Vad fick dig att le idag?

[PippiT]

En dam med en svanunge i koppel. Eller om det var en ful ankunge, jag har aldrig sett skillnaden på dem.
Ändå: EN SVAN I KOPPEL!!!

Tie-raps?

 

[BlöjRäsern]

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11047981.ab

Samma tant?

Nej, det här var i Blekinge. Hon hade den utan koppel också, den var som en valp.

 

[PippiT]

Nej, det här var i Blekinge. Hon hade den utan koppel också, den var som en valp.

 

[Ulvhamne]

View attachment 420660

Känner en blekingebo som brukar åka färja med sin valp och proviantera på andra sidan det stora vattnet.

 

[Brother Wolf]

Tog hojen ut i solen på en lååång lunch och jag har troligen en dejt i slutet av veckan.
Bättre än så här kan det knappt bli, blir det bättre så går jag i bitar, men söta sådana

 

[Ulvhamne]

Igår var det en vända till lasarettet i enköping för blodprover, samt en tur till uppsala för ett helt batteri tester för koll av funktion. Då jag blivit lite bättre, och faktiskt klarar av att köra bil själv igen nu (även om bilköer är ett jävla fanstyg som jag inte orkar med, pga högerbenet mattas ut) så körde jag upp själv. När jag kommer fram upptäcker jag att jag glömt kryckorna hemma. Äsch, hur svårt kan det vara tänker jag och knallar upp till sjukgymnastiken, där de blir lite överraskade av att jag kommer gående utan kryckor. De tycker det är trevligt att jag blivit så bra att jag faktiskt kan glömma kryckor.
Vidare en halv kilometer upp till spinalrehab för att träffa läkare. Sjuksystrar, arbetsteurapeuter och kuratorer hälsar glatt och blir väldigt överraskade när jag dyker upp, så blir en del pratandes innan läkaren kommer förbi och jag får kryssa i lite papper om mitt allmänna hälsotillstånd. Hon är väl inte jättenöjd med att jag glömt kryckor, men hon är väldigt glad över att jag blivit så bra att jag kan glömma dem. Så glad att hon tar med mig på en runda på avdelningen och visar upp mig för sköterskorna, läkarna, kuratorerna och arbetsterapeuterna.
Hon är väldigt noga med att flera gånger förklara att det är väldigt, väldigt ovanligt att de får någon med min skada som överhuvudtaget kan gå igen, att gå utan kryckor har hon inte sett någon göra tidigare.
Hon tyckte det lät som en oerhört dålig idé att börja köra RR 2016. Men åas, vad vet hon... Hon tyckte ju att jag antagligen inte skulle kunna gå.

 

[jpe70]

Att det är ovanligt med så bra rehab säger kanske mer om kvaliteten på åtgärderna och vården...

Riktigt kul att det gått så bra.

 

[Ulvhamne]

Att det är ovanligt med så bra rehab säger kanske mer om kvaliteten på åtgärderna och vården...

Riktigt kul att det gått så bra.

Tja, rehaben på avdelningen har jag tyckt varit bra, och väldigrt grundlig med bra information och kunnigt folk och så. Jag har till och med haft förmånen att vara med i en studie om helt nya sätt att träna rehabilitering med gårobot. Ryggmärgsskador är knepiga saker, och två skador är inte likadana. Det är 1% av de med ryggmärgsskador som blir återställda, ju värre skada desto mindre chans att man blir återställd. Min skada är nog att betrakta som potentiellt rätt jävlig, med tanke på att jag krossade 3 kotor, och numera har 7 stelopererade kotor i ryggen.
Finns gott om läsning på nätet om det om du är nyfiken på vidare information. Spinal Cord Injury.

 

[PippiT]

Igår var det en vända till lasarettet i enköping för blodprover, samt en tur till uppsala för ett helt batteri tester för koll av funktion. Då jag blivit lite bättre, och faktiskt klarar av att köra bil själv igen nu (även om bilköer är ett jävla fanstyg som jag inte orkar med, pga högerbenet mattas ut) så körde jag upp själv. När jag kommer fram upptäcker jag att jag glömt kryckorna hemma. Äsch, hur svårt kan det vara tänker jag och knallar upp till sjukgymnastiken, där de blir lite överraskade av att jag kommer gående utan kryckor. De tycker det är trevligt att jag blivit så bra att jag faktiskt kan glömma kryckor.
Vidare en halv kilometer upp till spinalrehab för att träffa läkare. Sjuksystrar, arbetsteurapeuter och kuratorer hälsar glatt och blir väldigt överraskade när jag dyker upp, så blir en del pratandes innan läkaren kommer förbi och jag får kryssa i lite papper om mitt allmänna hälsotillstånd. Hon är väl inte jättenöjd med att jag glömt kryckor, men hon är väldigt glad över att jag blivit så bra att jag kan glömma dem. Så glad att hon tar med mig på en runda på avdelningen och visar upp mig för sköterskorna, läkarna, kuratorerna och arbetsterapeuterna.
Hon är väldigt noga med att flera gånger förklara att det är väldigt, väldigt ovanligt att de får någon med min skada som överhuvudtaget kan gå igen, att gå utan kryckor har hon inte sett någon göra tidigare.
Hon tyckte det lät som en oerhört dålig idé att börja köra RR 2016. Men åas, vad vet hon... Hon tyckte ju att jag antagligen inte skulle kunna gå.

