Miljöpartiet förbjuder bensin från 2030

[Comeback]

Intressant som jag ser det.
Inget EU-land har infört kilometerskatt. Sverige ska alltså hitta på ett eget system.......
Nya Zeeland har ett system med vägmätare som sitter på hjulen. Det systemet duger inte för Sverige.
Singapore ska införa ett system. Singapore har en yta på 722km2 och en befolkning på 5,6 miljoner
Singapore är lite mindre än Stockholm med förorter ut från centrum inom en radie av 16km.
Sverige har en yta på 450000km2. Är Singapore ett bra jämförelseobjekt för Sverige ?
Oregon har en yta på 250000km2. Befolkning på ca 5 miljoner. Vägskatt som alternativ infördes 2015, omfattade 2019 1900 bilar.
Flandern en Region i Belgien (storlek Skåne) har undersökt vägskatt men lagt ner projektet vägskatt.
Finland, vägskatt har utretts men inte genomförts. Varför då ? Det avstår IVL att berätta om.
Nederländerna 42000km2, befolkning 17 miljoner utredde Vägskatt vid Millenieskiftet för 20 år sedan. Men lade ner det. Driftkostnaderna uppskattades till 5-7% av intäkterna.
Norge, funderar på ett nytt bilskattsystem för intäkterna minskar från bränsleskatter.

Det är väl bara att konstatera att något som finns, hjulvarvräknare i Nya Zealand, inte duger i Sverige.

Utan här i Sverige ska det hittas på något eget......
Som man inte riktigt vet om vad det kommer kosta. Eller hur det kommer fungera.

I Region Skåne har införts ett nytt Kollektivtrafiksystem.
Det är så enkelt, Skåneregionen indelas i bara 3 zoner heter det i informationen.

Kan jag få en Zonkarta?
Nej vi har inga Zonkartor, Zonerna beror ju på från vilken hållplats du vill resa !

Det vill säga det finns lika många Zonkartor som hållplatser i Skåne ! Ggr 3 för antalet Zoner !

De gamla Jojokorten där man sade till Chauffören vart man skulle, han matade in målet och kortläsaren läste av Jojokortet som vars saldo minskades med resan har nu ersatts med ett nytt system där Chaffören också ska mata in målet för resan.
Men det tar mycket längre tid mata in målet för resan i det nya systemet, sedan ska man ta fram sitt betalkort (Visa, Mastercard) och genomföra en betalning.
Vilket tar tid.

Och ännu ett problem är att massvis med Skåningar har inte något betalkort på sig.
Av säkerhetskäl gissar jag. #
Utan har bara kontanter. Till Regionens stora förvåning.

# För det är skälet att jag ofta på kvällarna i Gbg bara har kontanter på mig.
Vill inte ta risken bli rånad på kort och bankkoder.

 

[J-mark]

Intressant som jag ser det.
Inget EU-land har infört kilometerskatt. Sverige ska alltså hitta på ett eget system.......
Nya Zeeland har ett system med vägmätare som sitter på hjulen. Det systemet duger inte för Sverige.
Singapore ska införa ett system. Singapore har en yta på 722km2 och en befolkning på 5,6 miljoner
Singapore är lite mindre än Stockholm med förorter ut från centrum inom en radie av 16km.
Sverige har en yta på 450000km2. Är Singapore ett bra jämförelseobjekt för Sverige ?
Oregon har en yta på 250000km2. Befolkning på ca 5 miljoner. Vägskatt som alternativ infördes 2015, omfattade 2019 1900 bilar.
Flandern en Region i Belgien (storlek Skåne) har undersökt vägskatt men lagt ner projektet vägskatt.
Finland, vägskatt har utretts men inte genomförts. Varför då ? Det avstår IVL att berätta om.
Nederländerna 42000km2, befolkning 17 miljoner utredde Vägskatt vid Millenieskiftet för 20 år sedan. Men lade ner det. Driftkostnaderna uppskattades till 5-7% av intäkterna.
Norge, funderar på ett nytt bilskattsystem för intäkterna minskar från bränsleskatter.

Det är väl bara att konstatera att något som finns, hjulvarvräknare i Nya Zealand, inte duger i Sverige.

Utan här i Sverige ska det hittas på något eget......
Som man inte riktigt vet om vad det kommer kosta. Eller hur det kommer fungera.

