Män och kvinnor

[sportbike]

Mamma? Är du... hans mamma?

För rätt summa är jag precis vad du vill

 

[Alleycat]

Se där, när man själv blir hånad händer ingenting, men när damerna visslar så dyker han upp som en riddare på vit enhörning!

Det är för att det är svårt att inte håna nån som heter Jävla Peter.

 

[sportbike]

Se där, när man själv blir hånad händer ingenting, men när damerna visslar så dyker han upp som en riddare på vit enhörning!

Äh, hånad va väl att ta i bland strutar och plåthinkar?

 

[Tjerringen]

Se där, när man själv blir hånad händer ingenting, men när damerna visslar så dyker han upp som en riddare på vit enhörning!

Ja?

 

[Teo]

Klart det handlar om hur man ser på saker, oavsett hur dålig en situation är har man ett val, kan vara ett svårt val, men ändå ett val. Faktum.

Jag har alltid trivts på mansdominerade arbetsplatser oavsett om det är i verkstan eller uppe på kontoret. Okomplicerat och bra för det mesta. Jag känner mig absolut inte krENkt om det hänger en almanacka med nakna brudar på väggen, det säger väl mer om den som hängt upp den än om mig. Sexskämt påverkar väl inte min arbetssituation, jag tycker det är kul. Uppvuxen med dem ur ett positivt perspektiv.

I mitt tidiga arbetsliv var de påverkat mig mest med spydigheter och och jävelskap kvinnor. 30-talister. "Jag ville blir nåt, men vågade inte. Valde att gifta mig och bli hemmafru. Skit också nu flyttade ungarna hemifrån. Måste göra nåt. Får jobba som assistent och ta ut mina aggressioner på yngre personer, helst kvinnor, för det vet jag hur man gör". Skulle inte röra mig idag. Det var de som hade ett problem inte jag, även om de jävlades med mina rast-tider, kallade mig korkad trots att resultaten visade annat osv. Men då var jag ung och oerfaren.
......................

Något som skulle behövas lite mer är höjda röster från alla de kvinnor som kanske inte känner sig kränkta och förtryckta dagligen för att väga upp resonemanget lite. Jag vet en hel hoper damer som är bittra över att de känner hur de få stå till svars för genus-feminist-krenkeritjaffs inför män just för att de är kvinnor.

Att man är en representant för en politisk offensiv för att man har samma kön som flertalet som driver den är samma sak som att jag som kille ska stå till svart för misshandlande7våldtagande män.

 

[Tjerringen]

Något som skulle behövas lite mer är höjda röster från alla de kvinnor som kanske inte känner sig kränkta och förtryckta dagligen för att väga upp resonemanget lite. Jag vet en hel hoper damer som är bittra över att de känner hur de få stå till svars för genus-feminist-krenkeritjaffs inför män just för att de är kvinnor.

Att man är en representant för en politisk offensiv för att man har samma kön som flertalet som driver den är samma sak som att jag som kille ska stå till svart för misshandlande7våldtagande män.

Jag tycker du ska stå för din åsikt till att börja med. Offentligt. Det är ju inte jag som gnäller som en liten...

 

[Harmon Rabb]

Så till vad Du kunde ha gjort finns inget enkelt svar. Berättat för Din kompis föräldrar? Berättat för kvinnan vad Du hört och frågat om allt var OK? Konfronterat hela bunten vid middagen? Sedan då, Du hade ju ingen möjlighet att stötta eller fungera som hjälp för att lösa situationen? Det finns inget facit, men jag tror att det enda man kan göra i en sådan situation är att göra de som står den drabbade nära uppmärksamma på situationen. Möjligen efter att man pratat med den drabbade, om den möjligheten finns?

Det fanns som du säger inget självklart svar på vad man borde ha gjort. Det uppstod aldrig någon situation där man kunde tala med kvinnan mellan fyra ögon och frågan är hur det hade utvecklat sig om man hade gjort det. Jag sökte aldrig aktivt den möjligheten. Den här kvinnan skulle ju kunnat ha varit förtryckt i 40 år och förnekat det inträffade för att hålla uppe fasaden utåt. Det är sådant man aldrig skulle kunna veta på förhand. Minns inte om jag tog upp saken med min kompis föräldrar. Det är mycket möjligt att jag gjorde det. Min kompis fick i alla fall höra talas om det redan morgonen efter och det var då jag fick veta att det var vänner/kollegor till hans föräldrar. Det gjorde saken ännu mer delikat under själva middagen så att säga.

