DN DEBATT 4/12.
Anna Borg, Vattenfalls vd: Osannolikt med ny kärnkraft i Sverige de närmaste 10–15 åren.
Därför måste svenskarna acceptera en utbyggnad av storskalig vindkraft både på land och till havs för att möta elbehovet.
Sverige står inför en omställning av samhället som kan liknas vid den industriella revolutionen. Skillnaden är att den ska genomföras på bara 20 år med respekt för demokrati, äganderätt och modern miljölagstiftning.
En fördubbling av elanvändningen till 2045 är en förutsättning för att Sverige ska lyckas nå klimatmålen och att industrin ska vara konkurrenskraftig i den nya gröna ekonomin. Sverige har möjligheter att klara detta. Men det kräver att vi nu agerar klokt tillsammans.
Omställningen till ett fossilfritt samhälle innebär förändringar för oss alla. Förutsättningarna och konkurrenssituationen för företag förändras. Farliga klimatutsläpp måste fasas ut. Industrin och transportsektorn ställer om i snabb takt.
Sverige har goda förutsättningar med så gott som fossilfri el, hög leveranssäkerhet i elnäten och ett elsystem som avlastas av fjärrvärme. Svensk industri vill och kan gå i täten. När andra länder behöver ställa om el- och värmesystemet samtidigt som elektrifieringen ska ta fart, kan vi fokusera på att bygga ut elsystemet och ställa om industri och transporter. Det ger oss än så länge ett försprång. Men även om ett elektrifierat samhälle ger arbetstillfällen, låga klimatutsläpp, renare luft och tystare städer är resan dit krävande.
Fram till 2030 förväntas den årliga elanvändningen i Sverige öka från dagens dryga 140 terawattimmar till cirka 185 terawattimmar. Utvecklingen drivs framför allt av etableringar av nya elintensiva industrier som batterifabriker, de första stegen i omställning av industrin som fossilfritt stål och ökad elektrifiering av transportsektorn.
Det finns ingen enkel lösning för att möta det ökade behovet. Vi kommer att behöva ökad elproduktion, mer elnät och större flexibilitet. Dessutom måste kostnaden för kunderna hållas så låg som möjligt. Att el i Sverige kostar mindre än i andra delar av Europa är en konkurrensfördel.
Det svenska elsystemet har en blandning av vattenkraft, kärnkraft och i allt högre utsträckning vindkraft. I kombination med ett välfungerande elnät är det en mix som fungerar väl där olika kraftslags egenskaper kompletterar varandra.
Ny kärnkraft är osannolik under de närmaste 10–15 åren. Det det tar lång tid att få ett nytt storskaligt kärnkraftverk på plats. Dessutom är dagens tillgängliga teknik dyrare att bygga än alternativen. Fram till mitten av 2030-talet är det framför allt vindkraft som kommer att möta de ökade elbehoven.
Det kräver att vi i hög takt kan bygga ut elnätet och att vindkraft får tillstånd i bra vindlägen. Det krävs också att den planerbara kraft vi har som vattenkraft och kärnkraft tas till vara och att marknaden för stödtjänster utvecklas.
I mitten av 2030-talet förväntas elanvändningen ta ytterligare fart för att 2045 nå minst en fördubbling jämfört med dagens användning. Eftersom vi inte vet vilken teknik som då kommer att vara mest konkurrenskraftig är det viktigt att redan nu skapa förutsättningar för alla fossilfria kraftslag att kunna utvecklas, inklusive ny kärnkraft.
Här är tio förslag som Vattenfall tror är avgörande för att möjliggöra den elektrifiering som krävs för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt och klara klimatomställningen:
1.Skapa acceptans för omställningens konsekvenser. Trots ett starkt stöd för klimatomställningen är det få som önskar elledningar eller vindkraftverk i sin närhet. Samtidigt förutsätter Sveriges omställning att det går att snabbt bygga ut elproduktion och elnät. Det är inte möjligt att göra utan att det märks. För att öka acceptansen behöver Sverige en gemensam målbild för elektrifieringen och ett samhällskontrakt mellan intressenter.
