Sverige är redan väl strategiskt placerat, vi skulle kunna ha fungerande gränser mot haven, och förhandla med Norge om en Norsk-Svensk alians. Finnarna får vara med om dom vill. Grejen är att när allting kollapsar så behöver vi ett försvar i proportion som det vi hade på 40-talet.
Sverige kan om vi vill, vi kan mycket mer än vi tror och är vill medge för oss själva, nu menar jag inte 'hålla avstånd och stanna hemma'. Folk innan oss har byggt anläggningar som Elefanten, Musköbasen, Bodens fästning, vem vet vad mer. Det tillverkas grova vapen i fabriker runt om i landet. Vi har floder, malm, skog/trä, och Norge har olja. När det blir dags vill jag inte sitta ute i skogen och äta rötter tillsammans med rådjuren och grävlingen, jag vill ha tak över huvet, vatten och avlopp, el och kommunikation. Det kan vi behålla med en regering som spelar sina kort rätt och leker mer rätt kompisar så att säga... nu glömde jag min poäng, måste vara värmen. Nånting med revolt.
Hur som helst har vi det för bra för att ändra på saker, det är i vart fall vad vi tror. Läget vi har nu är att "våra folkvalda" ju inte längre är folkvalda, dom är rövare och tjuvar som kommit upp sig via akademiska kanaler, dvs kriminella psykopater som gömmer sig bakom "utbildning".
Regeringen agerar inte längre för medborgarens bästa utan istället för ekonomins bästa och med helt andra agendor än dom man egentligen borde ha. England hade i alla fall driv att göra något, kanske inte det smartaste, men dom gjorde *något*. Frågan är inte vad vi är villiga att göra, utan om vi överhuvudtaget kommer ihåg hur man gör när det blåser om snibbarna. Vi har ingen beredskap, mot någonting, på något sätt.