När jag funderat på vad jag kunde gjort annorlunda har tankarna mest kretsat kring natten incidenten inträffade. Borde man bankat hårt i betongväggarna med något eller rent av gått och ringt på dörren mitt i natten för att avbryta händelsen. Frågan är vad som hade hänt sedan? Man hade ju även kunnat ringa spanska polisen. Då kommer automatiskt frågan vilket förhållningssätt man har till familjebråk i Spanien. Det här var många år sedan och jag var ung. Jag tror att jag hade agerat annorlunda idag i vissa avseenden.

 

[Alleycat]

Något som skulle behövas lite mer är höjda röster från alla de kvinnor som kanske inte känner sig kränkta och förtryckta dagligen för att väga upp resonemanget lite. Jag vet en hel hoper damer som är bittra över att de känner hur de få stå till svars för genus-feminist-krenkeritjaffs inför män just för att de är kvinnor.

Att man är en representant för en politisk offensiv för att man har samma kön som flertalet som driver den är samma sak som att jag som kille ska stå till svart för misshandlande7våldtagande män.

Jag tror inte att någon av de kvinnor som diskuterat i den här tråden känner sig kränkta och förtryckta dagligen. Inte ens i närheten av det. Man kan ju faktiskt se och förstå saker som händer andra runt en utan att nödvändigtvis utsättas för det själv. Man behöver inte känna sig kränkt för att man utsätts för något själv heller, men man kan ju se att något är jävligt fel.

Tror att de som främst dragit upp kränkta människor i den här tråden är de som tar förgivet att alla som tar upp sånt här är extremfeminister som känner sig kränkta så fort en man är i närheten, i princip. Och när folk gör såna antaganden blir det ganska svårt att diskutera över huvud taget, eftersom man inte riktigt diskuterar samma sak.

 

[BlöjRäsern]

Jag tror inte att någon av de kvinnor som diskuterat i den här tråden känner sig kränkta och förtryckta dagligen. Inte ens i närheten av det. Man kan ju faktiskt se och förstå saker som händer andra runt en utan att nödvändigtvis utsättas för det själv. Man behöver inte känna sig kränkt för att man utsätts för något själv heller, men man kan ju se att något är jävligt fel.

Tror att de som främst dragit upp kränkta människor i den här tråden är de som tar förgivet att alla som tar upp sånt här är extremfeminister som känner sig kränkta så fort en man är i närheten, i princip. Och när folk gör såna antaganden blir det ganska svårt att diskutera över huvud taget, eftersom man inte riktigt diskuterar samma sak.

True. Det är så ont om nyanser. Tycker man vardagen har ont om jämställdhet så vill man döda alla män. T.o.m jag som tänker i svart och vitt ser att detta inte stämmer

 

[roffe_s]

Det fanns som du säger inget självklart svar på vad man borde ha gjort...

...Det här var många år sedan och jag var ung. Jag tror att jag hade agerat annorlunda idag i vissa avseenden.

Mjo, som ung är det än svårare att agera då en herrans massa respekt för äldre och itutade "sanningar" fortfarande finns kvar.

Sedan är min högst personliga uppfattning att ett stort problem är att så många ägnar allt för stor tid åt att begrunda vad som skulle ha kunnat beslutats annorlunda, gjorts annorlunda och blivit annorlunda. När tillräckligt många beslut fattats ägnas allt för stor energi åt att älta dåtid.

Lär av historien, dra slutsatser och modifiera vid behov etik och moral. Men ägna i allt väsentligt energin åt framtiden. Det är där de flesta av oss kommer att tillbringa det mesta av vår återstående tid.

Detta inte sagt med anledning av Ditt inlägg utan mer en personlig reflektion med anledning av en herrans massa samtal med både folk och fä om både ditten och datten...

 

[Teo]

Jag tycker du ska stå för din åsikt till att börja med. Offentligt. Det är ju inte jag som gnäller som en liten...

Det gör jag. Dagligen. Tas sällan emot med öppna armar... Men eftersom jag inte orkar försöka ligga med brewdar längre behöver jag inte fjäska runt utan säger vad jag tycker. Rätt befriande faktiskt.

 

[YipYip]

Jag tycker man framhäver ett rätt taskigt kvinnoideal med att ha den typen av bilder framme på en arbetsplats. Att internet vimlar av allt möjligt betyder inte att man behöver lyfta fram det i det offentliga rummet. Och för att inte hymla tycker jag själv om bilder på lättklädda kvinnor.

Det knyts mycket kontakter inom dessa sällskap. Kontakter som används till affärer eller nya jobb. Ofta något som inte sker under loge tid utan dagen efter på arbetstid, men kontakten är etablerad inom en sluten krets.

Det handlar inte om att det är enda vägen, men nog tycker jag det är rätt orättvist att kvinnor inte har möjligheten till samma väg.

Orkade inte läsa fler inlägg nu utan att kommentera lite.

