Även ytvattnet går ner genom turbinerna.
Och får man isen att lägga sig så höjer man temperaturen på ytvattnet.
På så vis undviker man isbildning i turbinerna, vilket är fördelaktigt ur effektsynpunkt.
Jag har nu sökt, men inte kunnat hitta något som stödjer dina uppgifter.
Ytvattnet går någon gång också ner genom turbinerna, rimligtvis.
Men ytvattnet ligger förhållandevis stilla, i alla fall vid dammar och stora kraftverk.
De stora som borde vara de relevanta för elproduktionen alltså, de som ger mycket el till nätet.
Små kraftverk med lägre vattendjup, och utan dammanläggning är rimligen mer utsatta för is.
Men de har å andra sidan mindre påverkan på den nationella elförsörjningen.
Dock är det inte ytisen som man verkar beröra vad gäller den problematiken, utan något som man refererar som kravis.
”Kravis” är ett begrepp som kan påverka i sammanhanget på känsligare anläggningar (normalt mindre, och utan dammanläggningar).
Kravis är små ispartiklar som bildas närmst stranden eller stenar i vattnet etc. Dessa kan flöda vidare och fäster sig på annat längre fram.
Men omfattningen är liten, och det finns ingen riktig sammanställning om problemet, eller ens omfattningen.
Så det är uppenbarligen inget stort problem.
Hur man sedan kan få högre temperatur på ytvattnet genom att det fryser är för mig en gåta.
Det får du gärna förklara närmare.
Vad skulle det ha för relevans dessutom?
Än så länge är slutsatsen att det inte var nödvändigt att stänga tre vattenkraftverk samtidigt, inte någon av större dimension i alla fall.
Eller så var det mindre anläggningar man tänkte på, vilka inte har så stor påverkan på den totala elproduktionen, och i så fall refererade man till dessa enbart som dålig ursäkt för elprisets skull?