Vad är risken med fallande bostadspriser?

[Skrotnisse]

Det måste det väl finnas, med tanke på hur många som bor där. Bättre utbud på varor och tjänster samt nära till allt kan ju vara några av anledningarna.

Nja, vilka varor och tjänster finns det där som inte finns i övriga landet?

 

[xibalba]

Nja, vilka varor och tjänster finns det där som inte finns i övriga landet?

Gucci & Prada, du vet såntdäringa som inte vi bonnläppar får tag på sådär en lördagsmorgon..

 

[Maestro]

Nja, vilka varor och tjänster finns det där som inte finns i övriga landet?

Som xibalba skriver finns det större utbud av märkeskläder vilket kan vara en viktigt faktor för en märkesbög. Gäller även allt från mat och slamsugningstjänster - större utbud, valfrihet. Konkurrens kan ju även ge ekonomiska fördelar. Priset på kebabtallrik är förmodligen större i Bökhult än i Malmö tex. Är man festprisse och älskar hänga på flashiga nattklubbar som inte finns i Göstorp så är storstaden en bättre plats. Bredare utbud på jobb och större chans till bättre lön tror jag. Valfrihet, större utbud, närhet till allt osv, finns väl en hel uppsjö anledningar till varför folk väljer at bo i storstäder.

 

[Skrotnisse]

Gucci & Prada, du vet såntdäringa som inte vi bonnläppar får tag på sådär en lördagsmorgon..

Jag saknar pungvaxningar och anusblekningar här i knäckebröhult också.
Kanske skulle flytta?

 

[Harmon Rabb]

Gucci & Prada, du vet såntdäringa som inte vi bonnläppar får tag på sådär en lördagsmorgon..

Det skulle förvåna mig om flagstore butikerna längst Bibloteksgatan och Birger Jarlsgatan är några vidare kassakor för för sina varumärken. Man får nog se dem som reklampelare. Det är lika dött som i kyrkan en vardag avsett tidpunkt under veckan man besöker någon av dem. Åk till Milano, Florens, Rom, Paris, London eller t om Köpenhamn och upplev skillnaden om ni t ex besöker en Louis Vuitton butik. Ledsen att säga det men det verkar mest vara window shoppers i Stockholm. Inköpen gör de som kan på annat håll.

 

[zappen]

Det skulle förvåna mig om flagstore butikerna längst Bibloteksgatan och Birger Jarlsgatan är några vidare kassakor för för sina varumärken. Man får nog se dem som reklampelare. Det är lika dött som i kyrkan en vardag avsett tidpunkt under veckan man besöker någon av dem. Åk till Milano, Florens, Rom, Paris, London eller t om Köpenhamn och upplev skillnaden om ni t ex besöker en Louis Vuitton butik. Ledsen att säga det men det verkar mest vara window shoppers i Stockholm. Inköpen gör de som kan på annat håll.

De som har råd med Gucci&Prada har också råd att flyga till Paris för att köpa dem. Flashigare att skryta om en weekendresa till Paris än Stockholm.


(kommentar på Maestro:s inlägg)
Allt är inte billigare i Stockholm vs landet. Det klassiska måttet "Matkassen" brukar väl vara dyrast i Stockholm? För att inte prata om hantverkare..

 

[Pelle]

Det är ju lantisarna som vet varför man ska bo i Stockholm eftersom de flyttar hit. Är ju inte som att staden behöver uppmana folk att komma.

 

[Agile]

Nja, vilka varor och tjänster finns det där som inte finns i övriga landet?

Restauranger med dugliga vinlistor, restaranger med vällagad mat, bra nattklubbar (nej, Harrys kvalar inte in), sköna barer och caféer (nej, Doris konditori räknas inte) och framförallt - sköna MÄNNISKOR..