Frimurarna och övriga såna här manliga sällskap är ju knappast öppna för vem som helst sålänge du är man. Oftast är det redan höga chefer, inflytelserika personer och familj till redan medlemmar. Alltså folk som förmodligen redan har väldigt mycket erfarenhet av just företag och styrelser. Och kalla mig konstig men skulle jag vara någon slags företagsledare och leta efter en ny chef skulle jag också hellre ge jobbet till en person som står mig nära och som jag vet kan jobbet än till någon som jag inte vet något mer om än ett CV och en intervju.
Man får helt enkelt börja på botten och jobba sig uppåt om man inte har kontakter.

Dessutom finns mig veterligen inget hinder för kvinnor att starta upp klubbar för höga kvinnliga chefer och ge tillbaka med samma mynt.



Sen kan jag tillägga då för att inte låta alltför mansgrisig att jag förstår också att det är lättare som man att klättra uppåt men man kan ju knappast förbjuda män att få ha egna små klubbar och jag tycker definitivt inte man ska börja med någon slags kvotering. Det gäller helt enkelt för kvinnor att också börja samarbeta för annars får de nog vänta några generationer tills den gamla gubbskolan dött ut.

 

[A_NN_A]

Något som skulle behövas lite mer är höjda röster från alla de kvinnor som kanske inte känner sig kränkta och förtryckta dagligen för att väga upp resonemanget lite. Jag vet en hel hoper damer som är bittra över att de känner hur de få stå till svars för genus-feminist-krenkeritjaffs inför män just för att de är kvinnor.

Att man är en representant för en politisk offensiv för att man har samma kön som flertalet som driver den är samma sak som att jag som kille ska stå till svart för misshandlande7våldtagande män.

Då kommer vi in på alla fördomar som svämmar över samhället.

Alla män är svin.
Alla feminister vill döda alla män.

Det är just bort från de tankarna jag skulle vilja komma. Sen handlar det ju inte bara om kvinnor. Det handlar om jämlikhet på båda håll. Det ena är inte viktigare än det andra.
Sköt dig själv och skit i andra är väl en rätt vanlig inställning i samhället. Det skadar inte om vi hjälper varandra är min.



Istället för att kvotera män/kvinnor in på vissa positioner kan vi uppmuntra alla att kämpa för det de vill.
Det underlättar ju om folk inte matar sina ungar fulla med en massa fördomar.

Förstår jag svaren här rätt håller det på att förändras.
Är det så har jag helt enkelt stött på fel folk.

 

[PippiT]

Jag tror inte att någon av de kvinnor som diskuterat i den här tråden känner sig kränkta och förtryckta dagligen. Inte ens i närheten av det. Man kan ju faktiskt se och förstå saker som händer andra runt en utan att nödvändigtvis utsättas för det själv. Man behöver inte känna sig kränkt för att man utsätts för något själv heller, men man kan ju se att något är jävligt fel.

Tror att de som främst dragit upp kränkta människor i den här tråden är de som tar förgivet att alla som tar upp sånt här är extremfeminister som känner sig kränkta så fort en man är i närheten, i princip. Och när folk gör såna antaganden blir det ganska svårt att diskutera över huvud taget, eftersom man inte riktigt diskuterar samma sak.

Jag tex känner mig absolut varken krEngt eller förtryckt dagligen eller ens någonsin längre tror jag. Försöker tänka tillbaka både inom arbetet och resten av tiden och kan nog inte komma på nåt tillfälle. Jag kan ta skämt angående mitt kön, min ålder och andra saker i livet utan att bli krEngt. Tycker att man ska kunna skämta om precis allt.
Det kan nog ibland vara svårt för vissa killar (och tjejer) att veta vart gränsen går då vissa av oss är ganska hårdhudade och skinnet på näsan numera är gjort av sten och vissa är extremt känsliga och blir krEngta av minsta lilla kommentar. Själv har jag nog krEngt en och annat ibland men hoppas på att de informerar mig om detta så att jag får förklara att inget illa menades och ge en ursäkt.
Jag brukar dock kunna känna av stämningen ganska bra och ta de riktigt grova skämten med de som klarar av det. Folk brukar ändå fatta ganska fort om de klarar av att umgås med mig en längre tid eller inte då jag är brutalt ärlig och säger det jag tycker och tänker även öga mot öga.
Jag gillar inte de tjejer (eller killar) som tar på sig offerkappan utan anledning och gnäller om könsroller och dylikt. Jag har blivit utsatt för övergrepp både som barn och vuxen men ser mig inte som något offer utan som en stark kvinna som tar för mig i livet och gör allt för att skydda de svagare och mindre lyckligt lottade.
Svagare är inte de kvinnor som gnäller över att pojkar leker med bilar och flickor leker med barbies, att flickor bär rosa kläder och pojkar bör blå. De kan uppfostra sina barn som de själva vill...om de nu någonsin får barn. Många gnäller om saker de inte ens är delaktiga i utan gnäller mest för gnällandets skull.
Själv tänker jag göra det bästa av tillvaron trots vissa män som lever som mansgrisar och vissa tjejer som lever som bimbos vs låtsasfeminister.

