Bolån - räntans utveckling i framtiden

[Two stroke man]

”Hushållen kommer att dränera sina buffertar”

”Hushållen kommer dränera sina buffertar” | SvD

Över 100 miljarder kronor. Så mycket har den höjda räntan och inflationen kostat hushållen bara i fjol. Hushållen tar nu av sparandet för att fortsätta konsumera – något som kan få konsekvenser för räntan.

www.svd.se

Ja, varför skulle dom inte tulla på bufferten när riksbanken i över 1 års tid hela tiden pratat om att räntehöjningen är tillfällig och prat om snar "normalisering" av räntan. Det är ju sånt buffertar är till för, tillfälliga ekonomiska svackor.

Vilket förstås även bidragit till att räntehöjningarna inte bitit så väl på inflationen.

Själv fortsätter jag höja priserna och omsätter klart mer än förra året så här långt.

 

[Markus]

Ja, varför skulle dom inte tulla på bufferten när riksbanken i över 1 års tid hela tiden pratat om att räntehöjningen är tillfällig och prat om snar "normalisering" av räntan. Det är ju sånt buffertar är till för, tillfälliga ekonomiska svackor.

Vilket förstås även bidragit till att räntehöjningarna inte bitit så väl på inflationen.

Själv fortsätter jag höja priserna och omsätter klart mer än förra året så här långt.

Höjer du mer än vad dina kostnader ökar, eller vad blir nettot?

 

[Two stroke man]

Höjer du mer än vad dina kostnader ökar, eller vad blir nettot?

Jag har ärligt talat inte så minutiös koll utan går mer på känsla för vad kunderna accepterar. Kunderna verkar införstådda med att allt blir dyrare så ja jag skulle nog säga att nettot ökar.

 

[moddlaren]

Den amerikanska centralbanken Fed höjer som väntat styrräntan med 25 punkter.

Det innebär att räntan nu ligger på 5,25–5,50 procent – den högsta nivån på 22 år.

Fed hintar om 2 höjningar till i år.

 

[moddlaren]

1. Skandia
Under juni hade Skandia en ränta i snitt på 4,13%. Skandia erbjuder bland annat rabatt för dig som har tjänstepension i Skandia. Här kan du inte förhandla på ditt bolån – utan du får räntan direkt via ansökan online.

2. SBAB
Hos SBAB uppdaterade de snitträntan för juni till 4,38% Tycker du att det är jobbigt att förhandla lån med banker så slipper du det här eftersom räntan är färdigförhandlad och du får den direkt digitalt.

3. Stabelo bank
Hos Stabelo hade man i juni 4,44% som snittränta och den är förhandlad och klar när du ansöker om räntan. Du kan se deras tidigare snitträntor online och du ansöker på deras hemsida.
ANNONS Läs mer om bolån hos Stabelo här.

4. ICA Banken
Hos ICA Banken så får du en rabatt som baseras på hur mycket du handlar på ICA. Något som alltså kan bli fördelaktigt för dig som handlar ofta hos kedjan. ICA banken hade en snittränta på 4,28% i juni.

5. Handelsbanken
I juni rapporterade storbanken Handelsbanken om en snittränta på 4,30%. Hos Handelsbanken får du ett personligt ränteerbjudande, vilket betyder att du fyller i din ansökan digitalt och blir sedan kontaktad för ett erbjudande och förhandling.

 

[Polizei]

Fed hintar om 2 höjningar till i år

Källa på det?
Fed kommenterar inte räntebanan överhuvudtaget.

 

[moddlaren]

Källa på det?
Fed kommenterar inte räntebanan överhuvudtaget.

SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén menar att Fed var mjukare i sina formuleringar denna gången jämfört med vid tidigare räntebesked.

– Tidigare så har man sagt att ”vi ser framför oss fortsatta räntehöjningar” i någon slags obestämd form. Nu säger man att ”det kan behövas ytterligare någon räntehöjning”.

Om statistiken antyder att fler räntehöjningar behövs, då kommer Fed att göra den bedömningen. En räntehöjning i september om statistiken motiverar det.

Fedchefen konstaterade att det är åtta veckor till nästa FOMC-möte och under den tiden hinner det komma in två jobbrapporter och inflationsdata för två månader. Fed kommer titta efter om signalen från juni-KPI kommer att replikeras. Totaliteten i inkommande data är viktig, med särskilt fokus på inflationen.

