Nä precis, men det var nog inte heller som så att tex elbussarna var ”hyllvaror” heller.
Nej, men det handlar om artskillnad snarare än gradskillnad och förhindrar förstås inte att upphandling av bussar är förknippat med sina alldeles egna utmaningar.
Ett intressant exempel är Göteborgs inköp av de ökända italienska spårvagnarna för ett par decennier sedan - en tågkrasch i slowmotion som som fortfarande pågår och ger konsekvenser.
I den upphandlingen hade man fått för sig att en sådan upphandling gick ut på att hitta en leverantör som kunde leverera en spårvagn till lägsta pris och sedan (efter mängder av trevliga studieresor till Italien) levererade man en kravlista på den perfekta spårvagnen till leverantören. Man hade då ägnat månader, om inte år, åt att låta fokusgrupper, designworkshops och massa inbjudna intressenter (som hade det gemensamt att de var helt okunniga om spårvagnar) hitta på den perfekta önskelistan över hur en spårvagn borde vara, så nu var det bara för den upphandlade levernantören att leverera detta till priset av sitt vinnande lägsta anbud. Ingen verkar ha kommit på tanken (än mindre haft kompetens för det) att bedöma om det var realistiskt att leverantören faktiskt skulle kunna leverera detta.
När det var dags för ny upphandling några år senare hade man lärt sig och tog istället in de mest erfarna och spårvagnskunniga personerna inom spårvägen för att hitta en beprövad standardmodell som bevisligen fungerade bra i andra städer med likartade förutsättningar. Det blev betydligt bättre (dagens understatement).
Båda dessa inköp skedde inom ramarna för LOU.