 

[renkött]

Orkade inte läsa fler inlägg nu utan att kommentera lite.

Frimurarna och övriga såna här manliga sällskap är ju knappast öppna för vem som helst sålänge du är man. Oftast är det redan höga chefer, inflytelserika personer och familj till redan medlemmar. Alltså folk som förmodligen redan har väldigt mycket erfarenhet av just företag och styrelser. Och kalla mig konstig men skulle jag vara någon slags företagsledare och leta efter en ny chef skulle jag också hellre ge jobbet till en person som står mig nära och som jag vet kan jobbet än till någon som jag inte vet något mer om än ett CV och en intervju.
Man får helt enkelt börja på botten och jobba sig uppåt om man inte har kontakter.

Dessutom finns mig veterligen inget hinder för kvinnor att starta upp klubbar för höga kvinnliga chefer och ge tillbaka med samma mynt.



Sen kan jag tillägga då för att inte låta alltför mansgrisig att jag förstår också att det är lättare som man att klättra uppåt men man kan ju knappast förbjuda män att få ha egna små klubbar och jag tycker definitivt inte man ska börja med någon slags kvotering. Det gäller helt enkelt för kvinnor att också börja samarbeta för annars får de nog vänta några generationer tills den gamla gubbskolan dött ut.

Nej, men idag är många av dessa ordnar inte alls så stränga längre. Du kan ställa dig i kö för att gå med och för det mesta räcker det att du har en kristen värdegrund och är ostraffad man.

Det finns liknande för kvinnor. Ofta är de systerordnar till någon manlig orden. Den uppfattning jag fått av dessa är att det oftast är kvinnor till rika framgångsrika män som är med. Där finns säkert kvinnor med egen framgång också men det kommer inte vara detsamma som utbytet man kan få i ett manligt sällskap eftersom toppen domineras av män.

Även jag har svårt för förbud, men tycker det är viktigt att inte blunda för problemen. Men det verkar ju inte du heller göra .

 

[Tjerringen]

Det gör jag. Dagligen. Tas sällan emot med öppna armar... Men eftersom jag inte orkar försöka ligga med brewdar längre behöver jag inte fjäska runt utan säger vad jag tycker. Rätt befriande faktiskt.

Jag tänkte mer i media, bloggar, insändare osv. Du säger att det är relevanta saker som bör tas upp och då borde de väl adresseras därefter. Annars tas du bara för bitter. Jag tar mina strider, du tar dina.

 

[BlöjRäsern]

Jag tänkte mer i media, bloggar, insändare osv. Du säger att det är relevanta saker som bör tas upp och då borde de väl adresseras därefter. Annars tas du bara för bitter. Jag tar mina strider, du tar dina.

Stickspår detta men jag undrar hur stor effekt bloggare har på samhällsdebatten egentligen?

 

[xibalba]

När jag funderat på vad jag kunde gjort annorlunda har tankarna mest kretsat kring natten incidenten inträffade. Borde man bankat hårt i betongväggarna med något eller rent av gått och ringt på dörren mitt i natten för att avbryta händelsen. Frågan är vad som hade hänt sedan? Man hade ju även kunnat ringa spanska polisen. Då kommer automatiskt frågan vilket förhållningssätt man har till familjebråk i Spanien. Det här var många år sedan och jag var ung. Jag tror att jag hade agerat annorlunda idag i vissa avseenden.

Grannpojken fick stryk av flickvännen i julhelgen, jag gjorde inget.
Sannolikheten att han skulle erkänt att han fått stryk av en brud är låg.
Han öppnade inte ens dörren för en vän dagen efter.

 

[Two stroke man]

Grannpojken fick stryk av flickvännen i julhelgen, jag gjorde inget.
Sannolikheten att han skulle erkänt att han fått stryk av en brud är låg.
Han öppnade inte ens dörren för en vän dagen efter.

Och skulle han ha slagit tillbaka en endaste gång så skulle han sannolikt fått skaka galler som grädde på moset.

 

[Peter1980]

Själv tänker jag göra det bästa av tillvaron trots vissa män som lever som mansgrisar och vissa tjejer som lever som bimbos vs låtsasfeminister.

Din man lever ju som en Jedi-krigare