Nytt stolleprov minst lika vansinnigt som det förra, CB 250N turbo

[steffe]

Det finns ju O-ringskit på Bilbutteriks, Swedol och flera andra ställen. Det funkar med lite diff i storleken huvudsaken är att de tätar och tål etanol/bensin.

Är etanolen i bensinen skadlig för gummidetaljer? Dag 1

Den 1 augusti fick vi ett nytt bränsle i Sverige: E10. Detta är då bensin upplandat med 10 procent etanol. Men vad händer med gummidetaljer i våra fordon om vi tankar detta nya bränsle?

www.classicmotor.se

 

[bosse-l]

Det finns ju O-ringskit på Bilbutteriks, Swedol och flera andra ställen. Det funkar med lite diff i storleken huvudsaken är att de tätar och tål etanol/bensin.

Är etanolen i bensinen skadlig för gummidetaljer? Dag 1

Den 1 augusti fick vi ett nytt bränsle i Sverige: E10. Detta är då bensin upplandat med 10 procent etanol. Men vad händer med gummidetaljer i våra fordon om vi tankar detta nya bränsle?

www.classicmotor.se

Jag har ett ganska gott sortiment av o-ringar i mitt garage men ingen som passar i detta fallet, dock skulle jag nog kunna skära till och limma ihop en egen med hjälp av superlim. Ringar som original sitter på spridarnas "plast plutt" som jag tagit bort skulle nog gå att korta och limma ihop och få till en passande o-ringar i nödfall.

Minns jag rätt ska det väl vara nitilgummi (NBR) om dom ska tåla etanol.

 

[Two stroke man]

Jag tror att fördelen med x-ring är låg friktion i rörliga delar och jag tror inte de tätar bättre vid fast montering. Snarare upplever jag subjektivt att x-ringar har kortare livslängd.

Jag skulle gissa att @Alatalo vet allt och lite till om den saken?

 

[bosse-l]

Jag tror att fördelen med x-ring är låg friktion i rörliga delar och jag tror inte de tätar bättre vid fast montering. Snarare upplever jag subjektivt att x-ringar har kortare livslängd.

Jag skulle gissa att @Alatalo vet allt och lite till om den saken?

Kan säker vara så, var mest nyfiken för en o-ring lär ju funka i detta fallet. Ibland ser man ju typ o-ringar som är fyrkantiga i profil vad kallas såna? En sån tätning i rätt dimension och materia vore nog det bästa, fast som sagt lär ju en vanlig o-ring funka.

 

[Alatalo]

Jag tror att fördelen med x-ring är låg friktion i rörliga delar och jag tror inte de tätar bättre vid fast montering. Snarare upplever jag subjektivt att x-ringar har kortare livslängd.

Ungefär så. X-ring och framförallt olika former av läpptätningar erbjuder lägre friktion i dynamika applikationer, men inte nödvändigtvis bättre tätning vare sig i statiska eller dynamiska applikationer.

Angående val av o-ring så gäller det att ha tungan i rätt mun både vid dimensionering och materialval. Några snabba rekommendationer från min sida som alltid fungerar:

1) O-ringens tvärsnitt bör komprimeras 20-25% i monterat läge.
2) O-ringen bör hellre monteras utanpå en axel än inuti ett hål.
3) O-ringens längd bör sträckas ungefär 5% i monterat läge.
4) NBR-oring max 100 grader C.
5) FKM-oring för högre temperaturer.
6) Hårdhet 70 Shore duger för 99% av alla applikationer, högre hårdhet endast nödvändig i krävande dynamiska applikationer.

Jag rekommenderar Trelleborgs och Simrit's användarportaler. Där finns all info man behöver och väldigt mycket mer. Jag kan dock inte med gott samvete rekommendera o-ringar från kinatillverkare eller Biltema. Även o-ringar finns i olika kvalitetsklasser och ni kan ju själva gissa vilken klass de allra flesta Kina-oringar tillhör...

 

[bosse-l]

I mitt fall tänker jag att jag har två fasta mått, grovt vad jag nu minns är spridare ca 8 mm och hålet i spjällhuset ca 11 mm, djupet på hålet är ca 3 mm tänker att man får kolla på Trelleborg sidan och sen kompencera höjden på hålet i spjällhuset med en bricka i överkant på spridaren för att få rätt utrymme för för o-ringen mellan spridaren och spjällhuset. Dock tror jag faktiskt att en 8X2 mm NBR o-ring skulle funka och hålla tätt utan större teoretiska uträkningar.

Hoppas få lite tid för detta bygge under julen och nyår då jag är ensam hemma men jag har ju en morsa att se efter och skulle inte bli förvånad om det och ska kräksnöa. Nu ska jag ut i traktorn och snöröja isvägen vid färjeleden i Rödupp rån gårdagens snö så kvällen sysselsättning är räddad efter att haft underhållsarbete på traktorn på förmiddagen.