Powell upprepade att beslutet i september kan bli en räntehöjning eller att räntan lämnas oförändrad. Det beror på statistiken,

 

[Polizei]

SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén menar att Fed var mjukare i sina formuleringar denna gången jämfört med vid tidigare räntebesked.

– Tidigare så har man sagt att ”vi ser framför oss fortsatta räntehöjningar” i någon slags obestämd form. Nu säger man att ”det kan behövas ytterligare någon räntehöjning”.

Om statistiken antyder att fler räntehöjningar behövs, då kommer Fed att göra den bedömningen. En räntehöjning i september om statistiken motiverar det.

Fedchefen konstaterade att det är åtta veckor till nästa FOMC-möte och under den tiden hinner det komma in två jobbrapporter och inflationsdata för två månader. Fed kommer titta efter om signalen från juni-KPI kommer att replikeras. Totaliteten i inkommande data är viktig, med särskilt fokus på inflationen.

Powell upprepade att beslutet i september kan bli en räntehöjning eller att räntan lämnas oförändrad. Det beror på statistiken,

Var i denna text står det att fed signalerar för två räntehöjningar?

 

[FettSnok]

5% nu? Nåväl. När tror ni taket nåd? Är det bankernas beräkningsmodell anno 2017 med 7% räntetålighet eller, tickar vi uppåt 8% inom 12mån?

 

[moddlaren]

Var i denna text står det att fed signalerar för två räntehöjningar?

Powell upprepade att beslutet i september kan bli en räntehöjning.

Sedan står det

Om statistiken antyder att fler räntehöjningar behövs, då kommer Fed att göra den bedömningen.

Så du o jag läser helt olika jag ser saker som du inte ser.

 

[moddlaren]

Europeiska centralbanken (ECB) höjer sina styrräntor med 25 punkter (0,25 procentenheter), i linje med marknadens förväntningar.

Text TT
Dela

Kopiera länk
Den så kallade refinansieringsräntan höjs därmed till 4,25 procent, medan marginalräntan höjs till 4,50 procent och räntan på bankinsättningar i ECB – den viktigaste styrräntan – höjs till 3,75 procent.

Det är den högsta nivån sedan 2000

 

[Polizei]

Powell upprepade att beslutet i september kan bli en räntehöjning.

Sedan står det

Om statistiken antyder att fler räntehöjningar behövs, då kommer Fed att göra den bedömningen.

Så du o jag läser helt olika jag ser saker som du inte ser.

Sluta med drogerna
' När du nyktrat till så kan du få förklara var någonstans i texten du själv hänvisar till står det att fed avser höja räntan 2ggr till.

 

[Raderad medlem 51742]

Grejen med Feds uttalanden är väl att de aldrig säger uttalat vad de tänker sig skall ske framåt, utan istället gör subtila antydningar i de exakta formuleringar. Utifrån detta har det sedan skapats någon form av "kremlologi" som översätter alla små val av olika synonymer i formuleringarna till vad det betyder i exakta räntenivåer framöver.

 

[moddlaren]

Svensk ekonomi väntades gå dåligt.

Ändå chockas experter av de katastrofsiffror som SCB presenterade under fredagen.

– Jag har svårt att ta till mig de här siffrorna, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank till Dagens industri.

På fredagen presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) flera uppgifter som pekar på hur svensk ekonomi mår. Det är ingen munter läsning. Fallet är brant – samtidigt som kronan förblir svag.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) föll med 1,5 procent under månaderna april till juni, jämfört med kvartalet innan. Det är ett långt kraftigare fall än den minskning på 0,5 procent som fanns i prognosen från finanstjänsten Bloomberg.

På ett år har BNP sjunkit med hela 2,4 procent, vilket också är betydligt mer än väntat.

– Det är som om verkligheten nu har hunnit ikapp statistiken, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar till TT.

”Ser onekligen dystert ut”
Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, är förvånad över siffrorna.

– Jag har svårt att ta till mig de här siffrorna och se att det skulle ge ett så här stort fall i BNP. Att det skulle bli en negativ siffra har jag inte motsatt mig, men att det står 1,5 procent för kvartalet gör mig förvånad. Men tar man de rätt upp och ner ser det onekligen dystert ut, säger Michael Grahn till Di.

