Ska man vara orolig för Ryssland?

[Wiseguy]

En "lösning" som flertal andra länder nog kan tänka sig är att Ryssland drar sig tillbaka till de områdena de kontrollerade innan de inledde kriget. Det skulle ge Ryssland en väg ut genom att de, från ryskt håll skulle kunna säga att de uppfyllt vad de skulle göra".
Från resten av världens håll skulle ju Ukraina överleva. Om än lika sargat landmässigt som innan.
Men...
Ryssland ljuger. Det vet alla och att lita på att Ryssland skulle hålla sig i "sina" områden vet alla att det inte kommer att ske. De skulle slicka sina sår och återkomma med ännu större förödande kraft än nästa gång.
Ukraina skulle behöva rusta upp sin militära förmåga för att möta detta hot och det vore bara en återupprepning på det oundvikliga.

Sen är det de där sanktionerna. Dessa kommer inte lyftas bara för att man drar sig tillbaka. De kommer ligga kvar och de kommer att ruinera Ryssland. Dessa kommer troligtvis ligga kvar så länge Putin sitter vid makten.
Så enda vettiga lösningen är att Putin faller. Det blir lite rörigt och man får en ny demokratisk ledare som bygger upp landet på nytt utan att vara en despot.

Det är lite som Peter Englund sa. Vi står vid ett vägskäl i historien där framtiden för en lång stund framåt kommer att stakas ut och vi måste göra det rätta.

 

[Wiseguy]

Ryssland har börjat använda brandbomber i förorterna till Kyiv.
9M22S incendiary Grad är ju till för att på en större yta skapa stora bränder och att använda dessa i tätbefolkade områden är ganska cyniskt.

https://twitter.com/i/web/status/1506976142292627465

 

[Raderad medlem 51742]

Sen är det de där sanktionerna. Dessa kommer inte lyftas bara för att man drar sig tillbaka. De kommer ligga kvar och de kommer att ruinera Ryssland. Dessa kommer troligtvis ligga kvar så länge Putin sitter vid makten.
Så enda vettiga lösningen är att Putin faller. Det blir lite rörigt och man får en ny demokratisk ledare som bygger upp landet på nytt utan att vara en despot.

Visst hoppas man på att Putin faller och jag tror också att det är det bästa som kan hända just nu, men jag tänker samtidigt att frågan är betydligt mer komplex än att kunna kokas ner i ett förenklat orsakssamband av typen sanktioner --> despot faller --> demokrati uppstår. Resonemanget är moraliskt rätt och samtidigt lätt att landa i utifrån hur vi efterhand tenderar att se på historien, men samtidigt en fälla västvärlden fallit i flera gånger när det gäller att analysera vad som kan bli resultatet av olika ageranden och skeenden utifrån där man just nu befinner sig.

Visst är Rysslands ekonomiska utveckling en enormt viktig faktor, liksom om Putin lyckas sitta kvar vid makten, men det finns många fler påverkande faktorer som också kan innebära oförutsedda eller till och med oförutsägbara konsekvenser av olika handlingar och skeenden.

Faktorer att väga in är exempelvis vilka ytterligare förutsättningar som finns i Ryssland (kulturella m.fl.) som gör att despoter som Putin kan hamna vid makten. Ett misstag som gjordes med Ryssland efter Sovjetunionens kollaps var att tro att de skulle bli en demokrati som i väst genom att införa marknadsekonomi. Istället kanske man borde fundera på vilka ytterligare förutsättningar som krävs för att skapa fria och demokratiska samhällen och att en fungerande marknadsekonomi snarare är en av flera saker som kan uppstå när sådana förutsättningar finns.

En fråga att fundera över är exempelvis vad som skapar förutsättningar för tillit på samhällsnivå och vilka värden ett samhälle tenderar att bygga gemenskap kring. Men vi behöver också inse att det kan ta enormt lång tid att skapa sådana förutsättningar och behöver hitta möjliga sätt att agera under tiden som tar ner risknivån.