 

[bosse-l]

Finns det nån nackdel med att dela upp plennumet så man har "två plenum"?

Tänker att om jag gör röret bak från turbon döljt bakom tanken av ett kluvet 35 mm rör och 50 mm plåtremsor får jag en tvärsnittsarea på 20.6 cm3 så får jag hyfsat med volym på vägen bakåt, tänker vidare att jag "konar: in och utgång på detta plenum och monterar böjar så det blir mjuka böjar där luften ska passeta.

Andra alternativ är att använda ett 50 mm rör vilket ger 19.6 cm2 i tvärsnittsarea vilket ju fort ger volym, eventuellt kan man ju platta till det röret för att få det något plattare att ta mindre plats.

Plenum nr två blir burken bakom spjällhusenen tänker att man gör nåt liknande men gjort av av 2 eller 3" rör och kanske 100 mm plåtresor nellan som en burk bakom spjällhusen sen tänker jag mig att dessa två burkar kopplas ihop med så grov slang det går att få dit.

Finna det nån nackdel med att dela upp plennumets volym i två burkar? Jag kan inte se att det ska påverka mot att ha ett rör och ett stort plennum så länge man inte stryper mellan de två burkarna.

 

[Two stroke man]

Finns det nån nackdel med att dela upp plennumet så man har "två plenum"?

Tänker att om jag gör röret bak från turbon döljt bakom tanken av ett kluvet 35 mm rör och 50 mm plåtremsor får jag en tvärsnittsarea på 20.6 cm3 så får jag hyfsat med volym på vägen bakåt, tänker vidare att jag "konar: in och utgång på detta plenum och monterar böjar så det blir mjuka böjar där luften ska passeta.

Andra alternativ är att använda ett 50 mm rör vilket ger 19.6 cm2 i tvärsnittsarea vilket ju fort ger volym, eventuellt kan man ju platta till det röret för att få det något plattare att ta mindre plats.

Plenum nr två blir burken bakom spjällhusenen tänker att man gör nåt liknande men gjort av av 2 eller 3" rör och kanske 100 mm plåtresor nellan som en burk bakom spjällhusen sen tänker jag mig att dessa två burkar kopplas ihop med så grov slang det går att få dit.

Finna det nån nackdel med att dela upp plennumets volym i två burkar? Jag kan inte se att det ska påverka mot att ha ett rör och ett stort plennum så länge man inte stryper mellan de två burkarna.

Har du tillräckligt grova rör mellan så blir det ingen skillnad.
Är dom lite för trånga så blir det nog ändå bättre än ett litet.

 

[bosse-l]

Ska försöka ta mig ut och mäta och kolla, men I vilket fall som helst så siktar jag på nånstans runt 45 mm mellan de två rören och utloppet från kompressorn är nog nånstans runt 30-35 mm.

 

[bosse-l]

Funderingar runt plennumet, verkar finnas trattar till moppeförgasare som borde passa att ha inne i plennumet på rören som går mot spjällhusen. Då man kolla på bilder på plenum så verkar man bara ha trattar på rören mot gasare/spjällhus men det borde väl bli turbulens även in i plenumet om man bara har ett rör in som ansluts vid en väggarna?

Spelar det mindre roll om luften är stökig in i plenumet bara den är lugnare in mot spjällhusen?

 

[Two stroke man]

Funderingar runt plennumet, verkar finnas trattar till moppeförgasare som borde passa att ha inne i plennumet på rören som går mot spjällhusen. Då man kolla på bilder på plenum så verkar man bara ha trattar på rören mot gasare/spjällhus men det borde väl bli turbulens även in i plenumet om man bara har ett rör in som ansluts vid en väggarna?

Spelar det mindre roll om luften är stökig in i plenumet bara den är lugnare in mot spjällhusen?

Luften är alltid stökig i motorer, dvs alltid turbulenta flöden.
Alternativet sk laminär strömning är bara aktuellt vid betydligt långsammare flödeshastigheter.

Trattar gör samma nytta som utan plenum och utan överlappning. Du vill alltid ha mjuka ingångar.
Men beträffande den saken så skulle jag mest tänka på längden hos insugsrören och fundera på var i varvtalet man vill ha avstämd effekt.
Jag skulle nog välja ett varvtal strax under där turbon börjar ladda. Det är förstås okänt innan du testat så kanske vänta och se ifall var du vill bumpa upp vridmomentet.

 

[bosse-l]

Jag kom mig ut i garaget idag så nu är luftburken väck och spjällhusen intryckta i insugsgummina, i detta fall kommer man nog att tvingas till ganska långa trattar innan spjällhuset för att få dit det hela då ramen ligger i mitten av hojen. Alternativt skulle möjligen vara att göra plenumet som ett "U" runt ramen men det känns komplicerat i detta läget.