I Region Skåne har införts ett nytt Kollektivtrafiksystem.
Det är så enkelt, Skåneregionen indelas i bara 3 zoner heter det i informationen.

Kan jag få en Zonkarta?
Nej vi har inga Zonkartor, Zonerna beror ju på från vilken hållplats du vill resa !

Det vill säga det finns lika många Zonkartor som hållplatser i Skåne ! Ggr 3 för antalet Zoner !

De gamla Jojokorten där man sade till Chauffören vart man skulle, han matade in målet och kortläsaren läste av Jojokortet som vars saldo minskades med resan har nu ersatts med ett nytt system där Chaffören också ska mata in målet för resan.
Men det tar mycket längre tid mata in målet för resan i det nya systemet, sedan ska man ta fram sitt betalkort (Visa, Mastercard) och genomföra en betalning.
Vilket tar tid.

Och ännu ett problem är att massvis med Skåningar har inte något betalkort på sig.
Av säkerhetskäl gissar jag. #
Utan har bara kontanter. Till Regionens stora förvåning.

# För det är skälet att jag ofta på kvällarna i Gbg bara har kontanter på mig.
Vill inte ta risken bli rånad på kort och bankkoder.

Som om MP & Co skulle bry sig

 

[zoda]

I Region Skåne har införts ett nytt Kollektivtrafiksystem.
Det är så enkelt, Skåneregionen indelas i bara 3 zoner heter det i informationen.

Kan jag få en Zonkarta?
Nej vi har inga Zonkartor, Zonerna beror ju på från vilken hållplats du vill resa !

Haha!
Finns någån gemensam logik?
Alla zoner är alltid ett visst antal hållplatser utifrån starthållplats?
Alla zoner är alltid baserat på en viss sträcka/radie utifrån starthållplats?

 

[Alatalo]

Precis. Deras starka sida har ju inte direkt varit logiskt tänkande, sunt förnuft eller att pejla omvärden. Nä - här är det kraftfull symbolpolitik som gäller till 100%. Ju fortare Sverige tar död på sin egen industri och sin egen glesbygd desto bättre.

 

[Comeback]

Haha!
Finns någån gemensam logik?
Alla zoner är alltid ett visst antal hållplatser utifrån starthållplats?
Alla zoner är alltid baserat på en viss sträcka/radie utifrån starthållplats?

Ja det kan man fråga sig. Att resa från X-stad till Y-byn kostar ca 150kr berättar en bekant som jobbar i X-stad med föräldrarna i Y-byn.
Att resa från X-stad till Z-hållplatsen i Y-byn kostar ca 75kr.
Och eftersom Z-hållplatsen ligger närmare föräldrarna så har hon börjat spara på utgifterna.

För egen del jobbande i A-byn, arbetande i X-stad där hon går av vid Q-hållplatsen för att gå de sista 100 m till jobbet så gäller JoJo-korten, det gamla systemet av någon anledning nu till och med Februari.
Och jag har själv hört en Busschaufför svära över det nya systemet. För det tar sådan tid.
Vilket man själv kan konstatera där man står i busskön för att komma på bussen.
Busskön går mycket långsammare än busskön gjorde förut i Skåne.

 

[Hoztic]

Precis. Deras starka sida har ju inte direkt varit logiskt tänkande, sunt förnuft eller att pejla omvärden. Nä - här är det kraftfull symbolpolitik som gäller till 100%. Ju fortare Sverige tar död på sin egen industri och sin egen glesbygd desto bättre.

Ja, man undrar ju lite hur dom har tänkt sig att vi ska kunna producera och få upp BNP, export mm, utan industri, eller för den delen mat på borden utan ett levande jordbruk.

Det är ju i samma härad som den nya skatten på platspåsar. Dom räknar med att dom ska dra in 2,9 miljarder, årligen, på den. Det handlar alltså inte om att få folk att sluta använda plastpåsar, som forskningen dessutom visar är miljövänligare än bomullspåsar, utan om att dra in skattepengar. Det är ju inte våra plastpåsar som hamnar i världshaven, om inte dom svenska kommunerna dumpar våra sopor i Atlanten förstås.

Det vore ju jävligt snopet om alla slutade köpa plastpåsar och dom där miljarderna inte kom in till staten, undrar hur dom kommer att lösa det? Jag sätter en slant på neddragningar inom välfärd och höjda vägtullar

 

[Mabe]

Låginkomsttagarna som kör till jobbet då?
Varför skulle en energienhet el beskattas hårdare när den går åt till transport än till något annat?