2.Förkorta tillståndsprocesserna. Det behövs tydlig vägledning för myndigheter i hur intressekonflikter ska avgöras. Ett exempel är luftledning kontra markkabel vid elnätsutbyggnad, ett annat är hur klimat- eller samhällsnytta ska vägas mot miljöintressen och hur försvarets lågflygningsområden ska balanseras mot behovet av utbyggnad av vindkraft och elnät. Utan den typen av vägledning fastnar besluten lätt i utdragna juridiska processer.
3.Kartlägg elbehovet och ta fram en plan för hur utbyggnaden ska gå till. Även om tiden för tillståndsprocesserna halveras är det inte tillräckligt för att möta behoven i tid. En kartläggning behövs av när, var och hur mycket elbehoven förväntas öka fram till 2045 och vilka krav det ställer på produktion, elnät, flexibilitet och andra stödtjänster. Därefter behövs en plan för hur elektrifieringen ska gå till tillsammans med berörda intressenter och ge Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet proaktivt.
4.Skapa rätt incitament för elnätsinvesteringar. Dagens elnätsreglering är skapad för ett färdigbyggt system, men den är inte anpassad för att hantera den stora omställning vi nu är i början av. Utveckla därför regleringen så att den ger affärsmässiga och långsiktigt förutsägbara villkor för investeringar i elnäten och möjliggör proaktiva investeringar.
5.Värna vattenkraften. Vattenkraften, central för att balansera väderberoende vindkraft, genomgår prövningar för att leva upp till moderna miljövillkor. Dessa prövningar behöver balansera miljöintresset mot energiintresset för att det inte ska leda till att vi förlorar mer elkraft än absolut nödvändigt. Säkerställ därför att den nationella planen som tydligt begränsar den totala förlusten av vattenkraft till högst 1,5 terawattimmar följs vid prövningarna, vilket motsvarar cirka 2,3 procent av vattenkraftproduktionen.
6.Utveckla marknaden för stödtjänster. I tillägg till överföringskapacitet krävs så kallade stödtjänster för att elsystemet ska vara robust och kunna upprätthålla en hög överföringsförmåga både inom Sverige och mellan länder. Genomför utan dröjsmål Svenska Kraftnäts nyligen presenterade förslag för utvecklade marknader för stödtjänster som spänningsreglering och svängmassa.
7.Planera för havsbaserad vindkraft. Havsbaserad vind kommer att behövas redan inom tio år. Det är därför välkommet att Svenska Kraftnät har fått i uppdrag att ta fram en plan för var och när havsbaserad vindkraft kan byggas.
8.Besluta om slutförvar av kärnavfall. Det är centralt att beslut fattas snarast som möjliggör den fortsatta prövningen av slutförvaret av kärnavfall. Dagens kärnkraft kommer att vara konkurrenskraftig långt in på 40-talet och det finns en färdig lösning för att hantera avfallet.
9.Möjliggör för nya fossilfria teknologier. Det är för tidigt att säga vilka fossilfria teknologier som kommer att vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Därför är det viktigt att inte stänga några dörrar. Förtydliga och utveckla regelverk för att möjliggöra för flexibilitet, fossilfri vätgas och små modulära kärnkraftsreaktorer.
10.Säkra kompetensförsörjningen. Klimatomställningen skapar jobb och kräver ny sorts kompetens. I grundskolan behöver intresset för den nya ekonomins tillväxtyrken öka, kompetensväxling bland vuxna behöver uppmuntras och utbildningsplatser på grund, yrkeshögskole- och högskolenivå behöver matcha med behoven. Kompetensbristen är redan ett faktum inom många yrkesgrupper.
Vi har goda förutsättningar att göra det möjligt för svensk industri att vara vinnare i den konkurrensen, men då krävs handlingskraft. Framtiden skapas här och nu.