Han tror dock att BNP-resultatet kommer att korrigeras när de bekräftade junisiffrorna kommer i augusti.

– Jag tycker att man får ta siffrorna med en nypa salt. Både kvartals- och månadssiffran var väldigt dåliga, minst sagt – och långt under prognoserna, säger Michael Grahn till Di.

Enligt SCB stiger dessutom arbetslösheten. Det tyder på en bredare nedgång i ekonomin, enligt Alexandra Stråberg.

– Det är klart att detta tyder på tuffare tider som kommer, och som vi egentligen skjutit framför oss. Detta är något vi talat om ska komma, säger hon till TT.

Ekonomin faller och kronan är fortsatt svag
Ekonomins branta fall är ett tecken på mindre ekonomisk aktivitet. Det tyder också på att den höga räntan börjat bita.

Oppositionen uppmanar nu regeringen att agera.

– Jag hoppas att finansministern tar siffrorna på allvar. Det är ganska dramatiska siffror om de skulle spegla utvecklingen framåt, säger Socialdemokraternas ekonomisk politiska talesperson Mikael Damberg till SvD.

Han ser en risk att regeringen inte tagit höjd för utvecklingen och saknar en tydligt plan framåt.

Finansminister Elisabeth Svantesson är dock inte oroad. Siffrorna är visserligen dramatiska medger hon men är i linje med de prognoser hon presenterat.

 

[moddlaren]

borantor-inflation
Problem dämpa inflationen utan att knäcka bostadsägarnas ekonomi

Riksbanken, och i slutänden politikerna i regering och riksdag, står inför ett eskalerande dilemma relaterat till den höga inflationen och hushållens höga belåning på bostadsmarknaden.

Riksbanken skulle behöva höja den så kallade styrräntan rejält för att få kontroll över den galopperande inflationen. Men tack vare att man under lång tid har hållit denna ränta på en konstlat extremt låg nivå har hushållen vant sig vid att det varit billigt att låna till köp av hus och bostadsrätt och belånat sig långt över vad de har råd med om räntan skulle höjas till traditionella nivåer.

Riksbanken i rävsax
Det innebär att Riksbanken hamnat i en rävsax. Redan vid de måttliga höjningar man nu gjort har många hushåll börjat få problem att klara lånekostnaderna och då är räntan efter dessa höjningar bara runt hälften av vad den historiskt varit.

Samtidigt har räntehöjningarna varit för små för att ge den effekt på inflationen som skulle behövas. Men tar Riksbanken i med kraftigare räntenypor kan många belånade hushåll komma att knuffas över kanten och gränsen för deras betalningsförmåga med personliga tragedier som följd. Samtidigt frestar även den höga inflationen på hushållens ekonomi.

En så hög styrränta som skulle krävas för att få kontroll över inflationen och de höga bolåneräntor som blir följden skulle kunna knäcka stora delar av framför allt marknaden för bostadsrätter.


En återgång till gamla tiders höga ränteläge innebär att bostadsrättsmarknaden åter skulle behöva krympa. Men där det varit förhållandevis enkelt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är den omvända processen betydligt mer komplicerad för såväl den enskilde bostadsrättsägaren som för bostadsrättsföreningarna.

Ser dilemmat men har inga lösningar
Bankernas och bolåneinstitutens chefsekonomer och analytiker inser dilemmat men ger inte några svar på hur man kommer till rätta med det. De flesta hoppas på att allt ska rätta till sig av sig självt utan någon krasch eller kris. SBAB:s chefsekonom Robert Boije identifierar exempelvis i en kommentar till Affärsvärlden att Riksbanken står inför en svår balansgång där det gäller att ”stävja inflationen utan att totalknäcka bostadsmarknaden och hela fastighetsmarknaden”.

Gräns där bankerna börjar säga upp lån
Något som också är oklart var gränsen för prisfall går där bankerna anser att låntagarna inte längre har tillräcklig säkerhet för sina skuldbelopp. I det läget har bankerna rätt att säga upp lånen som då förfaller till omedelbar betalning, och när sådan betalning inte kan fullgöras, tar banken över bostaden och säljer den på exekutiv auktion till ett ofta pris under lånebeloppet samtidigt som bolånetagaren sedan står kvar med den överskjutande skulden.