Sthlm handlar en del om allt ovan, men framförallt om att det är en stad med så mkt input av folk som är lite vilse och därmed ständigt söker nya kontakter att hela staden blir öppen på ett sätt helt ojämförbart med någon annan svensk stad (gäller tyvärr även Gbg och Malmö). Jag vet inte vem man ungås med i knäckebrödhult, eller vad ni gör en utekväll. Men jag saknar verkligen att kunna träffa nytt folk, få nya kontakter, nya intryck och influenser en random utekväll. Och det efter att ha flyttat till vad de som är härifrån tror är en stor stad.


OnT:

Om vi (som Harmon riktigt tar upp igen) inte tsunamin av ekonomiska krascher i europa över oss, så klarar vi oss nog alldeles utmärkt. Men vi är extremt beroende av omvärlden, och vi kan omöjligen gå oberörda ur en djup europeisk kris.

 

[Skrotnisse]

Restauranger med dugliga vinlistor, restaranger med vällagad mat, bra nattklubbar (nej, Harrys kvalar inte in), sköna barer och caféer (nej, Doris konditori räknas inte) och framförallt - sköna MÄNNISKOR..

Sthlm handlar en del om allt ovan, men framförallt om att det är en stad med så mkt input av folk som är lite vilse och därmed ständigt söker nya kontakter att hela staden blir öppen på ett sätt helt ojämförbart med någon annan svensk stad (gäller tyvärr även Gbg och Malmö). Jag vet inte vem man ungås med i knäckebrödhult, eller vad ni gör en utekväll. Men jag saknar verkligen att kunna träffa nytt folk, få nya kontakter, nya intryck och influenser en random utekväll. Och det efter att ha flyttat till vad de som är härifrån tror är en stor stad.


OnT:

Om vi (som Harmon riktigt tar upp igen) inte tsunamin av ekonomiska krascher i europa över oss, så klarar vi oss nog alldeles utmärkt. Men vi är extremt beroende av omvärlden, och vi kan omöjligen gå oberörda ur en djup europeisk kris.

Alltihopa beroende på att det för nuvarande är modernt att bo i Stockholm.

 

[Skrotnisse]

Det är ju lantisarna som vet varför man ska bo i Stockholm eftersom de flyttar hit. Är ju inte som att staden behöver uppmana folk att komma.

Men det som diskuteras är huruvida det kan bli omodernt att bo i storstad så att "flyktingströmmen" vänder.

 

[Pelle]

Men det som diskuteras är huruvida det kan bli omodernt att bo i storstad så att "flyktingströmmen" vänder.

Jag trodde diskussionen var om riskerna med fallande bostadspriser.

Nåväl, klart det kan bli. När allt gått varvet runt och vi är en fattig industrination igen så kommer säkert landet vara attraktivt.

Innan dess - no way. Ingen av de inflyttade jag känner andas ett ord om att nånsin flytta tillbaka.

För att förtydliga - den plats där det finns mest jobb kommer vara mest attraktiv.

 

[Harmon Rabb]

De som har råd med Gucci&Prada har också råd att flyga till Paris för att köpa dem. Flashigare att skryta om en weekendresa till Paris än Stockholm.

Jag tror inte det handlar om att skrytsamhet. För vissa kanske det är så. Men flertalet passar helt enkelt på att unna sig något utöver det vanliga när de är ute på resande fot. Det är lite trevligare inramning att köpa det där smycket eller handväskan till frun eller flickvännen eller klockan till sig själv om man befinner sig i någon av modemetropolerna. På samma sätt finns det säkert turister som handlar i lyxbutikerna i Stockholm som minne av sin resa dit. Det är nog för dem Louis Vuitton med fler etablerat sig i Stockholm egentligen.

