Precis. BEHÖVER. När det behövs så behövs det och då kommer det bli så. Det sker hela tiden ute i världen.
Byskolans förråd behöver målas om, sockenstämman kan gemensamt bestämma om det ska vara slamfärg eller roslagsmahogny.
Nu har vi fått för oss att en massa saker behövs som egentligen inte behövs - bestämmas centralt sas. Vi har gjort politik av en massa saker helt enkelt och då är det per definition tvång och konflikt som därmed uppstår.
Nu kommer det där långa svaret som jag varit för trött för att skriva vid ett annat tillfälle...
I grunden har ju människors hjärnor utvecklats utifrån att vi levt i stammar och liknande på kanske 150 personer. Detta är ju det naturliga tillståndet som vi faller tillbaka på, vilket vi ser än idag i vissa samhällen och kulturer.
Vad som sedan hänt skulle kanske kunna beskrivas med ett ord: skalning. Något som gör människor helt unika som djur och där inte minst utveckling av språket haft en enorm betydelse.
Att bygga civilisationer har hittills byggt på att det går att skala samhällen bortom stamstorleken, vilket historiskt sett samtidigt varit väldigt blodigt och konfliktfyllt. Vi har haft kungadömen med enorm makt, liksom kyrkan som bland annat skapat moralsystem som kunnat appliceras i större skala.
Så småningom, bland annat tack vare upplysningen som minskade kyrkans makt, kunde vi i vår del av världen börja bygga samhällen där vi istället löste "skalningsproblemet" med demokratiska institutioner. Mycket har handlat om att skapa möjlighet att skala tillit. Istället för att behöva lita på de människor omkring oss som vi är beroende av, vilket har en naturlig gräns på omkring 150 personer, kunde vi istället börja skala upp till betydligt större samhällen genom att bygga tillit till gemensamma institutioner, så att vi kunde börja lita på att vi fick betalt, inte blev bedragna osv., även av främlingar. Detta möjliggjorde en enorm utveckling av välstånd, välfärd och i grunden fredliga samhällen. Sättet vi styrt dessa institutioner har varit genom representativ demokrati, istället för att det styrs av kungar, präster och andra som fått sin makt på annat sätt. Därmed har vi fått politiker, på gott och ont.
Idag är vi sammanlänkade med andra på ett helt annat sätt. Förutom att lokalsamhällets betydelse delvis har ersatts med nationalstater (och mindre enheter som kommuner och liknande) har vi också en globaliserad ekonomi med internationella företag, banker osv. som påverkar högst påtagligt. Vi har också medier och på senare år sociala medier som på helt andra sätt än tidigare kopplar samman människor bortom inte bara lokalsamhället utan också nationella gränser. "Stammen" har i den civiliserade delen av världen nästan helt förlorat sin betydelse. Samtidigt är våra hjärnor fortfarande optimerade för att leva i stammar, vilket vi märker ibland.
Det finns ju de som menar att detta sätt att skala våra demokratiska samhällen av olika skäl går mot en kollaps och att vi behöver hitta andra sätt att göra detta, utan att det slutar i anarki, auktoritära och totalitära regimer eller liknande. Finns t ex något som gallas
Game B som lockat en del filosofer och andra tänkare, där man experimenterar med samhällen som bygger på självstyrande, små lokalsamhällen, som skalar genom frivilliga samarbeten med varandra.
Själv tror jag det är extremt svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa nya samhällsmodeller i någon större skala på ritbordet. På samma sätt som de framgångsrika exemplen utvecklats genom historien behöver det evolvera fram och det är en ständig balansgång mellan att gå långsamt fram och bevara det som fungerar (konservatism) eller utforska nya sätt för att tillvara nya möjligheter (progressivism). Vad som är rätt balans beror på de aktuella förutsättningarna. Samtidigt kan utveckling ibland ske i större och snabbare steg tack vare att någon ny förutsättning (inte sällan teknisk) skapats som helt förändrat spelplanen. Tidigare i historien har vi bland annat haft boktryckarkonsten som haft en enorm betydelse. Idag har vi internet och AI som haft och antagligen kommer ha en om möjligt ännu större betydelse.
Jag sympatiserar i grunden med den riktning för decentralisering och självbestämmande som du beskriver, men som just en riktning, inte ett måltillstånd. Det går inte att i förhand veta vad som kommer fungera utan att först testa och de testerna behöver ske i mindre skala för att inte skapa för stor risk. Man skulle kunna låta människor testa nya sätt att organisera samhällen i mindre skala och se om det går att skala organiskt. Sådant som inte fungerar slutar man med och det som fungerar lever vidare, samtidigt som man tar bort motsvarande politisk styrning på nationalstatsnivå eller kommunal/regional nivå som finns idag.
För att en sådan utveckling skall kunna ske utan att det leder till uppror eller krig behöver man ha människor med sig. Det innebär att det behöver ske med utgångspunkt i den demokrati vi har idag, som en vidareutveckling. Alternativet är revolution och det tror jag vore ett enormt misstag.
Man kan fråga sig hur detta hänger ihop med presidentvalet i USA. Förutom att mycket av tankegångarna kring bland annat Game B ovan utvecklats av just amerikaner och i ljuset av de senaste årens utveckling där så är det inte otänkbart att det är i USA som vi kan komma att se en del av detta ske, inte minst med tanke på hur instabilt deras politiska system är just nu och det finns en påtaglig risk för kollaps och/eller en efterfrågan på att så småningom hitta nya vägar för samhällsutvecklingen.
Men detta är ju teoretiserande - verkligheten är stökig och komplex. I verkligheten handlar det om att hela tiden ställa sig frågan: vad är nästa lilla steg i rätt riktning som vi kan ta just nu? Sedan får man se vad som händer och ta nästa steg. Osv.