Sverige idag..

[zoda]

https://www.dagensarena.se/innehall/forskare-ojamlikhet-skapar-psykisk-ohalsa/

Ett exempel av många på vetenskapligt belagda samband mellan stora klyftor och sämre samhälle.

Man kan ha en massa uppfattningar om ett samhälle och tycka det ena och det andra men någonstans är det ju fakta som gäller om man skall kunna diskutera på ett vettigt vis.

Jag tror att de flesta också är överens om att minskade klyftor är bra, den politiska diskussionen rör snarare liksom skattediskussionerna vilken nivå som är vettig och vilka åtgärder som faktiskt ger önskad effekt.

Men jag tror också att kunskap är en förutsättning för förståelse.


Buy quality, cry once

Det där är ju en artikel? Det var inte mycket data att vila sig på där men plocka gärna ut ett par meningar som vi kan diskutera kring.
(Wilkinson och Pickett har ju just med sin tittat på korrelationen mellan klyfta/godtycklig faktor - inte kausala samband.)

Men ok ett par försök att visa att något dåligt korrelerar ned klyftor eller ökade klyftor som att det inte spelar någon roll hur bra eller dåligt de lägst ner på klyftan har det.

Wilkinson och Pickett visar i sin senaste bok att ojämlikhet påverkar hur vi mår psykiskt och de båda britterna menar att den stora andelen av befolkningen skulle må bättre i ett jämlikare samhälle.

Du vet om att människor inte är exakt lika va? Hur tror du att det kommer manifestera sig i ett fritt samhälle?

I Sverige har antalet personer som drabbas av olika stressymptom ökat med över 100 procent på bara tio år.

Korrelerar det med något annat också? Du vet vad kausalitet är va?
Men är du seriös med att du tror att det är klyftorna som orsakat detta? Inte arbetsrelaterade eller privata skäl? Eller helt enkelt att de som har det knapert kan bli stressade över att de har det knapert?
https://www.hjarnfonden.se/2017/12/varfor-drabbas-sa-manga-av-ohalsosam-stress/

Om någon längst ner/längst upp på klyftan bryter benet och blir sjukskriven så ökar minskar/klyftan. Är det klyftan som orsakat benbrottet?

Men visst, hade vi alla levt på existensminimum så hade antalet drabbade av stressfaktorer varit noll. Eller???

Inkomstskillnader går hand i hand med en lång rad hälsorelaterade och sociala indikatorer: bland annat livslängd, barnadödlighet, psykiskt välbefinnande, fetma, skolprestationer, användning av illegala droger och mordfrekvens. När klyftorna i ett samhälle är stora blir utfallen på dessa indikatorer »nästan alltid« mer negativa.

Jo jag ser att det står där men backa upp det med något då.
Du vet vad kausalitet är va? Nej fattigdom går hand i hand med dålig hälsa.

Så en statsapparat som med våld skapar et absolut jämlikt samhälle där allt är lika överallt är det bästa?????
Eller gör man ingen distinktion mellan statsapparatens storlek och hur den intervenerar i samhället för att få till jämlikhet? Hur mäts den interventionen isf?

Läste du denna jag postade? https://www.hoover.org/research/income-inequality-isnt-problem

https://mises.org/library/trojan-horse-happiness-research

(One critic of this research mocked its abuse of statistical methods by presenting a scatter diagram that purportedly showed a positive correlation between recycling and suicide, suggesting that the more one recycles, the more likely that one will commit suicide!)

According to these scientific-sounding conclusions (which have been lavishly praised by politicians, of course), the people of the former Soviet Union must have been the happiest people on earth, since the pursuit of equality was always the pronounced objective of socialism.

https://www.mises.se/2011/02/14/statsminister-utan-ekonomisk-logik/

Men visst om de högst upp på stegen straffas ner till de allra fattigaste så står det er fritt att tro att det skulle vara något bra. Att de fattigaste får det bättre är tydligen inte kärnfrågan. Lämna mig utanför den lekstugan bara, tack.