En porrsurfskatt på elenergin som går åt till portittande hade iofs varit mumma för staten.

Enligt min erfarenhet kör låginkomsttagare betydligt färre mil per år än till exempel en säljare eller VD. En höginkomsttagare har rimligen mer pengar att avvara gentemot en låginkomsttagare. Därav tog jag det som ett exempel. Enligt mig är det rimligare att en energienhet till transport beskattas hårdare än en energienhet till uppvärmning och hushåll. Jag ser hellre att en säljare tar ett videomöte än att någon fryser ihjäl. För transport av mat och andra livsviktiga varor skulle det kanske varit en rimligare beskattning.

 

[zoda]

Enligt min erfarenhet kör låginkomsttagare betydligt färre mil per år än till exempel en säljare eller VD. En höginkomsttagare har rimligen mer pengar att avvara gentemot en låginkomsttagare. Därav tog jag det som ett exempel. Enligt mig är det rimligare att en energienhet till transport beskattas hårdare än en energienhet till uppvärmning och hushåll. Jag ser hellre att en säljare tar ett videomöte än att någon fryser ihjäl. För transport av mat och andra livsviktiga varor skulle det kanske varit en rimligare beskattning.

Jojo men utsläppen av en godtycklig kWh är lika stora oavset om den går åt till transport av en låginkomsttagare eller en höginkomsttagare, eller till att driva en tv. Jag tänker iofs inte främst på resor i tjänsten utan de som pendlar till och från jobb.

Borde kanske beskattas utifrån värdeskapande/slöseri? Att folk tar sig till jobet och jobbar är ur det hänseendet bra. Att folk tar en promenad utomhus med radion hemma spelandes i onödan är mindre bra.

 

[Hoztic]

Jojo men utsläppen av en godtycklig kWh är lika stora oavset om den går åt till transport av en låginkomsttagare eller en höginkomsttagare, eller till att driva en tv. Jag tänker iofs inte främst på resor i tjänsten utan de som pendlar till och från jobb.

Borde kanske beskattas utifrån värdeskapande/slöseri? Att folk tar sig till jobet och jobbar är ur det hänseendet bra. Att folk tar en promenad utomhus med radion hemma spelandes i onödan är mindre bra.

Fast om deras resa till jobbet bidrar genom att skapa buller och partiklar i luften som bidrar till en sämre lokalmiljö, som också skördar dödsoffer? Eller om radion som spelar hemma hindrar ett inbrott, då slipper man hantverkartransporter, tillverkning av nya rutor, ersätta stulet gods osv.

Jag okynnesgnäller lite mest, men det är ett otroligt komplext sammanhang, med många mer eller mindre okända variabler.

 

[moddlaren]

DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nytt förslag om kilometerskatt dråpslag mot elbilar
Forskning som finansieras av Energimyndigheten presenterar en kilometerskatt som blir ett dråpslag mot elbilarna. Förslaget får dessutom skarp kritik för att göra ingrepp i den personliga integriteten hos bilförarna, eftersom färdvägen ska registreras i minsta detalj av myndigheterna. ”Den frågan berörs inte tillräckligt mycket”, säger en expert till fPlus.

Forskningsprojektet, som finansieras av Energimyndigheten, har kommit fram till att det borde införas en kilometerskatt på bilkörande. Anledningen är att skatteintäkterna som staten just nu får i form av höga skatter på bensin och diesel, kommer att minska allteftersom allt fler går över till elfordon.

För att kompensera för skattebortfallen menar forskarna att staten behöver hitta andra sätt att beskatta bilkörandet. Detta eftersom kostnaderna för vägnätet och andra relaterade kostnader, som vägolyckor, ska kunna täckas även i framtiden.

– Dagens drivmedelsbeskattning är dålig på att ta hand om skillnader på kostnaderna mellan stad och landsbygd om vad biltrafiken orsakar. I städer är kostnaderna högre för vägslitage, trängsel, olyckor, föroreningar med mera, säger Anders Roth, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet och en av rapportförfattarna.

Bilister kan övervakas
I rapporten föreslås ett övervakningssystem via GPS som innebär att skatteuttaget blir högt för kilometrar som körs i storstäder, och ju längre ut på landsbygden man kör så minskar skatteuttaget.

