Hur kan man ha ett energiöverskott och
samtidigt effektbrist?
Det finns inget motsatsförhållande i att vi samtidigt kan ha ett stort elenergiöverskott över året, och perioder då vi har ett stort eleffektunderskott. Elenergiöverskottet innebär helt enkelt att vi sammantaget under hela året producerat mer än vad vi konsumerat, oberoende av när under året det skett. Under året kan det däremot ha funnits vissa perioder, vanligen under vintern, när den effekt som produceras inte är tillräcklig för att täcka förbrukningen. De utmaningar och lösningar vi beskriver i systemutvecklingsplanen är i stor grad kopplade till svårigheten att hålla producerad och förbrukad effekt lika i just de ögonblicken.
Har det något att göra med vad som är planerbar
och oplanerbar elproduktion?
Ja, till viss grad. Det vi menar med planerbar elproduktion är att vi i förväg med stor säkerhet kan anta att den kommer att producera den mängd el som planerats. I dagsläget utgörs planerbar elproduktion av elproduktionsanläggningar som har någon form av lagrat bränsle, vattenkraft som har vatten i sina magasin, kärnkraftverk som använder kärnbränsle eller kraftvärmeverk som bränner biomassa, men det kan framöver bli andra typer av produktionsanläggningar. Det som i första hand är aktuellt i dagsläget är batterilager och elproduktion som använder gas som producerats när det finns ett överskott på el. Oplanerbar elproduktion är då det omvända: elproduktionsanläggningar som producerar den mängd el som deras ”bränsle” ger i varje ögonblick. I dag är det främst solkraft och el från vindkraftverk. Även dessa typer av produktion är till viss del styrbara eftersom de faktiskt kan minska sin produktion men det är ofta inte överskott på effekt som är problemet, utan underskott.
Utmaningen med risk för effektbrist hör ihop med att den oplanerbara elproduktionen inte med lika hög säkerhet kommer att producera el när det är som mörkast och kallast. Erfarenheten visar att den traditionella planerbara elproduktionen kan förväntas leverera 90 procent av sin maxeffekt under de perioderna på året medan vindkraften endast förväntas leverera 9 procent (och el från solpaneler levererar ingenting). Det är detta som är kärnan i varför omställningen av energisystemet leder till att frågan om effekttillräcklighet blir allt viktigare.
I stort sett ser utmaningarna likartade ut i dag som för två år sedan: Omställningen av energisystemet leder till att allt mindre planerbar elproduktion finns tillgänglig när den ersätts med förnybar, och hittills, i stort sett oplanerbar vind- och solenergi.
Elmarknadens strukturella omvandling mot mer oplanerbar produktion innebär utmaningar för tillräckligheten i produktionskapacitet.
Starka förbindelser mot grannländerna, som möjliggör export av el under perioder med överskott och import vid underskott, blir allt viktigare med en ökande andel oplanerbar elproduktion.