 

[SJP]

Google ?

Det hade varit en möjlighet, om jag verkligen velat veta vad det är för någon, nu ville jag bara poängtera att det inte var specifikt Leif jag pratat om.

 

[moddlaren]

Skillnader i ekonomiskt utrymme är väll inte en klass fråga utan snarare ett personligt val

Alla personer har en möjlighet att påverka sin livs situation
Som arbete lön bostad o vad annant skit som man vill fylla livet med.

Jag tar mig själv som ett exempel.

14 år köpte en cykel kärra o en gammal jordfräs pa en auktion för ett par hundralappar, sedan cyklade jag runt o fräste trädgårds land till villa ägare.

15 år köpte en ny zyndapp ks50 dyraste moppen efter cs för dom pengarna jag fräste ihop som 14 åring.

Fortsatte fräsa trädgårdsland o körde ut tidningar.

18 år köpte mitt första hus.

19 år blev far till min dotter.

20år gick isär med min dotters mor o dottern bodde hos mej. Sålde huset o gjorde en vinst på 200,000:-1990

Köpte en audi avant quatro kontant.

22år gammal köpte jag nästa hus o renoverade dessutom jobbade jag pa pappers brukens stoppjobb 10-13 dagar i streck varje månad.
Tack mor o far för att ni hjälpte mig med min dotter.

25 år sålde huset med en vinst på 200,000 detta efter ett brinnande 90 tal med skyhöga räntor på 24% på hus lån.

Köpte en häst gård och träffade min sons mor fick min son gick isär o löste ut henne= skit fattig.

30år byggde ett helt nytt hus med mina bara händer under 2 års tid samtidigt som jag jobbar heltid o sköter hästar och barn.

Tack mor o far för att ni finns.

32 år säljer häst gården o tjänar så mycket att min nybyggda villa med garage bar har 480,000 i lån o detta på 200m2+100m2 garage.

Träffar min sambo som fortfarande är min sambo o renoverar hennes hus o skaffar mopeder bilar körkort o fan vet till 4 barn 2 bonus blev det.

Turbo bilar, mc ,båtar, fyrhjulingar, vattenskotrar, o gud vet genom åren.

50år skuldfri 4 ungar varav 2 fortfarande e bonus som är utflugna med körkort o bra utbildningar med bra jobb.

Det finns inga klass skillnader det finns bara din egna tjurighet ditt egna driv din beslutsamhet vad ditt liv skall bi o hur man vill förändra något till det bättre.

Idag så hör jag dagligen av ungdomar att dom vill inte det är så jobbigt, telefonerna tar garanterat upp 30% av dygns tiden varje dag.

Avundsjukan som den har det o den har gjort dit eller datt tar så mycket energi o skapar så mycket negativt istallet för att se vad kan jag göra för mig själv.

Personligen har jag sporrats av hinder o blir djävulsk inriktad att övervinna detta.

Men så ser mitt liv ut som gick ut grundskolan med betyg på 0,7 av 5 gick ur gymnasiet med 4,0 2år senare som certifierad mekaniker allt går om man vill.

Men i ett socialdemokratisk samhälle där alla skall ha samma där behöver man inte prestera man får ändå allt o det är därför vi har det tredje högsta skatte trycket i världen och inget funkar.

Men jag kan ju ha fel.

Mvh

 

[zoda]

För att det skall kunna finnas rika människor (åtminstone i en värld med finita resurser), måste det också finnas fattiga. Således är skillnaden omåttligt viktigare än siffrorna.

Nej så är det inte.

Det är helt tvärtemot vad en ekonomi i praktiken är.

Du köper en kaktus för att du upplever ett högre värde i att äga en kaktus än att äga sedeln i din ficka. Säljarens upplevelse är tvärtom. Vips så har ni skapat värde åt varandra.

 

[SJP]

Nej så är det inte.

Hur tänker du?

