Klart att det är överdrivet, jag ÄR överdriven när det gäller den biten. Mest för att jag tycker det är lite kul, men också för att det faktiskt ger en helt annan kontroll.
För mig handlar det inte om att undvika fogden, utan att följa upp en långsiktig plan och se att nettot går åt rätt håll.
Du behöver egentligen inte ha ett "spretigt" liv för det. Har du en halvdyr bil där värdeminskningen är kännbar, äger ditt boende och har semester åtminstone en gång per år så fyller det sin funktion.
Hur håller du kolla på åt vilket håll din nettoförmögenhet går? Eller spelar det ingen roll?
En lösning är ju att ha lån på allt, då följer förhoppningsvis amorteringarna värdeminskningarna hyfsat. Jag gillar inte att ha annat än bolån, lite av en regel. Då måste man hålla koll på nåt annat sätt. Likväl bli jag inte 250´ fattigare för att jag köper en bil, jag kanske blir 30´fattigare, för det är den omedelbara förlusten.
Jag kan inte köpa att det är överdrivet att se till att man sparar/amorterar mer än man konsumerar (kapitalförlust = konsumtion). Att jag sen för min egen skull vill se hur utvecklingen ser ut över tid är mest för motivationens skull. Det är lättare att avstå den där nya datorn jag vill ha om jag kan se att uppoffringarna ger något i andra änden. För trots allt blir det inte pengar på kontot, utan minskade skulder i första hand.
Det "normala" förbrukandet för mig är ganska statiskt. Dvs. mat, soppapengar osv.
Sen köper jag en massa prylar till entusiastbilen som naturligtvis påverkar min ekonomi ganska mycket, men där sparar jag vartenda kvitto (fast av helt andra anledningar), så där har jag järnkoll.
Bruksbilen har inte ett pengavärde i sig i mina ögon, så jag bryr mig föga om hur mycket den sjunker i det avseendet.
Jag kommer vårda den och underhålla den tills den inte längre är värd att hålla på med, och det hoppas jag blir många år framöver.
Men håller man sig med nya bilar a´ 200k förstår jag att man måste räkna på det och byta ofta för att inte förlora för mycket.
Jag är lite förvånad över det extrema kontrollbehovet på sin ekonomi bara, men alla är vi ju olika.