Bolån - räntans utveckling i framtiden

  • Thread starter Thread starter DrT
  • Start date Start date
Håller i sak i med dig. Tror inte heller att folk samlat pengar på hög. Bara att titta på andelen mopedbilar för 150 tkr som ungdomarna kör omkring i mitt område.

Men bostäder ser iaf jag som investering på en längre horisont. förutsatt att man har en sund belåningsgrad när man går in.
Och som alla investeringar går de upp och ner vid en given tidpunkt.

Att bo är att konsumera, desto större man bor desto mer konsumerar man.

Men på sätt och vis är det ju delvis en investering om man betraktar dig som hyresgästen i bostaden.

Du sitter ju liksom på bägge stolarna samtidigt, du är dels konsumenten som bor i bostaden men du är samtidigt fastighetsägaren.
Och fastighetsägaren tjänar ju vanligtvis några få procent av hyresintäkterna.

Du skulle tex kunna hyra ut bostaden åt någon annan och hyra en mindre åt dig själv.
Skulle du flytta ut från bostaden och bo i ett tält för att hyra ut bostaden så är det ju helt och hållet en investering.
Men så länge du själv bor i bostaden är du en konsument och desto större bostad det handlar om desto mer av konsumtion är det.

Summan är som jag ser det alltså att bostaden är konsumtion.

Sen har ju de fallande räntorna drivit upp bostadspriserna så att folk under många år tagit prisuppgångar som något självklart. Med fallande bostadspriser kanske det framöver blir mer tydligt att boendet är konsumtion och inte en tillgång.

Det engelska vokabulären kanske gör saken mer tydligt:
"assets" genererar pengar
"liabilities" kostar pengar

Dessa större asset du har desto mer pengar genererar du varje månad, desto större liability du har desto mer pengar förlorar du varje månad.
Sätt in bostaden här så är det uppenbart att desto större bostad du bor i desto mer pengar förlorar du varje månad.

För övrigt är ägda pengar värdefullare än lånade och brukar ha högre avkastningskrav än lånade i finansvärlden. Men så resonerar förstås inte Svensson.
 
Last edited:
Att bo är att konsumera, desto större man bor desto mer konsumerar man.

Men på sätt och vis är det ju delvis en investering om man betraktar dig som hyresgästen i bostaden.

Du sitter ju liksom på bägge stolarna samtidigt, du är dels konsumenten som bor i bostaden men du är samtidigt fastighetsägaren.
Och fastighetsägaren tjänar ju vanligtvis några få procent av hyresintäkterna.

Du skulle tex kunna hyra ut bostaden åt någon annan och hyra en mindre åt dig själv.
Skulle du flytta ut från bostaden och bo i ett tält för att hyra ut bostaden så är det ju helt och hållet en investering.
Men så länge du själv bor i bostaden är du en konsument och desto större bostad det handlar om desto mer av konsumtion är det.

Summan är som jag ser det alltså att bostaden är konsumtion.

Sen har ju de fallande räntorna drivit upp bostadspriserna så att folk under många år tagit prisuppgångar som något självklart. Med fallande bostadspriser kanske det framöver blir mer tydligt att boendet är konsumtion och inte en tillgång.

Det engelska vokabulären kanske gör saken mer tydligt:
"assets" genererar pengar
"liabilities" kostar pengar
Och ligger fastigheter som "liabilities" eller som "assets"?
 
Och ligger fastigheter som "liabilities" eller som "assets"?

Jag uppdaterade inlägget med svaret på den frågan. En bostad är en liability, en fastighet är en asset.

Men kan förstås tillägga att desto större bostad du hyr ut desto mer pengar genererar den vanligtvis om du inte gjort en dålig affär.

Ska man bo "gratis" i en hyresfastighet så behöver hyresfastigheten gissningsvis ha bortåt 10 lägenheter. Vilket kanske sätter lite proportioner på hur mycket asset resp liability det är att äga bara en lägenhet som man själv är hyresgäst i.
 
Last edited:
Timeing CFr, timeing.
På dom 10 åren har alla som maxat upplåning och förvaltat någorlunda smart gjort fina pengar.
Om man står i maj och talar om för alla att börja skotta snö så ser dom konstigt på en.
Även om man i december får rätt... ;)
Jag tänker att människor agerar på det sätt som systemet skapar incitament för dem att agera utifrån. Utgår man från att det alltid kommer vara sommarväder köper man inga snöskyfflar eller förbereder sådant som behövs för att kunna hantera ett snöoväder. Sen finns det förstås en variation i hur långsiktiga och vilken förmåga att se risker som olika människor har, men i grunden är det ju inte förvånande att det har blivit som det har blivit när systemet har uppmuntrat till det.
 
Jag uppdaterade inlägget med svaret på den frågan. En bostad är en liability, en fastighet är en asset.

Men kan förstås tillägga att desto större bostad du hyr ut desto mer pengar genererar den vanligtvis om du inte gjort en dålig affär.