Dessutom menar rapportförfattarna att kilometerskatten bara ska gälla elbilar och laddhybrider under en övergångsperiod då bensin- och dieselbilar successivt fasas ut, då drivmedlet till dessa bilar redan är högt beskattat i dag. På sikt finns även en plan att införa kilometerskatten även på dem.

– Vi tycker att trafiken ska täcka sina kostnader. Även elbilen är ett fordon som orsakar vägslitage och andra externa kostnader, men de betalar inte den höga skatt som fossilbilar ger upphov till, säger Anders Roth.

Men skatteintäkterna från fossila bränslen är i dag inte öronmärkta för vägunderhåll och de kostnader som trafiken orsakar. Kommer den nya skatten att öronmärkas för just vägunderhåll?

– Det är få skatter som är öronmärkta i dag. Men man räknar ju ändå med vissa kostnader för infrastrukturen och när de trafikrelaterade skatteintäkterna minskar måste man kompensera det på något sätt.

Men kilometerskatten kommer också att införas av miljöskäl, då det är tänkt att skatten ska minska den allmänna biltrafiken och därmed energianvändningen. Men samtidigt innebär en extra hög beskattning på just elfordon att det kan minska benägenheten att köpa just elfordon.

Riskerar att hämma elbilarna
Runar Brännlund är professor i nationalekonomi och forskar om miljö- och naturresursfrågor. Han säger till fPlus att motiven med att alla fordon ska dela kostnaderna för trafiken kan vara bra, men att just detta förslag riskerar att hämma elbilsutvecklingen, som i sig är av godo för klimatet.

– Om man motiverar de höga skatterna på bensin och diesel med att bekosta de externa kostnaderna på vägnätet för olyckor, underhåll och sådant så är det ju rimligt att även elfordon ska vara med och bära dessa kostnader. Men naturligtvis skulle det ju hämma elbilsförsäljningen om skatten blir extra hög på just elfordon, säger Runar Brännlund.

Anders Roth är också medveten om den effekten – att incitamenten att köpa elfordon minskas om det införs extra mycket skatt på just dem.

– Jo, och det är en invändning vi tar på allvar. Vi vill lösa just den aspekten genom att det alltid ska vara billigare att köra elbil än fossilbil. Man ska också vara medveten om långsiktigheten här. Det kan dröja 7 till 10 år innan skatten är på plats. Det kommer fortfarande att vara skattebefriat att köra elfordon under lång tid, säger Anders Roth.

Expert: Ytterligare en fiskal skatt för att fylla statskassan
Mårten Bergman är ansvarig för infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv och arbetar med frågor kring planering, investering och finansiering av transportinfrastruktur. Han har noterat hur frågan om kilometerskatt oftast marknadsförs som en miljöåtgärd, men i själva verket är en rädsla för förlorade skatteintäkter. Detta är inte ett undantag.

– Det framförs ofta förslag på skatter som ska främja klimatet – men handlar egentligen om något annat. Kilometerskatt handlar inte om klimatet. Det handlar om att man återtar de skatteintäkter man tappar när högbeskattat diesel och bensin försvinner. En fiskal skatt alltså. Denna utredning pekar i samma riktning, säger Mårten Bergman.

Dessutom menar han att forskningen inte täcker in en tillräckligt stor del av transportsektorn, utan endast fokuserar på personbilar.

Varnar för integritetsintrång
Men den allvarligaste invändningen handlar om integritetsfrågan, anser han. Enligt förslaget ska bilarna följas genom GPS för att kunna registrera var bilen körs, och dess data kommer att lagras hos myndigheterna, som underlag till skatten.

– Det är kanske den viktigaste frågan, och den berörs inte tillräckligt mycket, för den är för svår. Integritetsfrågan kommer att bli oerhört viktig och svårlöst, säger Mårten Bergman.

Anders Roth är medveten om problematiken rörande både integritetsfrågan och frågan om att elbilsförsäljningen kommer att hämmas.

Borde man inte i stället belöna och uppmuntra utvecklingen av teknik som kan spara miljön genom att låta skatterna bli låga på just det området?

– Jo, men då kommer vi ju behöva ta kostnaderna för vägunderhåll och olyckor någon annanstans ifrån. Vi tycker att trafiken ska täcka sina egna kostnader så långt det går. Då ska även elbilar vara med och dela på notan, säger Anders Roth.