Ska ta och beställa trattar för 44 mm rör vilket blir bra, plenumet bakom spjällhusen räknar jag kommer att bli ca 1.2 liter om man gör det från ett kluvet 2" rör och har 8 cm sidor. Frågan är om man istället ska göra plenumet mer djupare tänkte ha det 128 mm högt och 48 mm djupt invändigt mått, trattarna jag funderade på är 20 mm höga men det borde väl funka om man har 28 mm bakom trattarna, eller ska man ha mer plats bakom trattarna och lägre plenum?

Sen kommer man att få ca 0.65 l extra volym på plennumet om man använder 1 3/4" rör och runt 0.9 l till om man använder 2" rör. Totalt är det inga problem att få ut nånstans mellan 1.5-2 l plenumvolym.

 

[bosse-l]

Idag tar jag faktiskt fortsatt på bygget och ena tratten är klar. Tänkte beställa trattar på eBay men efter att notrightrider utsett mig till industriminister i Alatalos kommande regering så tänker jag på den Norrbottninska tillverkningsindustrin och såg till att pengarna stannade kvar i landet och även skapade sysselsättning

Har bestämt att göra som med kompressorbygget att först bygga och se om det hela fungerar som tänkt så plenumet får bli i svart plåt. Hade 45 mm avgasrör och en spillbitar ämnesrör som fick bli utgångmaterial till trattar, visst blir själva tratten tynger än i aluminium men det får duga till att börja med och denna vikt är nog försumbar i detta läget. Gjorde en testsvarving (glömde att jag skulle ha en stödkant mot röret och svarvade för stort hål) och testade att det såg ut möjligt att göra trattar under någorlunda kontrollerade former.

Svarvade till en stödkant för 45 mm röret som punktades fast i ämnesröret som skulle bli tratten, sen vände jag det hela och svarvade upp hålet invändigt så det precis tog lite materia inne i röret, tratten började med att jag svarvade 10 graders vinkel, sen målade jag med tusch och svarvade nästa vinkel 20 grader och mätte hur lång in från kanten som jag tagit då det såg vettigt ut, sen fortsatte jag med att måla med tusch och svarva vinklar och mäta steg för steg. Då tratten så någorlunda vettigt ut jämnade jag av kanterna där vinklarna möttes med rundfil i svarven och sen putsade jag del hela med smärjelduk. Ser i alla fall ut hyfsat vettigt och bör vara reperterbart då jag skrivit upp vinklar och mått.

O-ringar till spridarna fixade jag genom att klippa av en stor o-ring och sen gjorde jag två små o-ringar genom att limma ihop ändarna. Skulle nog tro att dessa o-ringar skulle funka men jag gjorde mest detta för att jag nu skulle få o-ringar som håller spridarna på plats.

Lite bilder på det hela, tratten då den är nästan klar


Nåt sånt här blir det och nu kan man ana var plenumetoch fuelrail kommer att hamna, lutar nog åt att jag använder denna tank och få för röret mellan turbon och plenumet gå i underkant på tanken.

 

[Two stroke man]

Du har ju skitmycket plats till plenum där.

 

[bosse-l]

Du har ju skitmycket plats till plenum där.

Jp plats för plenumet är det inte brist på men kan nog utan större problem få ut 5-7 liter men insuget blir långt, fast det är lika långt original. Funderade på att ha grövre rör och trattarna eller konor in mot spjällhusen men man kan ha marginellt grövre rör innan det tar i ramen.

Om jag får till plenumet som jag vill så hoppas jag att jag kan dra om avgassystemet så man får utblåset mitt i kutsen och även ha plats för batteriet.

 

[Two stroke man]

Jp plats för plenumet är det inte brist på men kan nog utan större problem få ut 5-7 liter men insuget blir långt, fast det är lika långt original. Funderade på att ha grövre rör och trattarna eller konor in mot spjällhusen men man kan ha marginellt grövre rör innan det tar i ramen.

Om jag får till plenumet som jag vill så hoppas jag att jag kan dra om avgassystemet så man får utblåset mitt i kutsen och även ha plats för batteriet.

Det gör inget att insuget är långt, det ska vara ganska långt för att det ska bli någon avstämningseffekt.

Du har ju redan framme motorn ganska bra så du skulle ju kunna passa på att mäta vad du har för ventiltider så går det ju räkna fram ungefär hur långa du bör ha.
Fast med överladdning kommer du få högre lufttemperatur och det påverkar också längden.

 

[bosse-l]

Gjorde klart andra tratten idag, tog och helsvetsade ihop trattarna för jag tänker att jag svarv är en fals på tratten utsida som får bli en stödkant mot plenumväggen, svarvade och så 45 graders vinkel i framkanten så det blev lite mindre vikt och sen snyggare ut om denna kant sticker fram genom plenumväggen.