 

[Lugn]

Vänstern har varit varit den kraft som motverkar att klyftorna blir för stora...

blir inte klyftorna större när man importerar individer längst ner på skalan?

 

[Mr Woland]

Skillnader i ekonomiskt utrymme är väll inte en klass fråga utan snarare ett personligt val

Men i ett socialdemokratisk samhälle där alla skall ha samma där behöver man inte prestera man får ändå allt o det är därför vi har det tredje högsta skatte trycket i världen och inget funkar.

Men jag kan ju ha fel.

Mvh

Grattis till en fin och välförtjänt livsresa, men för att problematisera ditt sista påstående så har ju du gjort precis den resan i ett socialdemokratiskt samhälle om jag förstår dig rätt?

 

[SJP]

blir inte klyftorna större när man importerar individer längst ner på skalan?

Ja, det är ju inte lätt när partier tappar bort sin tilltänkta funktion.
Vi hade tex nyligen ett lagtingsval där det ända partiet som inte tyckte att de skattefinansierade stöden till barnfamiljer var för låga och istället skulle minska på dessa var sossarna...?

 

[zoda]

Hur tänker du?

Kompletterade lite ovan.
Men var är beläggen bakom ditt påstående från början?

Antalet extremt fattiga har minskat med ca 1 miljard sedan typ 1990 fö. Har dessa fått det bättre på bekostnad av de rika som fått det sämre?

 

[SJP]

Nej så är det inte.

Det är helt tvärtemot vad en ekonomi i praktiken är.

Du köper en kaktus för att du upplever ett högre värde i att äga en kaktus än att äga sedeln i din ficka. Säljarens upplevelse är tvärtom. Vips så har ni skapat värde åt varandra.

Tack för utvecklingen, men det håller sämre i fall om produkter och tjänster som alla oberoende samhällsstatus måste ha för att leva, tex mat, husrum, värme, kläder (nåja, måste, men här i norden är det bra kallt att vara uteliggare utan kläder åtminstone en del av året). Kostnaden av dessa produkter och tjänster varierar normalt sett någorlunda proportionerligt till medelinkomst, varför en normal pensionerad svensk kan leva relativt flådigt i ett fattigare land. Och då klyftan ökar, så ökar medelinkomsten och även baslevnadskostnaderna i relation till de som ligger absolut längst ned på totempålen.

Edit :Att dessa då kan bli väldigt provocerade av att de absolut rikaste som inte på generationer bör kunna leva upp sina tillgångar helt utan att jobba mer då blir exponentiellt rikare, är väl inte jättekonstigt, vare sig de påverkas direkt av detta eller ej?

 

[Two stroke man]

blir inte klyftorna större när man importerar individer längst ner på skalan?

Beror på om du frågar ur ett globalt eller nationellt perspektiv.

 

[Two stroke man]

Grattis till en fin och välförtjänt livsresa, men för att problematisera ditt sista påstående så har ju du gjort precis den resan i ett socialdemokratiskt samhälle om jag förstår dig rätt?

Han har gjort den resan trots ett socialistiskt samhälle. Inte tack vare som du verkar insinuera.

 

[RN]

Han har gjort den resan trots ett socialistiskt samhälle. Inte tack vare som du verkar insinuera.

Man kan väl säga att i det här landet som har en del socialistiska drag så kan man göra ganska mycket åt sin situation. Om det är klassamhälle så kan du inte byta "klass" men det kan man bedömt göra h här.

Skickat från min H8324 via Tapatalk

 

[Raderad medlem 51742]

blir inte klyftorna större när man importerar individer längst ner på skalan?

Därför jag skrev "har varit" och inte "är"

Men där har vi förmodligen en ganska viktig förklaring till dagens politiska landskap.