Bolåneräntorna börjar redan närma sig 6 procent och kommer at öka ytterligare när Riksbanken genomför de en eller två höjningar av styrräntan som man redan har aviserat. Det innebär att många hushåll tangerar eller passerar de så kallade kalkylräntorna, det vill säga vad man tillsammans med banken tagit höjd för att låntagaren ska klara av som ett värsta scenario.

Boijes bedömning är att detta också är den faktiska gränsen för vad mång hushåll klarar av. Men han föredrar att tala om konsekvenserna av detta i termer som prisfall på bostäder än om knäckta hushållsekonomier

Hoppet står till att de höjningar av styrräntan som Riksbanken hittills gjort och som inte hittills har bitit nämnvärt på inflationen, har en fördröjd verkanseffekt som sätter in längre fram. ”Vi [på SBAB] tror, till skillnad från många andra, att inflationen faller mycket brantare i höst. Vi tror inte vi sett den fulla effekten på de höjningar som Riksbanken har gjort. Det tar tid.”

 

[Kratoz]

borantor-inflation
Problem dämpa inflationen utan att knäcka bostadsägarnas ekonomi

Riksbanken, och i slutänden politikerna i regering och riksdag, står inför ett eskalerande dilemma relaterat till den höga inflationen och hushållens höga belåning på bostadsmarknaden.

Riksbanken skulle behöva höja den så kallade styrräntan rejält för att få kontroll över den galopperande inflationen. Men tack vare att man under lång tid har hållit denna ränta på en konstlat extremt låg nivå har hushållen vant sig vid att det varit billigt att låna till köp av hus och bostadsrätt och belånat sig långt över vad de har råd med om räntan skulle höjas till traditionella nivåer.

Riksbanken i rävsax
Det innebär att Riksbanken hamnat i en rävsax. Redan vid de måttliga höjningar man nu gjort har många hushåll börjat få problem att klara lånekostnaderna och då är räntan efter dessa höjningar bara runt hälften av vad den historiskt varit.

Samtidigt har räntehöjningarna varit för små för att ge den effekt på inflationen som skulle behövas. Men tar Riksbanken i med kraftigare räntenypor kan många belånade hushåll komma att knuffas över kanten och gränsen för deras betalningsförmåga med personliga tragedier som följd. Samtidigt frestar även den höga inflationen på hushållens ekonomi.

En så hög styrränta som skulle krävas för att få kontroll över inflationen och de höga bolåneräntor som blir följden skulle kunna knäcka stora delar av framför allt marknaden för bostadsrätter.


En återgång till gamla tiders höga ränteläge innebär att bostadsrättsmarknaden åter skulle behöva krympa. Men där det varit förhållandevis enkelt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter är den omvända processen betydligt mer komplicerad för såväl den enskilde bostadsrättsägaren som för bostadsrättsföreningarna.

Ser dilemmat men har inga lösningar
Bankernas och bolåneinstitutens chefsekonomer och analytiker inser dilemmat men ger inte några svar på hur man kommer till rätta med det. De flesta hoppas på att allt ska rätta till sig av sig självt utan någon krasch eller kris. SBAB:s chefsekonom Robert Boije identifierar exempelvis i en kommentar till Affärsvärlden att Riksbanken står inför en svår balansgång där det gäller att ”stävja inflationen utan att totalknäcka bostadsmarknaden och hela fastighetsmarknaden”.

Gräns där bankerna börjar säga upp lån
Något som också är oklart var gränsen för prisfall går där bankerna anser att låntagarna inte längre har tillräcklig säkerhet för sina skuldbelopp. I det läget har bankerna rätt att säga upp lånen som då förfaller till omedelbar betalning, och när sådan betalning inte kan fullgöras, tar banken över bostaden och säljer den på exekutiv auktion till ett ofta pris under lånebeloppet samtidigt som bolånetagaren sedan står kvar med den överskjutande skulden.

Bolåneräntorna börjar redan närma sig 6 procent och kommer at öka ytterligare när Riksbanken genomför de en eller två höjningar av styrräntan som man redan har aviserat. Det innebär att många hushåll tangerar eller passerar de så kallade kalkylräntorna, det vill säga vad man tillsammans med banken tagit höjd för att låntagaren ska klara av som ett värsta scenario.