Att staten övervakar och håller koll på var medborgarna befinner sig och hur de rör sig, kan inte det innebära ett ingrepp i den personliga integriteten?

– Detta är också ett problem vi tar på allvar. Det finns också redan system som medger att registrera skatteuttaget anonymt. I Singapore används en teknik med att man sätter in pengar på ett konto, varifrån skatten sedan dras, utan att det registreras var man kör. Men denna fråga hoppas vi att tekniken kan komma att lösa framöver.

Ska detta arbete ligga till grund för regeringens planer på att införa avståndsbaserad vägskatt?

– Nej, vårt arbete på IVL Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut. Vi hoppas dock att det kan inspirera till diskussion och debatt.

Men det är finansierat av Energimyndigheten som är en statlig myndighet.

– Vi har sökt pengar till vårt forskningsprojekt och Energimyndigheten har godkänt det, men forskningen är helt oberoende och det är inte resultatet av ett beställningsjobb, säger Anders Roth.

 

[zoda]

Fast om deras resa till jobbet bidrar genom att skapa buller och partiklar i luften som bidrar till en sämre lokalmiljö, som också skördar dödsoffer? Eller om radion som spelar hemma hindrar ett inbrott, då slipper man hantverkartransporter, tillverkning av nya rutor, ersätta stulet gods osv.

Jag okynnesgnäller lite mest, men det är ett otroligt komplext sammanhang, med många mer eller mindre okända variabler.

Precis. Därför skall det inte vara någon skatt där några byråkrater tror dom kan beräkna effektera av vad de sitter och beslutar om.

 

[zoda]

För att kompensera för skattebortfallen menar forskarna att staten behöver hitta andra sätt att beskatta bilkörandet. Detta eftersom kostnaderna för vägnätet och andra relaterade kostnader, som vägolyckor, ska kunna täckas även i framtiden.

Är skatten på drivmedel ens öronmärkt för detta idag? Den är väl fiskal?

Edit. Lite av ett svar kommer längre ned ser jag nu.

 

[Mabe]

Jojo men utsläppen av en godtycklig kWh är lika stora oavset om den går åt till transport av en låginkomsttagare eller en höginkomsttagare, eller till att driva en tv. Jag tänker iofs inte främst på resor i tjänsten utan de som pendlar till och från jobb.

Borde kanske beskattas utifrån värdeskapande/slöseri? Att folk tar sig till jobet och jobbar är ur det hänseendet bra. Att folk tar en promenad utomhus med radion hemma spelandes i onödan är mindre bra.

Självklart är utsläppen de samma per kWh. Men det försvarar inte att att en låginkomsttagare ska betala för att en säljare ska åka runt halva landet för att sälja in sina varor när han kunde gjort det via datorn. Vill minnas att jag läst att Sverige har ganska lite utsläpp per kWh. EU, Kina m.m. jobbar även hårt för att det ska produceras mer och mer ström med minimala utsläpp.

Vad som är värdeskapande för ett land är oftast inte det samma som vad som är bra för miljön. Politiker har länge strävat efter fler och fler människor för att skapa mer kapitalistiska värden. Så om de menar allvar att jorden nästan är på väg att gå under borde hela tankesättet ses över och det är snabbt. Var väl Reinfeldt som flög över Norrland och menade att vi hade plats för nästan oändligt med invandrare bara vi skövlar ner all skog och byggde städer där istället. Hade säkert varit värdeskapande en period men på sikt ungefär som att pissa i byxan för att hålla sig varm, åtminstone ur ett miljöperspektiv. Jag håller med dig i att alla borde försöka spara energi i den mån vi kan. Här borde politiker och de med mycket pengar vara goda föredömen för resten av folket. Om de med mycket pengar lever i extremt överflöd så kommer även de fattigare sträva efter det samma och då kommer världen fortsätta i en miljöförstörande riktning länge framöver.

 

[andersbrink]

Ooops, man har visst (oavsiktligt?) räknat lite fel. https://www.nyteknik.se/miljo/klimatmodellen-har-anvants-felaktigt-i-tusentals-studier-6986171

 

[Raderad medlem 51742]

Ooops, man har visst (oavsiktligt?) räknat lite fel. https://www.nyteknik.se/miljo/klimatmodellen-har-anvants-felaktigt-i-tusentals-studier-6986171

Det här är ett utmärkt exempel på hur det blir när man blandar ihop politik och vetenskap och hur allmänhet och media tolkar vetenskap.