Att fördelningen av inkomster och rikedomar i befolkningen inte följer en normalfördelningskurva (som borde vara det förväntade - personliga egenskaper som styr talang osv är ju normalfördelade bland befolkningen) utan en paretofördelning för den rikaste andelen, är ju ingen kontroversiellt, utan ett faktum. Sedan är frågan om det är något man från politiskt håll borde försöka justera, vilket har varit den rådande linjen från socialistiskt håll.

Problemet med att försöka "korrigera" snedfördelningen för mycket är att det inte tycks fungera, förmodligen pga. att det är enormt komplext och svårt att göra utan negativa effekter på det som driver vårt samhälle i positiv riktning. I Sverige har ju snarare den absolut rikaste minoriteten av befolkningen (den som är paretofördelad och får en "orättvist" hög andel av tillgångarna) klarat sig lindrigt undan beskattning, av rädsla att stöta sig för mycket med storfinansen så att de flyttar utomlands, medan människor med fullt normala inkomster i högre spannet har beskattats hårt, så att det snarare slår åt andra hållet för dem, att driftiga och talangfulla människor inte får en ekonomisk utväxling som fullt ut motsvarar deras skapade värde.

I Sverige med vår socialistiska tradition verkar befolkningen i stort ändå accepterat denna typ av fördelningspolitik, kanske beroende på att vi i grunden känt oss som ett sammanhållet samhälle och att det vi bidragit till också är något vi upplevt att vi fått tillbaka från. Vi kan ju alla drabbas av sjukdom, arbetslöshet osv. och vi upplever att de möjligheter systemet ger oss med välfärd, utbildning osv. är stora samtidigt som våra möjligheter att bli framgångsrika är tillräckligt bra för att vi inte skall uppleva det som orättvist. Att Sverige hade ett guldläge i Europa under efterkrigsåren underlättade förstås också eftersom det fanns gott om pengar att omfördela genom sociala reformer, utan att man riktigt behövde uppleva baksidorna av en sådan omfördelningspolitik.

Idag är läget som bekant annorlunda och när det upplevs att fokus i politiken flyttats från omfördelning av resurser ur ett klassperspektiv till identitet och grupptillhörighet, samtidigt som både de som gynnas och drabbas av en omfördelningpolitik upplever försämringar blir det därför inte konstigt om samhällskontraktet börjar knaka i fogarna, att reaktionen kommer från både höger och vänster och att t ex ett parti som SD lockar väljare från både M och S. Människor med ambitioner och utbildning upplever att samhället inte levererar tillbaka i samma utsträckning som de är med och bidrar, samtidigt som de med sämre förutsättningar och som tidigare gynnats av omfördelningen upplever försämringar i samhällets stöd. Det är också de senare som missgynnas särskilt av bl.a. globalisering och automatisering. När det samtidigt upplevs som att omfördelningen inte längre sker inom vårt samhälle utan solidariteten utvidgats globalt och hela anrättningen kryddas med kriminalitet osv är det upplagt för en perfekt storm, där det egentligen är märkligt att de flesta ändå sitter så pass lugna i båten.

 

[Nighttrain]

Skillnader i ekonomiskt utrymme är väll inte en klass fråga utan snarare ett personligt val

Alla personer har en möjlighet att påverka sin livs situation
Som arbete lön bostad o vad annant skit som man vill fylla livet med.

Jag tar mig själv som ett exempel.

14 år köpte en cykel kärra o en gammal jordfräs pa en auktion för ett par hundralappar, sedan cyklade jag runt o fräste trädgårds land till villa ägare.

15 år köpte en ny zyndapp ks50 dyraste moppen efter cs för dom pengarna jag fräste ihop som 14 åring.

Fortsatte fräsa trädgårdsland o körde ut tidningar.

18 år köpte mitt första hus.

19 år blev far till min dotter.

20år gick isär med min dotters mor o dottern bodde hos mej. Sålde huset o gjorde en vinst på 200,000:-1990

Köpte en audi avant quatro kontant.

22år gammal köpte jag nästa hus o renoverade dessutom jobbade jag pa pappers brukens stoppjobb 10-13 dagar i streck varje månad.
Tack mor o far för att ni hjälpte mig med min dotter.

