En tanke om en tvåcylindrig, rolig och lite sportigare hoj som komplement och kontrast till de fyrcylindriga maskinerna i vagnparken har gnagt en stund. En helt annan motorkaraktär med vrid längre ner i registret och smattrande ljud lockar.
Det fanns bara några få modeller som var intressanta och gemensamt för alla är att de är någotsånär ovanliga samt äldre, och därmed inte helt lätta att varken hitta, eller få tag på i ok skick.
Då tid är något av en bristvara så fick den gärna finnas i hyffsat närområde, vilket begränsade än mer.
När en bekant visade sig ha en Yamaha TRX 850 stående, som fyllde alla boxar, samt dessutom var till salu så var saken klar och tanken om en tvåcylindrig projekthoj var verklighet.
En klar fördel med just denna hoj är också att en del av det som jag tänkt göra, redan finns eller är påbörjat. Att den matchar hyffsat med övriga hojar, och garaget, färgmässigt gör inget heller.
Så vad är då tanken?
Mål nr 1 är att få fart på den. Motor, bromsar och växellåda etc. verkar fungera utmärkt. Men hojen är obesiktad och det är dessutom dags för service. Brukar ha som rutin att "nollsätta" nya hojar i vagnparken så man vet att det som ska vara gjort, är gjort.
När det är klart så är det större målet sedan att få till en riktigt kul och chassiemässigt vass gathoj. Motorn kommer troligen lämnas så som den är. Men stötdämpare och bromsar ska fixas till och justeras in så som jag vill ha de. Klistriga däck är väll bra och det kommer säkerligen dyka upp något mer under projektets gång som känns rätt.
Som del tre så vore det kanske inte fel att se om man kunde banta ner hojen lite.
En del av charmen med denna är förvisso att det är en äldre hoj med de attribut som hojar från 90-talet har. Så det kommer inte bli något extremt. Kolfiber lär det inte bli mycket av men snarare kanske plocka bort onödiga saker, byta till lättare delar och liknande.
Troligen kommer det inte handla om allt för mycket vikt i kg. Men snarare en psykologisk vinst i och med vetskapen att den väger lite mindre
än de ca 215 kg som den vägde när den lämnade fabriken.
Eftersom hojen är 25 år så kommer det troligen också vara ett mål att fortsatt hålla den rullande.
Kör projektet för min egen skull och ser denna tråd lite som en journal för vad som är gjort. Men förhoppningsvis kan den intressera någon.
Man bör dock inte förvänta sig allt för snabb progress. Lugnt och fint tempo kommer det vara.
Lite kort och vinklad historia om Yamaha TRX 850.
1996 började Yamaha sälja TRX i Sverige. Tittar man i försäljningsbrochyrerna så såldes den som "SuperSport". Sanningen är nog snarare att den redan vid lanseringen var lite mer av en vettig gathoj som erbjöds som ett alternativ till de 4 cylindriga hojar man hade. Samt för att försöka locka över en och annan kund från Ducati. Att den var mer vardaglig var helt i linje med samtida andra Yamahamodeller 1996.
När t.ex. Kawasaki och Suzuki pratade SuperSport så var det med sina för tiden riktigt Sportiga Ninja zx-6R och ZX-9R, samt GSX-R 600, 750 och 1000.
Yamaha hade tusenkubikaren Thunderace, och 600:an Thundercat att sätta emot. Båda Yamorna är riktigt bra hojar. Men med mer gatanpassad fjädring, och
snällare bromsar så var inte Supersport någon bra benämning.
Kanske var det därför försäljningen av TRX aldrig riktigt kom igång i Sverige. Eller så var trenden helt enkelt mer för fyrcylindriga motorer.
Modellen blev knappast heller hjälpt av att Yamaha 1998 fortfarande sålde TRX som Supersport. Detta trots att man kommit ikapp och förbi konkurrenterna i och med lanseringen av R1.
TRX förblev en ganska udda modell som de flesta förvisso gillade. Men som bara få köpte. Detta har gjort den till en riktigt ovanlig syn idag.
Själv älskar jag ramen som är ihopplockad av rörbitar, och halvkåpan som med sin kantiga design skriker 90-tal. Den höga tanken med matchande upphöjning av
passagerarsadeln, ihop med att hela motorpaketet är blottat ger en rå och jo då, lite retrosportig look på skapelsen.
Ljudet i dessa är det absolut inget fel på. En 270 graders Twin på 850 cc skojar man inte bort.