Bor man i Stockholm utnyttjar man sällan det lilla mervärde som finns när det gäller butiksutbudet jämfört med övriga landet. Är man yngre utnyttjar man nöjesutbudet. Det är väl ett av de främre anledningarna varför många unga söker sig till Stockholm. Ett sätt att testa sina vingar. Några blir kvar, medan andra flyttar tillbaka till sina hemorter när de bildar familj. Boendekostnaderna i Stockholm med dyra svartkontrakt, ockerhyror för andra och tredjehandskontrakt och höga priser på bostadsrätter gör att tröskeln blir väldigt hög om man inte har växt upp i staden från början med ett utbrett kontaktnät och dessutom har haft turen att göra en bostadsresa på sin familjs hyreskontrakt (via byten) eller på sin första bostadsrätt.

På sikt tror jag det här kommer att hämma Stockholms utveckling. Men det har inte funnits någon politisk vilja att försöka lösa den här problematiken. Man har varit alldeles för angelägen att bevara sin reglerade bostadspolitik med hyresregleringar där man samtidigt har hämmat bostadsbyggandet sedan i princip 60- talet i hela landet. Det hänger samman med den bostadssituation vi har idag. Det som byggts på senare tid har varit bostadsområden på attraktiv mark i gamla hamnområden efter att industrier försvunnit. Hammarby sjöstad i Stockholm, Norra Hamnen i Helsingborg och kanske i framtiden H+, Västra Hamnen i Malmö. I hela landet projekterar man för att bygga på gammal industrimark. Men det är väl ingen som tror att det är vanliga Svensson som ska ha råd att bo där?

 

[Jörgen Karlsson]

För mainstreamfritidssysslor, som att lojt ta del av det serverande kommersiella nöjesutbudet är ju Sthlm bra.
Men vad gäller specialbutiker och verkstäder och liknande, så är det omvänd utveckling.
Ska man tex ha tag i en framstänka till en Gordini. Eller ha tag på delar till en ford V8 flathead. Eller få ngt komplicerat svetsjobb gjort, eller köpa en bit hondurasmahogny, eller få hjälp att sätta upp en gammal fin kakelugn. Då är det inte längre Sthlm som gäller kan jag säga.

Här skapar de nya folket en kopia av sina amerikanska favvosåpor. Det är mest gallerior och sedan bara kedjornas utbud: bagles, Sandys, Starbucks, fitness, gym, solarier, specsavers, osv.
Schyssta kondis med egna mackor, finsnickerier, knivsliperier, specialbutiker, finmekaniska verkstäder. Ja då är det bara att dra ut i skogen.

De nya stockholmarna vill ha instant förnöjelse på fritiden. Bostads- och jobbkarriären var ju intresset.

 

[Harmon Rabb]

Sthlm handlar en del om allt ovan, men framförallt om att det är en stad med så mkt input av folk som är lite vilse och därmed ständigt söker nya kontakter att hela staden blir öppen på ett sätt helt ojämförbart med någon annan svensk stad (gäller tyvärr även Gbg och Malmö). Jag vet inte vem man ungås med i knäckebrödhult, eller vad ni gör en utekväll. Men jag saknar verkligen att kunna träffa nytt folk, få nya kontakter, nya intryck och influenser en random utekväll. Och det efter att ha flyttat till vad de som är härifrån tror är en stor stad.

Jag förstår vad du vill ha sagt, men vet inte om jag håller med om din slutsats. För folk som kommer utifrån och flyttar in till Stockholm upplevs staden inte som någon öppen stad på samma sätt som t ex NY. Om jag skulle söka öppenhet och en känsla av att folk hjälper varandra framåt på den sociala stegen skulle jag nog söka mig till NY. Här i Europa finns det alldeles för många sociala hinder där folk bevakar sin position istället för att hjälpa varandra. Det gäller i hög grad även Stockholm.

För mainstreamfritidssysslor, som att lojt ta del av det serverande kommersiella nöjesutbudet är ju Sthlm bra.
Men vad gäller specialbutiker och verkstäder och liknande, så är det omvänd utveckling.
Ska man tex ha tag i en framstänka till en Gordini. Eller ha tag på delar till en ford V8 flathead. Eller få ngt komplicerat svetsjobb gjort, eller köpa en bit hondurasmahogny, eller få hjälp att sätta upp en gammal fin kakelugn. Då är det inte längre Sthlm som gäller kan jag säga.

