testa något nytt".

Spola fram sju år till: "Är det här mitt liv? Skall jag verkligen bara ha en fru/make innan jag dör?"

osv osv

Vetskapen om dom här 7-årskriserna gör det lite lättare att ta sig igenom dom.

 

[Ullis]

2516494 Jo viss men båda åker suzuki. Har blå svart ställ med lite vitt i. Liknande skog i bakgrunden och ungefär samma placering på vägen. Å så samma pose då.

Men ja e ju en pajjas oxå....

Så sant Sladden, jag reagerade också....likt Jokern som fan. Har inte bara att göra med hoj & ställ. Det är hela hållningen & helheten i sej.

 

[Maggelito]

Been there, done that!
Som jag sagt tidigare http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=127650

 

[Silverryggen]

2513110 Jag behöver bara skriva av mig lite, ni som inte är intresserade behöver inte läsa. Jag håller på att bryta upp efter ett två år långt förhållande och är helt knäckt över detta. I början var allt så underbart, det bästa som hänt mej, men på sista tiden har inget varit sig likt. man kan säga att vi hatälskar varann, väldigt passionerat emellanåt och mycket förtvivlan andra stunder. Nu har vi iaf bestämt oss för att dela på oss fast ingen egentligen vill. Jag är helt knäckt över detta, varför ska livet vara så tungt, när man äntligen hittar någon som man vill leva hela livet med så kommer dumheter ivägen, det känns så infekterat nu att det knappt går att ta i. Jag är helt knäckt, men jag vill bara säga att jag älskar dig än Andreas.

Deja vué....!!!

Låter exakt som där jag stod i dec förra året, hade ett samboförhållande sen 4år tebax, allt var guld och gröna skogar, var helt säker på att det va "the one"
skaffade bilar, hundar, hästar tittade på hus och snackade om barn, ja hela kitet, var lycklig som få.

Men sen kommer man in i det där gråa slentrianet, allt bara tuggar på och man(läs båda) börjar reta sig på det negativa istället för att se och lyfta fram det fina och positiva..
Bråken kommer krypande och man känner att det börjar glida ifrån varandra, man uppskattar helt enkelt inte varandra som man borde och när man för första gången kommer på sig själv med att tänka:
-Vafan gör jag här? Det här bara bryter ner mig...Måste bort härifrån
-MEN vi har det ju så bra, man älskar ju ändå människan och man har delat så mycket och kan så mycket om varandra. Men man visst djupt innom sig att detta var början på slutet.

Man börjar väga för och emot men kärleken finns ju alltid där bak som ett TUNGT argument, känslorna kan man ju inte kontrollera..
Man tänker framtid, det som varit. vad ska hända sen, hur ska det bli, fan vad jag hatar den känslan.
Och när man gått och samlat ihop sig (och diskuterat) fram att bryta upp känns allt bara SLUT!

Sen tillkommer ju alla praktiska saker som lgh mm, vi bodde i min trea och hon skulle flytta, finns ju som bekant inte sådär värst många lhg i halmstad.. tog 2månader innan hon flyttade ut, de jobbigaste i mitt liv, drack sprit för att döva smärtan (svagt, jag vet) sov på jobbet ibland och var mycket hos polare, körde runt i bilen i flera timmar utan mål och utan att komma fram till något...

Sen kom dagen D, 1 dec -05 och hon skulle flytta, givetvis hjälpte jag till men satan vilket liv när det skulle delas prylar!! Helt plötsligt var allt som jag haft med mig in i förh. "vårat" och skulle delas på och svärmor var med och höll med, var helt tokig ett tag, helt rasande!! Tillslut sa jag bara att lämna dator, tv, hemmabio , mina global-knivar och soffan sen får du ta va fan du vill!!
Släng in nyckeln i brevlådan när du är väck!