25 år sålde huset med en vinst på 200,000 detta efter ett brinnande 90 tal med skyhöga räntor på 24% på hus lån.

Köpte en häst gård och träffade min sons mor fick min son gick isär o löste ut henne= skit fattig.

30år byggde ett helt nytt hus med mina bara händer under 2 års tid samtidigt som jag jobbar heltid o sköter hästar och barn.

Tack mor o far för att ni finns.

32 år säljer häst gården o tjänar så mycket att min nybyggda villa med garage bar har 480,000 i lån o detta på 200m2+100m2 garage.

Träffar min sambo som fortfarande är min sambo o renoverar hennes hus o skaffar mopeder bilar körkort o fan vet till 4 barn 2 bonus blev det.

Turbo bilar, mc ,båtar, fyrhjulingar, vattenskotrar, o gud vet genom åren.

50år skuldfri 4 ungar varav 2 fortfarande e bonus som är utflugna med körkort o bra utbildningar med bra jobb.

Det finns inga klass skillnader det finns bara din egna tjurighet ditt egna driv din beslutsamhet vad ditt liv skall bi o hur man vill förändra något till det bättre.

Idag så hör jag dagligen av ungdomar att dom vill inte det är så jobbigt, telefonerna tar garanterat upp 30% av dygns tiden varje dag.

Avundsjukan som den har det o den har gjort dit eller datt tar så mycket energi o skapar så mycket negativt istallet för att se vad kan jag göra för mig själv.

Personligen har jag sporrats av hinder o blir djävulsk inriktad att övervinna detta.

Men så ser mitt liv ut som gick ut grundskolan med betyg på 0,7 av 5 gick ur gymnasiet med 4,0 2år senare som certifierad mekaniker allt går om man vill.

Men i ett socialdemokratisk samhälle där alla skall ha samma där behöver man inte prestera man får ändå allt o det är därför vi har det tredje högsta skatte trycket i världen och inget funkar.

Men jag kan ju ha fel.

Mvh

Bra skrivet.

 

[BrooklynS]

Därför jag skrev "har varit" och inte "är"

Men där har vi förmodligen en ganska viktig förklaring till dagens politiska landskap.

Att fördelningen av inkomster och rikedomar i befolkningen inte följer en normalfördelningskurva (som borde vara det förväntade - personliga egenskaper som styr talang osv är ju normalfördelade bland befolkningen) utan en paretofördelning för den rikaste andelen, är ju ingen kontroversiellt, utan ett faktum. Sedan är frågan om det är något man från politiskt håll borde försöka justera, vilket har varit den rådande linjen från socialistiskt håll.

Problemet med att försöka "korrigera" snedfördelningen för mycket är att det inte tycks fungera, förmodligen pga. att det är enormt komplext och svårt att göra utan negativa effekter på det som driver vårt samhälle i positiv riktning. I Sverige har ju snarare den absolut rikaste minoriteten av befolkningen (den som är paretofördelad och får en "orättvist" hög andel av tillgångarna) klarat sig lindrigt undan beskattning, av rädsla att stöta sig för mycket med storfinansen så att de flyttar utomlands, medan människor med fullt normala inkomster i högre spannet har beskattats hårt, så att det snarare slår åt andra hållet för dem, att driftiga och talangfulla människor inte får en ekonomisk utväxling som fullt ut motsvarar deras skapade värde.

I Sverige med vår socialistiska tradition verkar befolkningen i stort ändå accepterat denna typ av fördelningspolitik, kanske beroende på att vi i grunden känt oss som ett sammanhållet samhälle och att det vi bidragit till också är något vi upplevt att vi fått tillbaka från. Vi kan ju alla drabbas av sjukdom, arbetslöshet osv. och vi upplever att de möjligheter systemet ger oss med välfärd, utbildning osv. är stora samtidigt som våra möjligheter att bli framgångsrika är tillräckligt bra för att vi inte skall uppleva det som orättvist. Att Sverige hade ett guldläge i Europa under efterkrigsåren underlättade förstås också eftersom det fanns gott om pengar att omfördela genom sociala reformer, utan att man riktigt behövde uppleva baksidorna av en sådan omfördelningspolitik.