Ska man bo "gratis" i en hyresfastighet så behöver hyresfastigheten gissningsvis ha bortåt 10 lägenheter. Vilket kanske sätter lite proportioner på hur mycket asset resp liability det är att äga bara en lägenhet som man själv är hyresgäst i.
En fastighet ligger väl som anläggningstillgång (asset) i balansräkningen (tills den säljs iaf).
Men jag kan förstå vad du menar och hade alla förstått det så hade nog valen av investeringar på belånade tillgångar varit bättre.
 
Jag tänker att människor agerar på det sätt som systemet skapar incitament för dem att agera utifrån. Utgår man från att det alltid kommer vara sommarväder köper man inga snöskyfflar eller förbereder sådant som behövs för att kunna hantera ett snöoväder. Sen finns det förstås en variation i hur långsiktiga och vilken förmåga att se risker som olika människor har, men i grunden är det ju inte förvånande att det har blivit som det har blivit när systemet har uppmuntrat till det.
Då finns det tre vägar att gå (om man har pengarna):
1 - Man köper sin snöskyffel i Maj och ställer undan den.
2 - Man köper bullar och biobiljetter för pengarna (vilket nog som Two Stroke skriver är det vanliga).
3 - Man köper en Metallica-biljett för pengarna, säljer den och dubblar pengen. Då har man både till snöskyffel i November och till ytterligare investeringar fram till dess.

Jag har som ung lutat åt ett, har aldrig varit två men har gått mer mot tre nu senare i livet.
Varför inte utnyttja möjligheter som finns?
 
Jaha o här kom den planerade nästa ränte höjningen.

Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN


En ny höjning av styrräntan kan komma i april, säger riksbankschef Erik Thedéen i
Ekots lördagsintervju. Enligt veckofärska siffror ökar den underliggande inflationen mer än väntat i euroområdet.

Text​

TT, Johanna Hansson
Dela
Kopiera länk

Den oväntat höga inflationen i euroområdet är ”inte bra nyheter” för Sveriges ekonomi, säger Thedéen.
– Vi är starkt integrerade med utlandet, vi är en liten öppen ekonomi, så går inflationen upp i euroland, går inflationen upp i England, går inflationen upp i USA – och den är ju hög i alla de här områdena – ja då påverkar det Sverige.
Enligt Thedéen ligger kommande räntehöjning troligtvis på mellan 0,25 och 0,5 procentenheter.
Flera chefsekonomer har riktat kritik mot och tycker att riksbankschefen är för offensiv i sina räntebesked. Men Thedéen slår tillbaka och menar att inget tyder på en särskilt dramatisk nedgång i ekonomin just nu.
– Här och nu om vi till exempel tittar på bostadsmarknaden, så kan ju den utvecklas dramatiskt dåligt. Visst. Men just nu är ju snarare indikatorerna är en viss stabilisering på bostadsmarknaden. Här och nu är det ingen krasch, säger han.

”Riktigt farligt”​

Däremot vill Erik Thedéen fortsätta föra en diskussion om svenskarnas skuldsättning – som han anser är alldeles för hög.

– Där finns väl en lärdom tycker jag nu som vi ska ta till oss, dels att man kan fundera på det här med att vi har allt i rörliga lån. 80 procent på bolånen är med ränta under ett år, tillsammans med väldigt hög skuldsättning där vi sticker ut internationellt. Det är en kombination som är ganska farlig, och i ett sånt här scenario riktigt farlig där ekonomin går neråt, säger Thedéen i lördagsintervjun.
 
Någonstans är jag nog glad att jag band räntan på tio år nu (ca 4%). Inte mycket som skiljde mot kortare tid och med tanke på hur det ser ut nu och energi och bränsle kommer fortsätta vara krisområden närmaste åren.

Tyvärr behöver två lån till (de är uppdelade i mindre bitar) att behöva bindas om inom 1,5-3 år också. De kommer nog att svida mer.
 
Då finns det tre vägar att gå (om man har pengarna):
1 - Man köper sin snöskyffel i Maj och ställer undan den.
2 - Man köper bullar och biobiljetter för pengarna (vilket nog som Two Stroke skriver är det vanliga).
3 - Man köper en Metallica-biljett för pengarna, säljer den och dubblar pengen. Då har man både till snöskyffel i November och till ytterligare investeringar fram till dess.

Jag har som ung lutat åt ett, har aldrig varit två men har gått mer mot tre nu senare i livet.
Varför inte utnyttja möjligheter som finns?
3. Bara det inte är en svartbiljett...
 
Någonstans är jag nog glad att jag band räntan på tio år nu (ca 4%). Inte mycket som skiljde mot kortare tid och med tanke på hur det ser ut nu och energi och bränsle kommer fortsätta vara krisområden närmaste åren.

Tyvärr behöver två lån till (de är uppdelade i mindre bitar) att behöva bindas om inom 1,5-3 år också. De kommer nog att svida mer.
Tjatade på folk i min närhet med större lån att öåsa på längre tid, innan räntan stack, men med sparsmakat gehör. Tycker jag borde gjort det också men här spelar det mindre roll. En bekant sågade mina teorier men agerade sen precis så och har nu 4-5 snorbilliga år. Jag lyssnade däremot på denne, då han brukar ha rätt och agerade delvis därefter. Inte utan en viss klump i magen som visade sig vara befogad.