Här skapar de nya folket en kopia av sina amerikanska favvosåpor. Det är mest gallerior och sedan bara kedjornas utbud: bagles, Sandys, Starbucks, fitness, gym, solarier, specsavers, osv.
Schyssta kondis med egna mackor, finsnickerier, knivsliperier, specialbutiker, finmekaniska verkstäder. Ja då är det bara att dra ut i skogen.

Det där med att det bara etableras stora kedjor tycker jag urholkar Sverige, inte bara Stockholm. Jag försöker själv att undvika att unna dem, för det ser precis likadant ut här nere. Föredrar individuella butiker med personlig service. Helst lokalt förankrad där man kan anta att ägaren är personligen engagerad i verksamheten. Men utvecklingen pekar ju inte åt det hållet. Etablerade kedjorna ser till att få topplokalerna i varenda stad och galleria. Gemene man vill nog ha det så, annars skulle vi inte ha den utvecklingen. En liten finanskris som sopar mattan för ett par huvudägare skulle nästan vara önskvärt. Det har blivit lite för likriktat.

 

[Pelle]

Jag förstår vad du vill ha sagt, men vet inte om jag håller med om din slutsats. För folk som kommer utifrån och flyttar in till Stockholm upplevs staden inte som någon öppen stad på samma sätt som t ex NY. Om jag skulle söka öppenhet och en känsla av att folk hjälper varandra framåt på den sociala stegen skulle jag nog söka mig till NY. Här i Europa finns det alldeles för många sociala hinder där folk bevakar sin position istället för att hjälpa varandra. Det gäller i hög grad även Stockholm.

Det är samma människor som reser till Kanarieöarna och hyllar det osvenska i att vara småpackad och prata med okända redan kl 10 på förmiddagen, för att sen åka hem till småstaden och titta snett på grannen man aldrig växlat ett ord med för att han är småpackad en lördag förmiddag.

 

[Johansson]

Så för att sammanfatta, vad var nu risken med fallande bostadspriser?

 

[xibalba]

Så för att sammanfatta, vad var nu risken med fallande bostadspriser?

Det visade sig inte finnas någon risk, då bostadspriser alltid går upp

 

[Two stroke man]

Att stockholmare över lag skulle vara öppna är då inget jag håller med om. Jag skulle snarare säga tvärtom att ingenstans i sverige är folk så rädda för att snacka med någon som dom inte känner. Är man däremot på en privat fest i Stockholm då känner dom sig genast tryggare enligt logiken att man ju då måste ha varit okejad av den som bjöd till festen. Eller eg räcker det med att man blivit presenterad av någon gemensam vän så hamnar man i ok-facket.
Sen måste jag även säga stockholmarna däremot vårdar och ställer upp för sina vänner betydligt starkare när man väl kommit dom in på livet. Men på nåt sätt hänger det väl ihop att sånt som är svårt att få vårdar man när man väl fått det.

Sen angående "värdet" att finnas i Stockholm så får man väl dela upp det i två separata värden.

Det ena är det rent ekonomiska värdet för företag att befinna sig i Stockholm. Närheten till Arlanda som är navet för fkygtrafiken snackar man inte bort. Och bara stans storlek i sig ger en närhet till det mesta man kan önska sig. Det värdet kan bara försvinna genom att kostnaderna blir så höga att det finns ekonomiska incitament att flytta någon annanstans. Lokalkostnader är ju en stor del av den kostnaden men även hög personalomsättning samt personal som kräver högre lön bara för att dom ju bor i Stockholm. Och det som är lönsamt för företagen blir även lönsamt för de som arbetar i branshen.
I några bransher skulle jag nog säga att den gränsen för kostnadseffektivitet passerats men i andra inte. Finansbranshen kommer knappast flytta från Stockholm

Den andra delen är ju de mjukare värdena så som det stora utbudet av olika aktiviteter, kultur mm. Jag ser ju redan nu många fritidsaktiviterer som inte kan utföras särskillt bekvämt i Stockholm. Att t.ex köra motocross är ju inte det bekvämaste om man bor på Östermalm. Eller om man gillar att var i skogen, fiska, jaga? Lilljansskogen duger ju fint för en joggintur men inte är det någon riktig skog för den som vill plocka bär, svamp eller liknande.

