Helgens bravader...
Årets premiär! 18 km asfalt (med en hel del rullgrus
) avverkades i går. Tidigaste säsongstarten i min karriär...
Nu var det väl inte en säsongstart egentligen, utan snarare en provtur av senaste julkapparna till hojen. Höll på att sluta med en förskräckelse!
Hade nya fjädrar och olja, som jag petade i. (Gamla oljan såg riktigt sunkig ut, massor av gecks i den.) Nya fjädrarna var kortare än original, men lite grövre och progressiva. Luftkammaren ska vara 140 mm i st f 130 original, oljan är 10 W, dvs samma som original. Inga större problem att byta, passade på att sänka fronten ytterligare ett par mm, nu är det ett genomstick på 25 mm i stället för de 18,5 det ska vara. Jag passade också på att byta huvudbromscyilndern, som jag köpt beggad från en R1:a. Farsan och jag hjälptes åt med att försöka fylla på olja nerifrån, allt för att slippa lufta. Gick inget vidare dock, det var skitsvårt att få i någon olja, och flaskan med slang vi använde oss av började läcka. Återgick till gamla tekniker, och luftade så mycket jag kunde vid huvudbromscylinderns anslutning. Fick så småningom upp tryck, och det hade precis mörknat. Handtaget var svampigt, men det var lite ont om tid, så jag bestämde mig för att packa i hop och ta en ptrovtur innan det bar av hemåt.
Känslan när Bettan sparkade igång sitt tuffande är, som ni alla känner till, underbar. På med ställ, stövlar, handskar (satan, glömt skidhandskarna hemma i Sthlm...), skidjacka utanpå stället, och i väg. Mycket rullgrus, det smattrade fint mot avgassystemet. Lugnt och fint ut på gamla E4:an, och så kunde jag äntligen öppna upp. Mmmm... Blev en tur för att köpa snus. Försökte testa fjädring, bromsar och svängande, men det blev mest fjädring och bromsar. Känslan av fjädringen var, BÄTTRE!!! Nu var det 2 månader sen sist, men intrycket var att gaffeln svalde mycket mer, trots att den kändes stummare. Kändes mer tillförlitligt helt enkelt, jag hade intrycket att framhjulet ligger mer "klistrat" vid underlaget än tidigare.
Bromsen kändes också mer doserbar, även om det var svampigt. Några bakhjulslyft blev det inte
, även om det kändes som jag hade mer hejdarkraft. Nåja, lufta systemet ordentligt innan våren så blir det nog bra. Mycket nöjd rullar jag in i kvarteret där päronen (och min hoj) bor, då det börjar gå trögt. Bromsen fram börjar ta även när inte jag vill... Sista biten till vinterhärbärget är en grusuppfart på ca 40 meter, och 5 meter in låser framhjulet helt. Jag blir stående och kommer ingenstans. Handtaget är helt stumt, nåja, spelet är borta men lite svampigt. Hmm, vad göra? Tänkte på Frovens visdomsord om handtag och fila, hur var det nu. Kom också att tänka på att jag inte kunde ställa handtaget, dvs vrida "justervredet", och jag konstaterade då att det var lite gods ivägen. Löste min prkära situation genom att öppna luftniuingsnipplarna på vänster och höger sida lite för att lätta på trycket, och så lyckades jag komma de sista 35 metrarna.
Handtagen från TRX:en passar på R1:ans pump, men bara nästan! Uppenbarligen trycks kolven in lite för långt in i cylindern, så att oljan inte tillåts komma i retur, vilket gör att för varje bromsning så byggs trycket sakta upp. Det var säkert också anledningen till att vi inte lyckades trycka in olja nerifrån oken.
Slutsatser:
Nya fjädrar och olja är värt pengarna och tiden
Bromspumpen gör skillnad
Var försiktig med handbromshandtagen, det gäller att ha rätt modell...
Det blev långt, men vad tusan, det är så trist i vintertider!
/Hasse
