borantor-inflation
Problem dämpa inflationen utan att knäcka bostadsägarnas ekonomi
Riksbanken, och i slutänden politikerna i regering och riksdag, står inför ett eskalerande dilemma relaterat till den höga inflationen och hushållens höga belåning på bostadsmarknaden.
Riksbanken skulle behöva höja den så kallade styrräntan rejält för att få kontroll över den galopperande inflationen. Men tack vare att man under lång tid har hållit denna ränta på en konstlat extremt låg nivå har hushållen vant sig vid att det varit billigt att låna till köp av hus och bostadsrätt och belånat sig långt över vad de har råd med om räntan skulle höjas till traditionella nivåer.
Riksbanken i rävsax
Det innebär att Riksbanken hamnat i en rävsax. Redan vid de måttliga höjningar man nu gjort har många hushåll börjat få problem att klara lånekostnaderna och då är räntan efter dessa höjningar bara runt hälften av vad den historiskt varit.
Samtidigt har räntehöjningarna varit för små för att ge den effekt på inflationen som skulle behövas. Men tar Riksbanken i med kraftigare räntenypor kan många belånade hushåll komma att knuffas över kanten och gränsen för deras betalningsförmåga med personliga tragedier som följd. Samtidigt frestar även den höga inflationen på hushållens ekonomi.
En så hög styrränta som skulle krävas för att få kontroll över inflationen och de höga bolåneräntor som blir följden skulle kunna knäcka stora delar av framför allt marknaden för bostadsrätter.
En återgång till gamla tiders höga ränteläge innebär att bostadsrättsmarknaden åter skulle behöva krympa. Men där det varit förhållandevis enkelt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är den omvända processen betydligt mer komplicerad för såväl den enskilde bostadsrättsägaren som för bostadsrättsföreningarna.
Ser dilemmat men har inga lösningar
Bankernas och bolåneinstitutens chefsekonomer och analytiker inser dilemmat men ger inte några svar på hur man kommer till rätta med det. De flesta hoppas på att allt ska rätta till sig av sig självt utan någon krasch eller kris. SBAB:s chefsekonom Robert Boije identifierar exempelvis i en kommentar till Affärsvärlden att Riksbanken står inför en svår balansgång där det gäller att ”stävja inflationen utan att totalknäcka bostadsmarknaden och hela fastighetsmarknaden”.
Gräns där bankerna börjar säga upp lån
Något som också är oklart var gränsen för prisfall går där bankerna anser att låntagarna inte längre har tillräcklig säkerhet för sina skuldbelopp. I det läget har bankerna rätt att säga upp lånen som då förfaller till omedelbar betalning, och när sådan betalning inte kan fullgöras, tar banken över bostaden och säljer den på exekutiv auktion till ett ofta pris under lånebeloppet samtidigt som bolånetagaren sedan står kvar med den överskjutande skulden.
Bolåneräntorna börjar redan närma sig 6 procent och kommer at öka ytterligare när Riksbanken genomför de en eller två höjningar av styrräntan som man redan har aviserat. Det innebär att många hushåll tangerar eller passerar de så kallade kalkylräntorna, det vill säga vad man tillsammans med banken tagit höjd för att låntagaren ska klara av som ett värsta scenario.
Boijes bedömning är att detta också är den faktiska gränsen för vad mång hushåll klarar av. Men han föredrar att tala om konsekvenserna av detta i termer som prisfall på bostäder än om knäckta hushållsekonomier
Hoppet står till att de höjningar av styrräntan som Riksbanken hittills gjort och som inte hittills har bitit nämnvärt på inflationen, har en fördröjd verkanseffekt som sätter in längre fram. ”Vi [på SBAB] tror, till skillnad från många andra, att inflationen faller mycket brantare i höst. Vi tror inte vi sett den fulla effekten på de höjningar som Riksbanken har gjort. Det tar tid.”
www.svd.se