Boijes bedömning är att detta också är den faktiska gränsen för vad mång hushåll klarar av. Men han föredrar att tala om konsekvenserna av detta i termer som prisfall på bostäder än om knäckta hushållsekonomier

Hoppet står till att de höjningar av styrräntan som Riksbanken hittills gjort och som inte hittills har bitit nämnvärt på inflationen, har en fördröjd verkanseffekt som sätter in längre fram. ”Vi [på SBAB] tror, till skillnad från många andra, att inflationen faller mycket brantare i höst. Vi tror inte vi sett den fulla effekten på de höjningar som Riksbanken har gjort. Det tar tid.”

Ganska bra sammanfattning om vad vi spekulerat om här i tråden. ?

Det vi träter om är väl just om vi ska knäcka bostadsmarknaden direkt för att försöka få grepp om inflationen eller gå långsamt fram och kanske inte fixa inflationen och knäcka bostadsmarknaden iaf.

Svårt det där att sia om framtiden. ?

 

[moddlaren]

Ganska bra sammanfattning om vad vi spekulerat om här i tråden. ?

Det vi träter om är väl just om vi ska knäcka bostadsmarknaden direkt för att försöka få grepp om inflationen eller gå långsamt fram och kanske inte fixa inflationen och knäcka bostadsmarknaden iaf.

Svårt det där att sia om framtiden. ?

Tja antingen knäcker inflationen budgeten eller så knäcker räntan, tredje alternativet är ju bägge.

Men ser man till mängden folk ute på semester o alla husbilar stora båtar o dyra campingar så har folk generellt sett det ganska ok.

Sedan finns undantag men oftast är det personer som tycker att alla andra har varför skall inte jag ha..
Obs jag har barn som satt sig i skiten just pga detta men dom får lida det hjälper inte ett dugg att sk rädda dom det skall svida såpass att man inte vill uppleva detta igen.. Mat har dom..

 

[Markus]

SvD idag, om man ibland tycker de är infiltrerade av aktivister och flamman arbetare så kan man också bli förvånad hur de kan göra så stort nummer av ett så litet medelklassproblem.

Mäklaren kritisk till skambud: ”Säljare sura” | SvD

För mäklarna har underbud och skambud blivit ett gissel. Det säger Lidingö-mäklaren Anna Ski som varnar för att bostadsaffärer fördröjs och att objekten går till andra spekulanter. – Min bild är att skambud bara gör säljarna sura.

www.svd.se

Älskar så många aspekter här, tex radhusförakt, snokande köpare, giriga och kränkta säljare, oförmågan att nämna ordet nedgång mm mm. Fem av fem möjliga radhus till denna artikel.

 

[zoda]

SvD idag, om man ibland tycker de är infiltrerade av aktivister och flamman arbetare så kan man också bli förvånad hur de kan göra så stort nummer av ett så litet medelklassproblem.

Mäklaren kritisk till skambud: ”Säljare sura” | SvD

För mäklarna har underbud och skambud blivit ett gissel. Det säger Lidingö-mäklaren Anna Ski som varnar för att bostadsaffärer fördröjs och att objekten går till andra spekulanter. – Min bild är att skambud bara gör säljarna sura.

www.svd.se

Älskar så många aspekter här, tex radhusförakt, snokande köpare, giriga och kränkta säljare, oförmågan att nämna ordet nedgång mm mm. Fem av fem möjliga radhus till denna artikel.

Vad är motsatsen till skambud?
Mäklarpris? Skampris?

 

[FettSnok]

Om folk började med att inte använda sina egna småhus och bostadsrätter som lågräntebank från början, utan snarare bara tillåtit låneutökning av sådant som går tillbaka i huset. Inte semestrar, bilar, båtar..

Kanske, bara kanske, hade den utannonserade villan faktiskt varit värd det säljaren idag tror den är värd och inte vad köparen ”skam-värderar” den till.

Istället för en ny Volvo hade ett nytt värmesystem i kåken upprätthållit ett högre värde för fastigheten. Annars kanske säljarna ska fundera på om inte den där kombin skulle ingå i köpet..