Många kan inte värdera forskning utan tar det som en forskare säger (det som passar ens egen agenda) som en sanning. Inte ens forskare själva (vilket artikeln illustrerar) är fria från bias. Forskare är också människor. Det är därför forskningen hel tiden måste fortsätta och ifrågasätta sina antaganden. Sådant som ses som en sanning idag kommer möjligen inte göra det imorgon.

Ett grundläggande missförstånd när det rapporteras om klimatforskning är t ex att man blandar ihop prognoser med simuleringar. En simulering är just en simulering och inte en prognos. Man tar en klimatmodell (som har en mängd inbyggda felaktigheter och brister) och gör en simulering baserat på en viss input och vissa antaganden. Det är ett verktyg som kan användas för olika syften, men för att förstå dess användbarhet som prognos är det helt avgörande att man förstår dels modellens tillförlitlighet att förutsäga framtiden, dels vilka antaganden som simuleringen/modellen bygger på.

Om jag förstått det rätt var det i princip en politisk önskan att ta fram denna simulering och ge den ganska stort utrymme i IPCC-rapporten, de bad forskarna svara på frågan: ”vad händer om...?”. Att det handlade om ett väldigt osannolikt scenario som bygger på specifika antaganden och där modellens träffsäkerhet dessutom är tveksam kom aldrig upp i den allmänna diskussionen. Plötsligt blev detta ”corner case” den allmänna utgångspunkten som hela diskussionen kom att kretsa kring.

Även om kritik ibland har kommit upp har miljörörelsen snabbt avfärdat den med argumentet att vi måste utgå från försiktighetsprincipen och genomföra radikala åtgärder, även om sannolikheten är väldigt låg för att scenariet inträffar, eftersom konsekvenserna år så allvarliga. Det är inte ett rimligt förhållningssätt och inte så som vi normalt resonerar inom andra områden. Det finns en mängd scenarier inom olika områden (träffas av en asteroid, IS tar över världen, Nordkorea startar kärnvapenkrig osv.) som visserligen är väldigt allvarliga och som vi därför måste motverka, men där sannolikheten är så pass låg att det inte motiverar att vi genomför så dramatiska åtgärder att åtgärderna i sig kan skada vårt samhälle allvarligt.

Det är viktigt att inte se detta som skäl att ifrågasätta hela frågan om mänskligt orsakad global uppvärmning. Det är inte vad det handlar om. Men vi behöver förstå vad som är rimliga antaganden, utifrån den kunskap vi har, vad som är osäkert, vad som är osannolikt, och ta detta som utgångspunkt när vi diskuterar vilka åtgärder som är rimliga. Hade alla åtgärder för att drastiskt minska koldioxidutsläppen varit gratis och kunnat genomföras utan negativa sidoeffekter hade det bara varit att köra på för fullt med dessa, men så är det tyvärr inte.

 

[Two stroke man]

Nej, jag har svårt och tro att tusentals forskare läst publikationen utan att förstå tolkningen, utan att någon gjort reverse engineering, eller försökt reproducera ett forskningsresultat som fått sådan publicitet.

Nog för att lärarna på min miljökurs troligen var de mest lågbegåvade lärare jag träffat på universitetetsnivå , men det går ändå inte ihop.

 

[Raderad medlem 51742]

Nej, jag har svårt och tro att tusentals forskare läst publikationen utan att förstå tolkningen, utan att någon gjort reverse engineering, eller försökt reproducera ett forskningsresultat som fått sådan publicitet.

Nog för att lärarna på min miljökurs troligen var de mest lågbegåvade lärare jag träffat på universitetetsnivå , men det går ändå inte ihop.

En forskare väljer ju själv vilka antaganden som denne tar som utgångspunkt i sin forskning. Det behöver ju således inte vara fel att enskilda forskare tar utgångspunkt i den aktuella modellen. Det kan ju finnas frågeställningar som är intressanta att utforska utifrån det perspektivet. Men det är ju samtidigt bl.a därför man behöver vara väldigt försiktig med att dra generaliserbara slutsatser från enskilda studier.