Sedan har vi hela det geopolitiska landskapet i övrigt. Kina är förstås en viktig spelare som har sina egna intressen att tillvarata, men det gäller även länderna i västvärlden och världen i övrigt. Just nu är en betydande del av världen enade kring sanktioner och fördömanden av Ryssland, men samtidigt har vi ännu inte börjat se på allvar hur såväl förutsedda som oförutsedda effekter av kriget påverkar länders ageranden när det blir skarpt läge och man börjar se smärtsam påverkan på länders inre angelägenheter liksom nya geopolitiska möjligheter som öppnar sig.

Några frågor jag just nu ställer mig är: vad gör vi sen, om Putin inte faller, trots att vi öst på med alla tänkbara sanktioner eller om han faller och Ryssland ändå fortsätter i samma riktning? Vad gör vi om vi inte har möjlighet att modulera sanktionerna utan enda återstående möjligheten är militär eskalering som kan leda till ett tredje världskrig?

Även om synen att icke-demokratier behöver bli demokratier så snabbt som möjligt är den enda moraliskt riktiga och förståeliga ur vårt perspektiv tror jag samtidigt konsekvenserna kan bli förödande om man agerar utifrån allt för linjära och förenklade orsakssamband kring detta. Att effekterna av våra handlingar för att få världen som vi vill kan leda till konsekvenser vi inte förutsåg och som är negativa.

Kanske behöver vi snarare acceptera att så länge vi har icke-demokratier i världen behöver vi i det korta perspektivet se att vi måste kunna skapa förutsättningar att samexistera med dessa på ett fredligt sätt, i synnerhet om alternativet riskerar att leda till förödande konsekvenser för mänskligheten. Vi behöver samtidigt se till att vi hela tiden har så många verktyg som möjligt tillgängliga för att långsiktigt skapa förutsättningar för en utveckling till det bättre.

Sedan är ju Europa i en krigssituation och de fruktansvärda krigshandlingar vi ser från Ryssland behöver kunna besvaras så kraftfullt som möjligt. Synnerligen inga lätta överväganden.

EDIT: Med "vi" och "man" ovan menar jag inte specifikt Sverige utan snarare den samlade västvärlden, i synnerhet NATO- och EU-länderna.

 

[FettSnok]

Vore sunkigt att acceptera ett tillbakadragande till gamla konfliktområden. Det ska kosta att vara några jävla orcher. 50-100år i kylrummet, det är vad som behövs.

 

[Wiseguy]

Visst hoppas man på att Putin faller och jag tror också att det är det bästa som kan hända just nu, men jag tänker samtidigt att frågan är betydligt mer komplex än att kunna kokas ner i ett förenklat orsakssamband av typen sanktioner --> despot faller --> demokrati uppstår. Resonemanget är moraliskt rätt och samtidigt lätt att landa i utifrån hur vi efterhand tenderar att se på historien, men samtidigt en fälla västvärlden fallit i flera gånger när det gäller att analysera vad som kan bli resultatet av olika ageranden och skeenden utifrån där man just nu befinner sig.

Visst är Rysslands ekonomiska utveckling en enormt viktig faktor, liksom om Putin lyckas sitta kvar vid makten, men det finns många fler påverkande faktorer som också kan innebära oförutsedda eller till och med oförutsägbara konsekvenser av olika handlingar och skeenden.

Faktorer att väga in är exempelvis vilka ytterligare förutsättningar som finns i Ryssland (kulturella m.fl.) som gör att despoter som Putin kan hamna vid makten. Ett misstag som gjordes med Ryssland efter Sovjetunionens kollaps var att tro att de skulle bli en demokrati som i väst genom att införa marknadsekonomi. Istället kanske man borde fundera på vilka ytterligare förutsättningar som krävs för att skapa fria och demokratiska samhällen och att en fungerande marknadsekonomi snarare är en av flera saker som kan uppstå när sådana förutsättningar finns.

En fråga att fundera över är exempelvis vad som skapar förutsättningar för tillit på samhällsnivå och vilka värden ett samhälle tenderar att bygga gemenskap kring. Men vi behöver också inse att det kan ta enormt lång tid att skapa sådana förutsättningar och behöver hitta möjliga sätt att agera under tiden som tar ner risknivån.