Med ganska enkla medel borde man kunna få denna hoj från att ha bra väghållning, till riktigt bra väghållning. En kul kurvmaskin helt enkelt. Med lite karaktär...
Så får det bli!
Det fanns bara några få modeller som var intressanta och gemensamt för alla är att de är någotsånär ovanliga samt äldre, och därmed inte helt lätta att varken hitta, eller få tag på i ok skick.
Då tid är något av en bristvara så fick den gärna finnas i hyffsat närområde, vilket begränsade än mer.
När en bekant visade sig ha en Yamaha TRX 850 stående, som fyllde alla boxar, samt dessutom var till salu så var saken klar och tanken om en tvåcylindrig projekthoj var verklighet.
En klar fördel med just denna hoj är också att en del av det som jag tänkt göra, redan finns eller är påbörjat. Att den matchar hyffsat med övriga hojar, och garaget, färgmässigt gör inget heller.
Så vad är då tanken?
Mål nr 1 är att få fart på den. Motor, bromsar och växellåda etc. verkar fungera utmärkt. Men hojen är obesiktad och det är dessutom dags för service. Brukar ha som rutin att "nollsätta" nya hojar i vagnparken så man vet att det som ska vara gjort, är gjort.
När det är klart så är det större målet sedan att få till en riktigt kul och chassiemässigt vass gathoj. Motorn kommer troligen lämnas så som den är. Men stötdämpare och bromsar ska fixas till och justeras in så som jag vill ha de. Klistriga däck är väll bra och det kommer säkerligen dyka upp något mer under projektets gång som känns rätt.
Som del tre så vore det kanske inte fel att se om man kunde banta ner hojen lite.
En del av charmen med denna är förvisso att det är en äldre hoj med de attribut som hojar från 90-talet har. Så det kommer inte bli något extremt. Kolfiber lär det inte bli mycket av men snarare kanske plocka bort onödiga saker, byta till lättare delar och liknande.
Troligen kommer det inte handla om allt för mycket vikt i kg. Men snarare en psykologisk vinst i och med vetskapen att den väger lite mindre
än de ca 215 kg som den vägde när den lämnade fabriken.
Eftersom hojen är 25 år så kommer det troligen också vara ett mål att fortsatt hålla den rullande.
Kör projektet för min egen skull och ser denna tråd lite som en journal för vad som är gjort. Men förhoppningsvis kan den intressera någon.
Man bör dock inte förvänta sig allt för snabb progress. Lugnt och fint tempo kommer det vara.
Lite kort och vinklad historia om Yamaha TRX 850.
1996 började Yamaha sälja TRX i Sverige. Tittar man i försäljningsbrochyrerna så såldes den som "SuperSport". Sanningen är nog snarare att den redan vid lanseringen var lite mer av en vettig gathoj som erbjöds som ett alternativ till de 4 cylindriga hojar man hade. Samt för att försöka locka över en och annan kund från Ducati. Att den var mer vardaglig var helt i linje med samtida andra Yamahamodeller 1996.
När t.ex. Kawasaki och Suzuki pratade SuperSport så var det med sina för tiden riktigt Sportiga Ninja zx-6R och ZX-9R, samt GSX-R 600, 750 och 1000.
Yamaha hade tusenkubikaren Thunderace, och 600:an Thundercat att sätta emot. Båda Yamorna är riktigt bra hojar. Men med mer gatanpassad fjädring, och
snällare bromsar så var inte Supersport någon bra benämning.
Kanske var det därför försäljningen av TRX aldrig riktigt kom igång i Sverige. Eller så var trenden helt enkelt mer för fyrcylindriga motorer.
Modellen blev knappast heller hjälpt av att Yamaha 1998 fortfarande sålde TRX som Supersport. Detta trots att man kommit ikapp och förbi konkurrenterna i och med lanseringen av R1.
TRX förblev en ganska udda modell som de flesta förvisso gillade. Men som bara få köpte. Detta har gjort den till en riktigt ovanlig syn idag.
Själv älskar jag ramen som är ihopplockad av rörbitar, och halvkåpan som med sin kantiga design skriker 90-tal. Den höga tanken med matchande upphöjning av
passagerarsadeln, ihop med att hela motorpaketet är blottat ger en rå och jo då, lite retrosportig look på skapelsen.
Ljudet i dessa är det absolut inget fel på. En 270 graders Twin på 850 cc skojar man inte bort.
Med ganska enkla medel borde man kunna få denna hoj från att ha bra väghållning, till riktigt bra väghållning. En kul kurvmaskin helt enkelt. Med lite karaktär...
Så får det bli!