Idag är läget som bekant annorlunda och när det upplevs att fokus i politiken flyttats från omfördelning av resurser ur ett klassperspektiv till identitet och grupptillhörighet, samtidigt som både de som gynnas och drabbas av en omfördelningpolitik upplever försämringar blir det därför inte konstigt om samhällskontraktet börjar knaka i fogarna, att reaktionen kommer från både höger och vänster och att t ex ett parti som SD lockar väljare från både M och S. Människor med ambitioner och utbildning upplever att samhället inte levererar tillbaka i samma utsträckning som de är med och bidrar, samtidigt som de med sämre förutsättningar och som tidigare gynnats av omfördelningen upplever försämringar i samhällets stöd. Det är också de senare som missgynnas särskilt av bl.a. globalisering och automatisering. När det samtidigt upplevs som att omfördelningen inte längre sker inom vårt samhälle utan solidariteten utvidgats globalt och hela anrättningen kryddas med kriminalitet osv är det upplagt för en perfekt storm, där det egentligen är märkligt att de flesta ändå sitter så pass lugna i båten.

Tack för bra inlägg!


Buy quality, cry once

 

[moddlaren]

Du är fantastisk, tänk vad du är duktig, härligt att du delar med oss andra!
Har du insta så länka här så vi kan gilla och sprida din storhet :rolleyes

Rörande din sista kommentar,
Ja chansen är stor

Nej täppas inte duktig inte fantastisk alls. Men väldigt målmedveten vad jag vill i livet.

Din syrliga kommentar ser.jag bara som en typ av avundsjuka jag har gjort yterlugare så sjukt mycket mera än detta under dessa år som att driva företag osv osv

Vi skapar o har mojligheten att skapa det vi själva vill.

Jag har flera vänner som presterade katastrof i skola som alla inklusive mej själv blev utdömda som värdelösa av den vuxna delen av kommun befolkningen när vi var unga.

Nu när vi är 50+ så kan man se bakåt o bara konstatera att dom med silversked i munnen som unga har det gått sämre för än för en del av oss som fått fighta oss fram.i livet.

 

[SJP]

Därför jag skrev "har varit" och inte "är"

Men där har vi förmodligen en ganska viktig förklaring till dagens politiska landskap.

Att fördelningen av inkomster och rikedomar i befolkningen inte följer en normalfördelningskurva (som borde vara det förväntade - personliga egenskaper som styr talang osv är ju normalfördelade bland befolkningen) utan en paretofördelning för den rikaste andelen, är ju ingen kontroversiellt, utan ett faktum. Sedan är frågan om det är något man från politiskt håll borde försöka justera, vilket har varit den rådande linjen från socialistiskt håll.

Problemet med att försöka "korrigera" snedfördelningen för mycket är att det inte tycks fungera, förmodligen pga. att det är enormt komplext och svårt att göra utan negativa effekter på det som driver vårt samhälle i positiv riktning. I Sverige har ju snarare den absolut rikaste minoriteten av befolkningen (den som är paretofördelad och får en "orättvist" hög andel av tillgångarna) klarat sig lindrigt undan beskattning, av rädsla att stöta sig för mycket med storfinansen så att de flyttar utomlands, medan människor med fullt normala inkomster i högre spannet har beskattats hårt, så att det snarare slår åt andra hållet för dem, att driftiga och talangfulla människor inte får en ekonomisk utväxling som fullt ut motsvarar deras skapade värde.