Kom hem 2 dagar senare och skrämmdes av mörkret och tystnaden, ingen Bella (jycken) som kom och hälsade ingen som ropade -Hej älskling, och kom och pussades...
En märklig känsla vällde över en, skit-lättad för att allt var över, helt knäckt för att det var slut, visste inte hur jag skulle hantera det alls, bara grät och grät grät. Mådde skitdåligt de följande månaden, polarna, jobbarkompisar famlij insåg att det inte stod rätt till och pratade mig till förstånd, efter jul började saker och ting släppa, tänkte på henne flera gånger om dagen och varje gång kändes det bara tungt och jobbigt, och hunden saknade jag med...
Kändes som om man var helt ensam i världen...

Efter nyår började jag piggna till och som andra skribenter skivit började jag festa och gå på krogen och ragga järnet!! (mest för att fortfasrande döva smärtan, och få självbekräftelse)
Det tog 2 helger innan jag spang på en super-mysig (och skitsnygg) 19-årig dalkulla på en nattkulbb i halmstad...(hon ÄLSKADE bågar.. )
Började träffas veckan efter och trillade snabbt dit..
Hon hade trassligt boende, 2:a handskontrakt, hon fixade en ny lägenhet som hon skulle fått 1:a April (i år) men det sket sig och då fick hon ju helt enkelt flytta in hos mig........

Vänta nu har...! Tänkte jag en morgon, -Vafan hände nu?????? - Hur kunde detta hända??
Det gick väl ett tag men sen blev det samma veva igen, funkade inte alls att bo ihop, skar sig direkt och när hon fick sin lgh 1:a Maj så bröt vi som vänner.

Sedan dess har kontakten med dessa varit sporadisk och minskande till obefintlig, mådde skit ett tag men efter en underbar singel-sommar har jag hunnit samla tankarna och nu känns allt skit bra, hoppas ingen tar illa upp men just nu känner jag att:

-Jag är så in i helvete trött på förhållanden/fruntimmer att jag helt enkelt skiter i det helt och hållet tills det händer av sig själv, ska inte leta, inte jaga inte göra ett jävla någe!!!!!

Nu har jag (nästan) lagt allt de där bakom mig och visst kan jag "gräma" mig för tiden som gått förlorad, man blir ju inte yngre.
Men just nu vill jag inte tänka mer på det förflutna utan bara blicka framåt, starkare och med mer självförtroende än någonsin, och utan bekymmer!!!!

Just nu idag, fre 18.21 har jag min första hellediga helg framför mig sedan i våras och jag fick en såndär fantastisk fredags-känsla i kroppen när jag körde hem från jobbet, så som man kände i nian när man skulle ut och festa i helgen(och träffa tjejer.....)
Turbo-projeketet börjar så smått falla på plats, har fått ordning på lägenheten så som JAG vill ha den, bilen får vara tankad och tvättad när jag använt den, allt är i perfekt harmoni
Nää nu skall jag nog gå ut i köket och putsa lite på min Intercooler...

Just nu känns allt så JÄVLA BRA, JAG ÄR FRI !!!!!

PS. Fasen va långt det blev, tänke bara svara lite kort, hoppas nån orkar läsa.

SKÅL

 

[RMT_Racing]

2516904
PS. Fasen va långt det blev, tänke bara svara lite kort, hoppas nån orkar läsa.

SKÅL

Självklart orkar man läsa.. vad ska man annars göra på jobbet?

I övrigt

 

[Biturbo]

2516647 Så sant Sladden, jag reagerade också....likt Jokern som fan. Har inte bara att göra med hoj & ställ. Det är hela hållningen & helheten i sej.

Din avatar ser ut som någonting jag såg i en film härom dagen.. Fast då var det inga Jeans på den... Inget annat heller för den delen..

 

[Maggelito]

2517017 Din avatar ser ut som någonting jag såg i en film härom dagen.. Fast då var det inga Jeans på den... Inget annat heller för den delen..

Naturfilm om fortplantning på TV1000?

 

[Kawakex]

2516904 Deja vué....!!!

Låter exakt som där jag stod i dec förra året, hade ett samboförhållande sen 4år tebax, allt var guld och gröna skogar, var helt säker på att det va "the one"
skaffade bilar, hundar, hästar tittade på hus och snackade om barn, ja hela kitet, var lycklig som få.

