Vården ”bävar” tydligen igen, något den tycks ägna en betydande tid åt. Skälet är att det finns viss risk att folk blir sjuka de närmaste veckorna.
De flesta av oss har för länge sedan slutat ha synpunkter på svensk vård av åtminstone tre skäl. Det första är att man ogärna vill komma på kant med läkare och sköterskor, som har möjlighet och full laglig rätt att söva oss, skära i oss, amputera lemmar och annat av samma slag. Det andra är att ingen egentligen verkar veta varför svensk vård lyckas vara så enastående improduktiv. Det tredje är att det aldrig spelat någon som helst roll vilka synpunkter som framförs om vården, allt fortsätter ändå som förut.
Men med det sagt undrar jag om ”vården”, för att försöka hålla det så opersonligt som möjligt, tagit ett par steg för långt den här gången. Det är trots allt en allmänt spridd och, tror jag, ganska djupt rotad idé bland många svenskar att vården finns till, just för att ta hand om sjuka medborgare. Om ”vården” nu i stället ”bävar” varje gång influensasäsongen inleds och bara anser sig kunna fungera om inga patienter stör, kan det inte dröja länge förrän någon ställer frågan om man inte kunde använda de här resurserna på ett roligare sätt.
Många sjukhus skulle till exempel kunna bli utmärkta skateparker, parkourbanor, massage- och tatueringssalonger, eller ”spaupplevelser”. Kanske kunde vi stävja ungdomskriminaliteten om de missledda ungdomarna fick tillgång till trevliga kontor, tidigare ockuperade av sjukhusadministratörer? Ambulansgaragen kunde bli klubblokaler för Sveriges kanske äldsta ungdomskultur, raggarna, eller uppehållsrum för EPA-förare. Och så vidare.
I det fall vi skulle behöva vård fick vi vända oss till kloka gummor, barberaren/fältskären och smeden, som säker skulle välkomna oss utan att ”bäva”, precis som förr i tiden.
Unken människosyn! Va inte jag! 