Sedan har vi hela det geopolitiska landskapet i övrigt. Kina är förstås en viktig spelare som har sina egna intressen att tillvarata, men det gäller även länderna i västvärlden och världen i övrigt. Just nu är en betydande del av världen enade kring sanktioner och fördömanden av Ryssland, men samtidigt har vi ännu inte börjat se på allvar hur såväl förutsedda som oförutsedda effekter av kriget påverkar länders ageranden när det blir skarpt läge och man börjar se smärtsam påverkan på länders inre angelägenheter liksom nya geopolitiska möjligheter som öppnar sig.

Några frågor jag just nu ställer mig är: vad gör vi sen, om Putin inte faller, trots att vi öst på med alla tänkbara sanktioner eller om han faller och Ryssland ändå fortsätter i samma riktning? Vad gör vi om vi inte har möjlighet att modulera sanktionerna utan enda återstående möjligheten är militär eskalering som kan leda till ett tredje världskrig?

Även om synen att icke-demokratier behöver bli demokratier så snabbt som möjligt är den enda moraliskt riktiga och förståeliga ur vårt perspektiv tror jag samtidigt konsekvenserna kan bli förödande om man agerar utifrån allt för linjära och förenklade orsakssamband kring detta. Att effekterna av våra handlingar för att få världen som vi vill kan leda till konsekvenser vi inte förutsåg och som är negativa.

Kanske behöver vi snarare acceptera att så länge vi har icke-demokratier i världen behöver vi i det korta perspektivet se att vi måste kunna skapa förutsättningar att samexistera med dessa på ett fredligt sätt, i synnerhet om alternativet riskerar att leda till förödande konsekvenser för mänskligheten. Vi behöver samtidigt se till att vi hela tiden har så många verktyg som möjligt tillgängliga för att långsiktigt skapa förutsättningar för en utveckling till det bättre.

Sedan är ju Europa i en krigssituation och de fruktansvärda krigshandlingar vi ser från Ryssland behöver kunna besvaras så kraftfullt som möjligt. Synnerligen inga lätta överväganden.

EDIT: Med "vi" och "man" ovan menar jag inte specifikt Sverige utan snarare den samlade västvärlden, i synnerhet NATO- och EU-länderna.

Västvärlden bör lära sig att man kan inte påtvinga länder demokrati. Man kan erbjuda andra länder möjligheten och ge dem redskapen för att gå den vägen. Men valet är deras eget.
En viktig sak som bör arbetas med är antikorruption. Är denna del stark i en blivande demokrati är chanserna för att det skall fungera bra mycket större.

Sen är det ju alltid en chansning på vem som kommer efter en despot. Tar militärerna makten eller skulle t.ex. Alexei Navalny kunna tänkas axla ansvaret. Den senare har ju sin rötter i ultranationalistiska kretsar även om han distanserat sig från dem. Hur skulle han bli med makt vet nog ingen.
Faktum kvarstår ju ändå att med Putin vid makten så går Ryssland ett tragiskt öde till mötes även i de bästa av scenariona.

 

[NisseHt]

Man minns ju hur det gick med arabiska våren samt Irak, dvs somliga länder är helt enkelt inte demokrati-kompatibla. Risken är stor detsamma gäller för Ryssland och tiden får visa hur det går

 

[BrooklynS]

Man minns ju hur det gick med arabiska våren samt Irak, dvs somliga länder är helt enkelt inte demokrati-kompatibla. Risken är stor detsamma gäller för Ryssland och tiden får visa hur det går

Man kanske får tänka som med Tyskland... Dela upp, inför demokrati och gödsla upp med pengar för att lyfta från armodet.

 

[Raderad medlem 51742]

Västvärlden bör lära sig att man kan inte påtvinga länder demokrati. Man kan erbjuda andra länder möjligheten och ge dem redskapen för att gå den vägen. Men valet är deras eget.
En viktig sak som bör arbetas med är antikorruption. Är denna del stark i en blivande demokrati är chanserna för att det skall fungera bra mycket större.

Sen är det ju alltid en chansning på vem som kommer efter en despot. Tar militärerna makten eller skulle t.ex. Alexei Navalny kunna tänkas axla ansvaret. Den senare har ju sin rötter i ultranationalistiska kretsar även om han distanserat sig från dem. Hur skulle han bli med makt vet nog ingen.
Faktum kvarstår ju ändå att med Putin vid makten så går Ryssland ett tragiskt öde till mötes även i de bästa av scenariona.