Men sen kommer man in i det där gråa slentrianet, allt bara tuggar på och man(läs båda) börjar reta sig på det negativa istället för att se och lyfta fram det fina och positiva..
Bråken kommer krypande och man känner att det börjar glida ifrån varandra, man uppskattar helt enkelt inte varandra som man borde och när man för första gången kommer på sig själv med att tänka:
-Vafan gör jag här? Det här bara bryter ner mig...Måste bort härifrån
-MEN vi har det ju så bra, man älskar ju ändå människan och man har delat så mycket och kan så mycket om varandra. Men man visst djupt innom sig att detta var början på slutet.

Man börjar väga för och emot men kärleken finns ju alltid där bak som ett TUNGT argument, känslorna kan man ju inte kontrollera..
Man tänker framtid, det som varit. vad ska hända sen, hur ska det bli, fan vad jag hatar den känslan.
Och när man gått och samlat ihop sig (och diskuterat) fram att bryta upp känns allt bara SLUT!

Sen tillkommer ju alla praktiska saker som lgh mm, vi bodde i min trea och hon skulle flytta, finns ju som bekant inte sådär värst många lhg i halmstad.. tog 2månader innan hon flyttade ut, de jobbigaste i mitt liv, drack sprit för att döva smärtan (svagt, jag vet) sov på jobbet ibland och var mycket hos polare, körde runt i bilen i flera timmar utan mål och utan att komma fram till något...

Sen kom dagen D, 1 dec -05 och hon skulle flytta, givetvis hjälpte jag till men satan vilket liv när det skulle delas prylar!! Helt plötsligt var allt som jag haft med mig in i förh. "vårat" och skulle delas på och svärmor var med och höll med, var helt tokig ett tag, helt rasande!! Tillslut sa jag bara att lämna dator, tv, hemmabio , mina global-knivar och soffan sen får du ta va fan du vill!!
Släng in nyckeln i brevlådan när du är väck!

Kom hem 2 dagar senare och skrämmdes av mörkret och tystnaden, ingen Bella (jycken) som kom och hälsade ingen som ropade -Hej älskling, och kom och pussades...
En märklig känsla vällde över en, skit-lättad för att allt var över, helt knäckt för att det var slut, visste inte hur jag skulle hantera det alls, bara grät och grät grät. Mådde skitdåligt de följande månaden, polarna, jobbarkompisar famlij insåg att det inte stod rätt till och pratade mig till förstånd, efter jul började saker och ting släppa, tänkte på henne flera gånger om dagen och varje gång kändes det bara tungt och jobbigt, och hunden saknade jag med...
Kändes som om man var helt ensam i världen...

Efter nyår började jag piggna till och som andra skribenter skivit började jag festa och gå på krogen och ragga järnet!! (mest för att fortfasrande döva smärtan, och få självbekräftelse)
Det tog 2 helger innan jag spang på en super-mysig (och skitsnygg) 19-årig dalkulla på en nattkulbb i halmstad...(hon ÄLSKADE bågar.. )
Började träffas veckan efter och trillade snabbt dit..
Hon hade trassligt boende, 2:a handskontrakt, hon fixade en ny lägenhet som hon skulle fått 1:a April (i år) men det sket sig och då fick hon ju helt enkelt flytta in hos mig........

Vänta nu har...! Tänkte jag en morgon, -Vafan hände nu?????? - Hur kunde detta hända??
Det gick väl ett tag men sen blev det samma veva igen, funkade inte alls att bo ihop, skar sig direkt och när hon fick sin lgh 1:a Maj så bröt vi som vänner.

Sedan dess har kontakten med dessa varit sporadisk och minskande till obefintlig, mådde skit ett tag men efter en underbar singel-sommar har jag hunnit samla tankarna och nu känns allt skit bra, hoppas ingen tar illa upp men just nu känner jag att:

-Jag är så in i helvete trött på förhållanden/fruntimmer att jag helt enkelt skiter i det helt och hållet tills det händer av sig själv, ska inte leta, inte jaga inte göra ett jävla någe!!!!!

