En fråga kan ju vara om det ska vara ett företags uppgift att försöka fylla tomma omättliga egon? Hade varit billigare att vända sig till en terapeut och eftersom det är stora pengar kan jag åta mig jobbet. För en god hacka!!!! För som sagt: ekonomiskt oberoende hade varit trevligt!
Kan vara att jag har helt fel men ut ett ekonomiskt perspektiv tvekar jag att direktörslöner är ett problem. Blir ju bara en fis i rymden, det var väl även det jag menade med att jag ser det som ett moraliskt/filosofiskt problem. Livet och den mänskliga naturen är nämligen inte särskilt orättvisa, systemet är det. Tänker inte gå in på djupare debatter om det men det är kopplat till när vi blev bogasta för 12-15 000 år sedan och vi då fick möjlighet att specialisera arbeten samt samla på hög...
Utan specialisering hade vi aldrig varit där vi är idag, alla vinner på det, vissa vinner bara lite mer.
Om bolagens uppgift vs egon så finns det ju flera sidor av det myntet. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv spelar det knappt nån roll då en väldigt liten del av de arvodena går till meningslös konsumtion. Det mesta hamnar i vad som på nek-språk är "omfördelning", alltså att en resurs stannar i landet och lämnar samma slutgiltiga bidrag, men tar en lite annan väg bara. Få köper ytterligare 1400 plattor Sofiero för sina VD-löner (eller vad man nu får för pengarna), det mesta återinvesteras vilket bara är bra för företagande, jobbskapande och samhället i stort. En del konsumeras, och är det från svenska producenter så skpar det också jobb och lämnar BNP-bidrag.
Fan, får inte fram kärnan.. Av alla de miljoner som går till VD:ar och styrelser så är det egentligen en ganska liten del som faktiskt "försvinner" från folket. Förlorarna är i så fall cheferna under, men tjänar man 40-70 ksek/mån så vette fan om man har rätt att bitcha när andra i samhället inte har råd att handla på H&M.