I det här fallet ser vi ett fenomen där betydligt fler forskare tagit denna utgångspunkt än som borde vara rimligt, givet hur osannolikt scenariet är. Jag ser det som ett tydligt exempel på hur det kan bli när vi har ett politiskt laddat ämne där forskarna påverkas av såväl sin egen bias (finns säkert många miljöaktivister bland dessa forskare) som politiska påtryckningar och den allmänna opinionen. Forskare är som sagt bara människor, de också, och det är därför det är så viktigt att värna den vetenskapliga metoden (eftersom den så småningom upptäcker sådana misstag, vilket NyT-artikeln exemplifierar) och inte blanda in politik för mycket.

 

[Two stroke man]

En forskare väljer ju själv vilka antaganden som denne tar som utgångspunkt i sin forskning. Det behöver ju således inte vara fel att enskilda forskare tar utgångspunkt i den aktuella modellen. Det kan ju finnas frågeställningar som är intressanta att utforska utifrån det perspektivet. Men det är ju samtidigt bl.a därför man behöver vara väldigt försiktig med att dra generaliserbara slutsatser från enskilda studier.

I det här fallet ser vi ett fenomen där betydligt fler forskare tagit denna utgångspunkt än som borde vara rimligt, givet hur osannolikt scenariet är. Jag ser det som ett tydligt exempel på hur det kan bli när vi har ett politiskt laddat ämne där forskarna påverkas av såväl sin egen bias (finns säkert många miljöaktivister bland dessa forskare) som politiska påtryckningar och den allmänna opinionen. Forskare är som sagt bara människor, de också, och det är därför det är så viktigt att värna den vetenskapliga metoden (eftersom den så småningom upptäcker sådana misstag, vilket NyT-artikeln exemplifierar) och inte blanda in politik för mycket.

Att några eller tom en majoritet gör det är helt normalt tyvärr men att samtliga av 2000 publikationer gjort det kan jag inte köpa. Det måste finnas ett och annat korn av intelligens eller åtminstone tur även bland miljömuppar.

 

[Raderad medlem 51742]

Att några eller tom en majoritet gör det är helt normalt tyvärr men att samtliga av 2000 publikationer gjort det kan jag inte köpa. Det måste finnas ett och annat korn av intelligens eller åtminstone tur även bland miljömuppar.

I artikeln står det: "Och under åren har andra klimatforskare hunnit använda hypotesen i mer än 2 000 vetenskapliga avhandlingar.". Det står inget om hur många vetenskapliga publikationer som inte tar detta antagande som utgångspunkt. Därmed inte sagt att det inte är ett allvarligt problem (som nu lyfts upp i Nature-artikeln - vilket är bra för det är precis så som den vetenskapliga processen skall fungera)

Jag tolkar det som att du inte riktigt håller med om det jag skrev i mitt tidigare inlägg utan möjligen har en annan teori som förklarar det hela, att det finns något viktigt som jag förbisett eller liknande. Har du något emot att utveckla ditt resonemang?

 

[Two stroke man]

I artikeln står det: "Och under åren har andra klimatforskare hunnit använda hypotesen i mer än 2 000 vetenskapliga avhandlingar.". Det står inget om hur många vetenskapliga publikationer som inte tar detta antagande som utgångspunkt. Därmed inte sagt att det inte är ett allvarligt problem (som nu lyfts upp i Nature-artikeln - vilket är bra för det är precis så som den vetenskapliga processen skall fungera)

Jag tolkar det som att du inte riktigt håller med om det jag skrev i mitt tidigare inlägg utan möjligen har en annan teori som förklarar det hela, att det finns något viktigt som jag förbisett eller liknande. Har du något emot att utveckla ditt resonemang?

Jag har ingen teori, möjligen confirmation bias, den som du citerade har kanske dragit lite för stora slutsatser.

Även om 2000 avhandlingar använt refererat till hypotesen så är det ju inte säkert att samtliga dessa missförstått.

Oavsett område så en stor auktoritet på ett område är också ett jagat mål. Den som hittar ett fel och vetenskapligt kan bevisa felet har ju direkt gjort sig själv till ett aktat namn inom området.

Så nej, jag tror inte att alla dessa författare missförstått så som det hävdas.

Min första fundering är ju om Glen Peters verkligen läst alla dessa 2000 avhandlingar så ordentligt så han med fog kan säga att det tolkat hypotesen fel.