Nu har jag (nästan) lagt allt de där bakom mig och visst kan jag "gräma" mig för tiden som gått förlorad, man blir ju inte yngre.
Men just nu vill jag inte tänka mer på det förflutna utan bara blicka framåt, starkare och med mer självförtroende än någonsin, och utan bekymmer!!!!

Just nu idag, fre 18.21 har jag min första hellediga helg framför mig sedan i våras och jag fick en såndär fantastisk fredags-känsla i kroppen när jag körde hem från jobbet, så som man kände i nian när man skulle ut och festa i helgen(och träffa tjejer.....)
Turbo-projeketet börjar så smått falla på plats, har fått ordning på lägenheten så som JAG vill ha den, bilen får vara tankad och tvättad när jag använt den, allt är i perfekt harmoni
Nää nu skall jag nog gå ut i köket och putsa lite på min Intercooler...

Just nu känns allt så JÄVLA BRA, JAG ÄR FRI !!!!!

PS. Fasen va långt det blev, tänke bara svara lite kort, hoppas nån orkar läsa.

SKÅL

tack för det du skrev, det är ju precis så jag känner. man blir knäpp. Jag blev så rörd av det du skrev att jag faktiskt började gråta. Tack. Kram

Nu sitter man ju här ensam i helgen, dricker pina colada med krossad is, kedjeröker och surfar SH. är man patetisk. Men inga mjukisbyxor inte, jag är faktiskt klädd för fest. Men vad gör jag här då. Nån i halmstad som har lust o gå ut o supa?

 

[Silverryggen]

2517677 tack för det du skrev, det är ju precis så jag känner. man blir knäpp. Jag blev så rörd av det du skrev att jag faktiskt började gråta. Tack. Kram

Det är ju precis så det ligger till...det kommer rakt från hjärtat, det liksom bara "tog sig" ju mer jag skrev.. Fällde faktiskt själv en tår när jag skrev (mest för hunden... kanske...)
Du har nog dessvärre en tuff tid inför dig e jag rädd min vän... lyssna på dina RIKTIGA vänner, prata med dom, dom stöttar dig!!

Läs sedan slutet av min text så vet du vad som väntar...

2517677 Nu sitter man ju här ensam i helgen, dricker pina colada med krossad is, kedjeröker och surfar SH. är man patetisk. Men inga mjukisbyxor inte, jag är faktiskt klädd för fest. Men vad gör jag här då. Nån i halmstad som har lust o gå ut o supa?

Jag har aldrig svikit en vän... Men jag tror inte festa är det du hehöver just nu...

Men om du är envis ställer ju givetvis upp, vad gör man inte för en SH:are i nöd...

(Har bra rabatt och går in gratis typ överallt... )

 

[Kawakex]

2517705 Det är ju precis så det ligger till...det kommer rakt från hjärtat, det liksom bara "tog sig" ju mer jag skrev.. Fällde faktiskt själv en tår när jag skrev (mest för hunden... kanske...)
Du har nog dessvärre en tuff tid inför dig e jag rädd min vän... lyssna på dina RIKTIGA vänner, prata med dom, dom stöttar dig!!

Läs sedan slutet av min text så vet du vad som väntar...



Jag har aldrig svikit en vän... Men jag tror inte festa är det du hehöver just nu...

Men om du är envis ställer ju givetvis upp, vad gör man inte för en SH:are i nöd...

(Har bra rabatt och går in gratis typ överallt... )

Ställer du upp då?

 

[KalleNorton]

Jag är villig att ställa upp och ha lite sympatisex om det önskas.

 

[Kawakex]

Idag när jag kom hem från jobbet, hade jag fått en jättefin ros och ett brev, han vill försöka igen!!!!!!!!???????!!!!!! men han är bortrest i helgen