Sniglom
Gudomlig sporthojare
Trafikverket vill börja mäta hastighet mellan fartkamerorna
Trafikverket vill börja mäta hastighet mellan fartkamerorna - bedöms kunna spara 16 liv per år
www.dn.se
För 15 år sedan skrotade Trafikverket och polisen planer på att även mäta hur fort bilar kör mellan fartkamerorna, påverkade av FRA-debatt om övervakningssamhälle och oro för kvällstidningarnas rubriker. Nu anser myndigheten att tiden är mogen – och att det kan spara sju liv per år.
Förslaget förs fram i Trafikverkets så kallade inriktningsunderlag som tidigare i veckan överlämnades till regeringen.
Trafikverkets måldirektör Maria Krafft säger till DN:
– Vi har ett annat läge i samhället i dag jämfört med när frågan var uppe kring 2008, vi var inte lika vana med kameror då och vi hade en hårdare tolkning av juridiken än till exempel Norge. När vi nu frågat säger många att det vore mer rättvist att kolla farten hela sträckan.
Inte skulle det bli dyrt heller, menar hon.
– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering.
Sedan 2006 har Trafikverket tillsammans med polisen placerat ut 2 400 fartkameror längs 600 mil av de statliga vägarna.
Trafikverkets uppskattar att de sparar cirka 20 liv per år och räddar fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade.
Allra flest fortkörare under första halvåret i fjol fångades av kameran i norrgående riktning Gnistängstunneln i Göteborg, 228 stycken, näst flest i södergående riktning i samma tunnel.
Nu anser alltså Trafikverket att Sverige är redo att göra som Norge gjort sedan 2009 där kameror på vissa sträckor kommunicerar med varandra och mäter snittfarten. De kan vara placerade på upp till två mils avstånd. Har det gått för fort tänds en gul lampa 50 meter bortom den andra kameran.
Enligt en studie från norska Statens Vegvesen från 2014 halverades dödsolyckorna på de aktuella vägarna, och antalet böter sjönk.
Trafikverket lutar sig också mot eget underlag och rapporter från myndigheten VTI. En två år gammal studie visade att bilister höll hastigheten närmast kamerorna, och att effekten avtar med avståndet.
Trafikverket skriver till regeringen att utan dagens fartkameror skulle omkring 38 personer omkomma varje år på de berörda sträckorna. Med dagens metod, så kallad punkt-ATK, har antalet sänkts till 23 personer. Men om snittfarten mellan kamerorna också mäts, så kallad sträck-ATK, skulle ”bara” 16 omkomma, alltså sju färre än med nuvarande metod.
Trafikverket har redan köpt in den nya typ av kameraskåp som behövs, men kompletterande teknik krävs.
– De nya börjar placeras ut om ett år ungefär. Men för att mäta snittfarten på hela sträckorna krävs att tekniken utvecklas lite till, och inte minst behöver vi tillsammans med polisen titta
på de juridiska förutsättningarna, säger Trafikverkets Maria Krafft.
I underlaget till regeringen skriver Trafikverket att ingen lagändring krävs, däremot it-utveckling.
Ändå vill Trafikverket ha regeringen i ryggen och efterfrågar ett formellt uppdrag till dem och polisen att ”utreda juridiska förutsättningar, it-resurser och finansiering av sträckbaserade trafiksäkerhetskameror.”
Sverige tillämpar strikt föraransvar vilket innebär att polisen måste bevisa att samma person suttit vid ratten under hela sträckan mellan två kameror.
– Polisen sitter på nyckeln kring den juridiska hanteringen, vi har en dialog med dem, de är intresserade och ser potentialen att rädda liv men behöver göra en översyn av de rättsliga frågorna, säger Krafft.
Upplever du att det finns ett politiskt stöd?
– Jag tror generellt att det finns ett intresse. Men om politiken tycker att det ska prioriteras är det bra om det sker genom ett uppdrag till oss och polisen.
I Trafikverkets senaste årsrapport om fartkamerorna anges att 75 procent av bilisternas håller med om att automatisk hastighetsövervakning är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser, en ökning med tre procentenheter sedan mätningen 2020.
Organisationen M Sverige, tidigare Motormännen avvisar inte tanken att kameramäta snittfarten.
Till DN skriver Heléne Lilja, ansvarig för kommunikation och samhälle, att ”M Sverige har under en lång tid efterfrågat underlag som beskriver vilken nytta hastighetsmätning mellan kameror kan ge. Förutsatt att den analys som Trafikverket gör är korrekt underbyggd ser vi att hastighetsmätning mellan fartkameror kan bidra till färre döda i trafiken.”
Men Lilja skriver också att det så kallade föraransvaret inte påverkas och att det tydligt skyltas upp var mätningen sker.
Det här var ingen positiv läsning. Vill ha ett samhälle med mindre övervakning, inte mer.