Klippte och tejpade lite grovt hur plenumet troligtvis kommer att bli, får nog bli en lite toppig låda där inloppet kommer att vara på framsidan av plenumet mitt mellan trattarna, tar jag in röret där borde det vara möjligt att dra in avgassystemet
In i ramen bak om plenumet och sedan upp och ut genom kutsen och ändå få plats för batteri och elgrejerna.

Nåt sånt här är det tänkt att bli, får bli från 1.5 mm svartplåt i detta läget

 

[Two stroke man]

Gjorde klart andra tratten idag, tog och helsvetsade ihop trattarna för jag tänker att jag svarv är en fals på tratten utsida som får bli en stödkant mot plenumväggen, svarvade och så 45 graders vinkel i framkanten så det blev lite mindre vikt och sen snyggare ut om denna kant sticker fram genom plenumväggen.

Klippte och tejpade lite grovt hur plenumet troligtvis kommer att bli, får nog bli en lite toppig låda där inloppet kommer att vara på framsidan av plenumet mitt mellan trattarna, tar jag in röret där borde det vara möjligt att dra in avgassystemet
In i ramen bak om plenumet och sedan upp och ut genom kutsen och ändå få plats för batteri och elgrejerna.

Nåt sånt här är det tänkt att bli, får bli från 1.5 mm svartplåt i detta läget
View attachment 508466View attachment 508467View attachment 508468

Insugsröret måste inte sluta vid kanten på plenumet, du kan med fördel flytta väggen framåt så att insugsrören går in i plenumet. Då blir det ju lättare att få stor volym.

Det här med insug är ju som musikinstrument eller högtalare, rätt avstämt så blir det helt enkelt vackert.

Dels kan ju insugsrörens längd avstämmas med ljudhastigheten så att man har övertryck när insugsventilen stänger men sedan kan volymen i plenumet stämmas av så att det blir som en helmholtzresonator och därigenom bidrar till överfyllnad av cylindrar. Som en högtalare med basreflex.

Vill man ha bränsleekonomi vänder man istället på steken då måste man trottla upp vid en given och därmed minskar pumpförlusterna.

Man kan alltså skapa ett insug som ger bra verkningsgrad på låga varvtal när man ligger på högsta växeln och marschar. Samma insug kan på ett högre varvtal istället ge extra effekt.

Men enklast är väl att bara stämma av längden på insugsrören rätt och sedan gör man plenumet stort så att det finns mycket luft att ta ifrån när inugsventilen öppnar.

 

[bosse-l]

Jo jag har klar för mig att rören kan sticka in i plenumet. Jag tänkte i detta fallet låta själva "tratten" vara innen i plenumet men orkade inte göra hål i kartongen då jag bara grovt testade mig fram.

Om man nu ska avstämmar insugsrören hur går det hela till? Hittade nån kalkylator på nätet men det gar ju en hel del som ska in. Jag förmodar att man ska ha reda på durationen på insugsventilerna och frågan är då om jag fattat rätt att man ska mäta hur många grader vevaxeln rör sig från att ventilen öppnat 0.1 mm till den är tillbaka till 0.1 mm från att stänga.

Sen är väl frågan hur stor skillnad gör detta? Är det vettigt att först snickra ihop ett plenum lite på vinst och förlust och se vad som händer för hur vet man i detta läget var man ska ha effekten?

 

[Two stroke man]

Jo jag har klar för mig att rören kan sticka in i plenumet. Jag tänkte i detta fallet låta själva "tratten" vara innen i plenumet men orkade inte göra hål i kartongen då jag bara grovt testade mig fram.

Om man nu ska avstämmar insugsrören hur går det hela till? Hittade nån kalkylator på nätet men det gar ju en hel del som ska in. Jag förmodar att man ska ha reda på durationen på insugsventilerna och frågan är då om jag fattat rätt att man ska mäta hur många grader vevaxeln rör sig från att ventilen öppnat 0.1 mm till den är tillbaka till 0.1 mm från att stänga.

Sen är väl frågan hur stor skillnad gör detta? Är det vettigt att först snickra ihop ett plenum lite på vinst och förlust och se vad som händer för hur vet man i detta läget var man ska ha effekten?

Ja, du behöver mäta ventiltiderna så.

Det är ganska enkel model sen, men problemet är att ljudhastigheten ändras med temperaturen och temperaturen ökar med laddtrycket.

Du behöver i princip mäta insugstemp för att kunna räkna ut det rätt.

Men man kan ju börja med att höfta till en gissning på temperaturen.

Det går ju designa så att man kan ändra längden senare. Du funderade väl ändå på att göra nytt insug senare.

Sen när du provkört och vet vid vilket varvtal du vill ha mer vridmomentet samt samt insugstemp så går det ju räkna om och med att bättre gissningar.