Då har jag varit ute och provkört för första gången. Det blev lite ett steg fram, två steg bak över det hela. Det enda jag kan säga är att det
inte blir besiktning på fredag...
Det började med lite småstrul med kopplingen och att den tar långt in och vill dra på tomgång. Nåja, det var enkelt fixat temporärt så jag i alla fall kom mig iväg. Får öppna upp och fixa det senare.
Väl iväg så gick hojen mycket bra. Svarade fint på gasen och ingenting kändes direkt konstigt. Men så gav jag mig på att svänga hojen lätt höger / vänster med lite snabbare frekvens och framändan var betydligt känsligare än vad den var tidigare. Tidigare var den kvickstyrd men samtidigt hur stadig som helst. Nu vad den kvickstyrd och lite halvnervös. Kommer nog att få sänka bakdämparna maximalt samt fixa mig en styrdämpare nu i slutet av månaden för att råda bot på problemet.
Körningen i övrigt då? Den går som ett skållat och då var jag ändå aldrig över 6000 varv (varvstopp satt på 10000), så det finns mycket kvar att ge i den här spisen.
Däremot märkte jag att det sotade som fan i avgaset och det kan ju betyda en eller två saker: motorn går fett eller motorn sväljer en massa olja. Dessvärre visade det sig vara alternativ nummer två som var rätt svar. I cylinder #2 och #3 var ventilfickorna fyllda med olja och på #1 och #4 var kolvtopparna onödigt svarta, men dock inte samma läckage som i dom två andra cyllarna.
Imorn ska farsan försöka låna hem ett boroskop så jag får kolla hur fodren ser ut. Mängden olja i cylindern tydde mer på läckage mellan toppen än någon av kolvringarna så jag tror att jag slipper bort med cylindern. Blir att sanera oljespillet någon dag framöver och sen beställa en riktig packning. Stål-lamell is the shit, som det visade sig i
Steen's turbo-tråd.
I övrigt tycks det inte vara några konstigheter med hojen så trots motgångarna var det en rätt så lyckad kväll.
Men
FY FAN så häftigt den låter!