Det spelar kanske mindre roll för idag vill folk ha de nöjen som stan erbjuder. Men vad händer om tv byter ut diverse matlagningsprogram och heminredningsprogram till tv-program om utomhusaktiviterer som ridning, eller trädgårdsprogram? Helt plötsligt kanske trenden vänder och folket vill bo på landet där dom kan odla egna obesprutade morötter. Just besprutad mat kan vara det som får folk börja värdera egen potatis högre än det fina vinet på operakällaren.

Men men, jag tror inte det behövs någon sådan trend för att fälla bostadsmarknaden. Bostadspriserna har redan nått vägs ände. Folket tål generellt sett inte särskillt mycket högre räntor.

 

[Skrotnisse]

För mainstreamfritidssysslor, som att lojt ta del av det serverande kommersiella nöjesutbudet är ju Sthlm bra.
Men vad gäller specialbutiker och verkstäder och liknande, så är det omvänd utveckling.
Ska man tex ha tag i en framstänka till en Gordini. Eller ha tag på delar till en ford V8 flathead. Eller få ngt komplicerat svetsjobb gjort, eller köpa en bit hondurasmahogny, eller få hjälp att sätta upp en gammal fin kakelugn. Då är det inte längre Sthlm som gäller kan jag säga.

Här skapar de nya folket en kopia av sina amerikanska favvosåpor. Det är mest gallerior och sedan bara kedjornas utbud: bagles, Sandys, Starbucks, fitness, gym, solarier, specsavers, osv.
Schyssta kondis med egna mackor, finsnickerier, knivsliperier, specialbutiker, finmekaniska verkstäder. Ja då är det bara att dra ut i skogen.

De nya stockholmarna vill ha instant förnöjelse på fritiden. Bostads- och jobbkarriären var ju intresset.

Men mycket av det tycker jag är OK.
Specialarbeten gör det inte så mycket om man får åka en bit för att få utfört.
Det jag vill få fram är bara att det inte längre finns så många egentliga anledningar att bo i Stockholm.
Blir stockholm omodernt (vilket det mycket väl kan bli - Attityden hos yngre pekar mer och mer mot en mer naturnära livsstil) så kommer bostadspriserna att sjunka dramatiskt och hus på landet (dock fortfarande i befolkade bygder) kommer att stiga i värde.

 

[Harmon Rabb]

Att stockholmare över lag skulle vara öppna är då inget jag håller med om. Jag skulle snarare säga tvärtom att ingenstans i sverige är folk så rädda för att snacka med någon som dom inte känner.

Jag tror inte att Hund menar att Stockholmarna står för öppenheten utan att det är inflyttningen till staden från landsbygden och mindre städer som skapat en dynamik som inte återfinns ens i Göteborg och Malmö. Personligen tycker jag inte den är tillräckligt stark i Stockholm. Stockholm är väldigt uppdelad stad. Det är viktigt vilka du känner och umgås. Man måste delta i ett socialt spel där man visar sig värdig en viss krets. Först då öppnas dörrarna. Men detta är inget unikt för just Stockholm utan något som även gäller andra städer i Sverige. Det är något som sitter i vår folksjäl som gör att vi inte är särskilt öppna mot främlingar. Men när man väl blivit accepterad så är man vänner för livet - om man nu inte sviker det förtroendet. NY är helt annorlunda, där är man inte vänner för livet utan för stunden. Men där finns den där dynamiken som jag egentligen tror att Hund är ute efter och önskade fanns i Stockholm.