Ungefär samma med energin men sjabblade själv bort den möjlighet jag faktiskt hade.

Dilemmat med att ha lyssnat lite för mycket på folk som i regel gör bättre val än jag.
 
Det Verkar inte vara slut ännu med ränte höjningar.

Fed går före o då följer alla efter.

Fed-chefen varnar: Fler höjningar väntar
Fed-chefen Jerome Powell flaggar för att räntan kan komma att höjas högre än man tidigare räknat med.
Även takten kan snabbas på om det behövs för att få ner inflationen.
 
Läser det här

Citat:
växande produktion bland offentliga myndigheter
slut citat

Jag sökte på

men blev inte klokare genom läsa igenom

någon som kan förklara "produktion hos offentliga myndigheter" ?
Vad är det ?
Vi har fått flera anställda i offentliga myndigheter => Alltså har offentliga produktionen ökat ?
 
Läser det här

Citat:
växande produktion bland offentliga myndigheter
slut citat

Jag sökte på

men blev inte klokare genom läsa igenom

någon som kan förklara "produktion hos offentliga myndigheter" ?
Vad är det ?
Vi har fått flera anställda i offentliga myndigheter => Alltså har offentliga produktionen ökat ?
Googla tjänsteproduktion. Någon (annan) betalar, sen omvandlar offentliga myndigheter detta till någon slags (förhoppningsvis) nyttoeffekt genom en tjänst som utförs. Sjukvård, sophämtning, polisverksamhet osv. Detta har alltså ökat.
 
Googla tjänsteproduktion. Någon (annan) betalar, sen omvandlar offentliga myndigheter detta till någon slags (förhoppningsvis) nyttoeffekt genom en tjänst som utförs. Sjukvård, sophämtning, polisverksamhet osv. Detta har alltså ökat.

Så, rent tekniskt är det de gängkriminella vi ska skylla räntehöjningarna på då de driver det ökade behovet av både poliser och vårdpersonal. . . . säkert skitar de ner mer med. . .

Undrar om vi kan få ihop en mobb bolånetorskar som gör processen kort med de snart, undrar var den räntegränsen ligger ?
 
Last edited:
Så, rent tekniskt är det de gängkriminella vi ska skylla räntehöjningarna på de du driver det ökade behovet av både poliser och vårdpersonal. . . . säkert skitar de ner mer med. . .
Precis, en fantastisk tillväxtmaskin. Vad kan gå fel, liksom.
 
SCB skriver upp ränte kurvan just nu till en tragisk trippel höjning i april med ytterligare en höjning senare.. Lite synd om dom 72% låntagare som skriver om sina lån nu o Innom en snar framtid.
 
Googla tjänsteproduktion. Någon (annan) betalar, sen omvandlar offentliga myndigheter detta till någon slags (förhoppningsvis) nyttoeffekt genom en tjänst som utförs. Sjukvård, sophämtning, polisverksamhet osv. Detta har alltså ökat.
Exempel som jag hittat Sjukvård ingår i hushållens konsumtion

En stor del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter kallas allt så inte produktion utan
"konsumtionsutgifter"

Faktisk konsumtion​

Värdet av varor och tjänster konsumerade av en sektor men inte nödvändigtvis betalade av den sektorn. En stor del av offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, för t.ex. utbildning och sjukvård, ingår i hushållens faktiska konsumtion.
 
SCB skriver upp ränte kurvan just nu till en tragisk trippel höjning i april med ytterligare en höjning senare.. Lite synd om dom 72% låntagare som skriver om sina lån nu o Innom en snar framtid.

Har man inte räknat på typ 6-7% ränta när man tog lån?? För mig banken räkna me sån räntesats för att låntagare ska kunna låna?.
 
SCB skriver upp ränte kurvan just nu till en tragisk trippel höjning i april med ytterligare en höjning senare.. Lite synd om dom 72% låntagare som skriver om sina lån nu o Innom en snar framtid.

Kanske mer synd om ytterligare ett halvår
Har man inte räknat på typ 6-7% ränta när man tog lån?? För mig banken räkna me sån räntesats för att låntagare ska kunna låna?.

Ja, men vid 6-7 % ränta har du ingenting kvar till nöjen, och redan nu med dagens ränta har ju nöjeskontot krympt väsentligt.
 
Nyheter
Nya Indian Pursuit Elite

Screenshot Indian Motorc...

Icons of British Originality

Åtta team från åtta länder ...

BMW presenterar R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Europeisk kampanj för säkrare motorcykelkörning

Den europeiska branschorgan...

BMW R 12 G/S

BMW Motorrad har presentera...

Sveriges vägar i allt bättre skick

Foto: Liza Simonsson Utv...

H-D Euro Festival i Port Grimaud 8-11 maj

Nu börjar det närma sig för...

Norrtälje Custom Bike Show

Förra året firade Twin Club...

Harley-Davidson Euro Festival närmar sig 

8–11 maj smäller det – tiot...

Sveriges vägar blir bättre

Foto: Samuel Unéus Utvec...

Back
Top