I Sverige med vår socialistiska tradition verkar befolkningen i stort ändå accepterat denna typ av fördelningspolitik, kanske beroende på att vi i grunden känt oss som ett sammanhållet samhälle och att det vi bidragit till också är något vi upplevt att vi fått tillbaka från. Vi kan ju alla drabbas av sjukdom, arbetslöshet osv. och vi upplever att de möjligheter systemet ger oss med välfärd, utbildning osv. är stora samtidigt som våra möjligheter att bli framgångsrika är tillräckligt bra för att vi inte skall uppleva det som orättvist. Att Sverige hade ett guldläge i Europa under efterkrigsåren underlättade förstås också eftersom det fanns gott om pengar att omfördela genom sociala reformer, utan att man riktigt behövde uppleva baksidorna av en sådan omfördelningspolitik.

Idag är läget som bekant annorlunda och när det upplevs att fokus i politiken flyttats från omfördelning av resurser ur ett klassperspektiv till identitet och grupptillhörighet, samtidigt som både de som gynnas och drabbas av en omfördelningpolitik upplever försämringar blir det därför inte konstigt om samhällskontraktet börjar knaka i fogarna, att reaktionen kommer från både höger och vänster och att t ex ett parti som SD lockar väljare från både M och S. Människor med ambitioner och utbildning upplever att samhället inte levererar tillbaka i samma utsträckning som de är med och bidrar, samtidigt som de med sämre förutsättningar och som tidigare gynnats av omfördelningen upplever försämringar i samhällets stöd. Det är också de senare som missgynnas särskilt av bl.a. globalisering och automatisering. När det samtidigt upplevs som att omfördelningen inte längre sker inom vårt samhälle utan solidariteten utvidgats globalt och hela anrättningen kryddas med kriminalitet osv är det upplagt för en perfekt storm, där det egentligen är märkligt att de flesta ändå sitter så pass lugna i båten.

Det är ju så, att om sådana korrigeringar ska fungera effektivt och långsiktigt i en globaliserad marknad så bör de ske universellt, inte på nationell nivå. Men det är vi som småutvecklade däggdjur alldeles för fast i järnålderslika revirpinkanden för att klara av.

 

[moddlaren]

Han har gjort den resan trots ett socialistiskt samhälle. Inte tack vare som du verkar insinuera.

Twostrokeman

Du har fattat galoppen som jag ville få fram.

Vi betalar dryga 60% av allt vi tjänar i skatt ända sättet är att jobba mera och hårdare för att komma någonstans. Att inte vara för fin för ett jobb utan ta skit jobben.som ger max utdelning.

Jobbade en julafton när barnen var små på volvo torslanda fabriken med en ombyggnad.. inget roligt alls men det gav 10,000 efter skatt för 24 timmar.

Grävde ur en röt kammare med mini grävare fick sitta med trycksatt friskluft mask i 2 dygn i grävmaskinen det tog säker en vecka att få bort doften från kroppen. Men det gav en större slant efter skatt.

Har gjort många sådana jobb som gett mycket bra betalt och ingen annan velat ha.

Alla kan förändra sin situation men alla vill inte detta har absolut inget med klass eller klasskamp att göra utan bara vilja.

 

[zoda]

Twostrokeman

Du har fattat galoppen som jag ville få fram.

Vi betalar dryga 60% av allt vi tjänar i skatt ända sättet är att jobba mera och hårdare för att komma någonstans. Att inte vara för fin för ett jobb utan ta skit jobben.som ger max utdelning.

Kudos till dig moddlaren!

Fast jag tror att det här är är problemet som tvåtaktarn menar. Marginalskatten är ju skyhög, det är inte lönt att jobba den där extra timmen.

Eller att försöka spara ihop till en bättre framtid med vinstskatt på typ 30% på redan sönderskattade pengar(ja nu finns ISK & KF om man tror det är bättre).

Och starta eget är en jävla procedur med byråkrati och krav. I en normal värld startar jag egen bagerifirma i den sekunden jag bestämmer det i mitt huvud.
Eller prova att starta en bankverksamhet. Det gör man inte i en handvändning.