Kanske dags att börja lugna ner sig och ha en tanke på familjen? (Jag säger det inte för att vara elak)

 

[Ulvhamne]

Kanske dags att börja lugna ner sig och ha en tanke på familjen? (Jag säger det inte för att vara elak)

Nah, det är det inte.

Och lite extra text för att förklara det; jag tänker redan på familjen, en hel del.
Men lugna ner mig kommer jag nog aldrig göra. Det enda som kommer ur att jag tar det lugnt är att jag blir rastlös, otrevlig och gör ännu dummare saker.
Onwards and upwards!

 

[sportbike]

Jag såg PippiT:s bil idag:

 

[PippiT]

Jag såg PippiT:s bil idag:

View attachment 420733

Jag såg din pojkvän idag.

 

[sportbike]

Jag såg din pojkvän idag.

View attachment 420738

Sluta grina

 

[PippiT]

Sluta grina

Det är du som grinar när han plockar fram paketet han har i stringen.

 

[sportbike]

Det är du som grinar när han plockar fram paketet han har i stringen.

Nu ska du inte vara sån bara för att jag såg Poopomobilen på stan

 

[Ulvhamne]

Fick visst två uppgraderingar av känseln under natten.
Nu känner jag när jag har kramp i högervaden.
Och jag känner lätt beröring i båda fötterna. Dvs, jag känner att jag har strumpor på mig.

Det är fan spännande det här med att bryta ryggen lite och sedan långsamt få tillbaka känsel och funktion. Speciellt nu när det gått tillräckligt lång tid för att jag inte längre ska minnas hur det ska kännas egentligen. Helt plötsligt dyker en ny känselupplevelse upp som måste förstås.

 

[Rockmorsan]

Kanske dags att börja lugna ner sig och ha en tanke på familjen? (Jag säger det inte för att vara elak)

Nah, det är det inte.

Och lite extra text för att förklara det; jag tänker redan på familjen, en hel del.
Men lugna ner mig kommer jag nog aldrig göra. Det enda som kommer ur att jag tar det lugnt är att jag blir rastlös, otrevlig och gör ännu dummare saker.
Onwards and upwards!

Familjen peppar vidare att faktiskt göra saker istället här. Ulvis blir lite grinig när han inte gjort något eller tränat så det brukar vara lugnare hemma om han faktiskt får känna att han producerat något och att ha hjälpt till. Sen får jag ju bromsa ibland och påpeka att vi tar med kryckorna den här gången, eller att den här grejen får jag lösa själv, även om han vill. Kan inte vara kul att känna sig som någon som inte kan hjälpa till eller göra samma saker som tidigare tänker jag.

Köra hoj kommer han göra fortsättningsvis också. Men orolig kommer jag vara, men det är ju mitt problem. Tycker ändå det är bra att han inte försöker sluta med det.

Sen bilresan till sjukhuset bad jag honom ta färdtjänst för jag kunde inte köra men envisheten hans tog överhanden tydligen. När han åkt snubblade jag över kryckorna i hallen och då svor jag över karln. men han gör ju som han vill och det verkar ju vara modellen för framgångsrik rehab också så... Jag får klara mig med min oro, precis som vanligt

 

[Plast]

Vaknar och minns att jag är ledig. Kliver upp för att upptäcka att vädret är riktigt fint. Sambon har tagit dottern till min farmor i morse så nu ska jag köra hoj hela dagen! woho

 

[SGM]

En härlig liten mcbrutta...

 

[Ulvhamne]

En rejäl hög med mygg i myggfällan som stått över natten.


På förpackningen står att apparaten är odörfri, men det tycker jag inte riktigt stämmer för den sprider en pikant doft av färsk svamp sådär 10m utåt.