Ja, frågan om vad som händer sen är ju även synnerligen relevant sett till västvärlden och världen i övrigt. Redan innan kriget bröt ut var ju Europa och USA långt ifrån i någon positiv spiral sett till demokratisk utveckling, ekonomi, sårbarhet och diverse olika kriser (migration, pandemi, klimat, kriminalitet osv.) som skapat stora konflikter och lett till såväl polarisering och misstro mot politiker och samhället som radikalisering.

Även om det just nu ser ut som att vi lagt allt sådant åt sidan och sluter upp gemensamt mot en fiende är frågan hur det blir långsiktigt. Visst hoppas man att det skall leda till en utveckling där vi lämnar tidigare konflikter bakom oss och hittar tillbaka till det som enar oss, ungefär som efter andra världskriget, men världen ser annorlunda ut idag och jag är rädd att detta inte är det mest troliga scenariet.

Risken är ju att krigets effekter på i synnerhet ekonomin ger nytt bränsle åt tidigare konflikter. Vi har dessutom ett samhälle idag som är så oerhört sårbart vilket gör att effekter av kriser snabbt får stora konsekvenser - jag tänker bl.a. på energiförsörjning, logistikkedjor, matförsörjning, jordbruk osv, men också på den betydande risken för stagflation och kollapsande ekonomier som är uppblåsta med nytryckta pengar och där människor är högt belånade. När människor får svårt med att klara sin försörjning eller till och med att överleva blir det stökigt på riktigt. Vi har dessutom en sammankopplad värld, med en helt ny kraft och möjlighet i decentraliserade rörelser, vilket både skapar stora möjligheter och nya risker, i synnerhet om man väger in hur hela dynamiken kring sådana rörelser kan påverkas även av illvilliga aktörer som vill uppnå sina syften.

Jag tror det finns betydande risker för att den viktigaste aspekten kring frågan om vad som händer sen inte kommer handla om Ryssland utan om västvärlden. Ryssland vill naturligtvis gärna se att västvärlden krackelerar så de kan utnyttja det geopolitiskt, men den stora geopolitiska spelaren framöver kan nog bli Kina. De ser saker mer långsiktigt och har nog tålamodet att låta utvecklingen ha sin gång, utan att de behöver agera så värst mycket. Om de agerar skulle det till och med kunna bli på ett sätt som får dem att framstå som de som räddar situationen.

Av den anledningen tycker jag det är läge för hela västvärlden att fundera på vad som kommer sen, om samhället i flera avseenden kommer till en punkt där det inte längre är möjligt att fortsätta i samma riktning och där man måste inse att det inte heller går att gå tillbaka till det som var förut. Hur behöver vår utveckling se ut framöver för att en Kinesisk samhällsmodell inte skall framstå som det enda kvarstående alternativet och hur gör vi så att en sådan utveckling blir evolutionär och vi inte tvingas till den radikalt?

 

[Two stroke man]

Kanske inte så lätt.
Här om dagen var det en man som sa till mig att dessa länder där demokratin undanskuffas är alltid länder med stora fina naturresurser som kan kontrolleras med enkla medel och utvinnas av arbetskraft med begränsad utbildning. Som texalltså Ryssland och alla dessa afrikanska länder.

I länder utan naturresurser där befolkningen tvingas utbilda sig för att istället sälja kunskap så är det betydligt svårare för en mindre grupp styrande att kontrollera och styra pengarna och pengaflödet som då blir utspritt över hela landet och dessutom bland människor som lätt kan flytta från landet eller i värsta fall bara lägga ner sina verksamheter. Tänk tex Japan.

Ryggmärgsmässigt sökte jag efter exempel på länder som skulle motsäga hans tes, men jag kan inte hitta några bra motexempel.
Nyckeln till demokrati måste nog gå via god utbildning vilket är nåt som ofta motarbetas i diktaturer som väl helst skulle skicka ner skolbarnen i gruvan för att jobba.

 

[Markus]

Visst hoppas man på att Putin faller och jag tror också att det är det bästa som kan hända just nu, men jag tänker samtidigt att frågan är betydligt mer komplex än att kunna kokas ner i ett förenklat orsakssamband av typen sanktioner --> despot faller --> demokrati uppstår. Resonemanget är moraliskt rätt och samtidigt lätt att landa i utifrån hur vi efterhand tenderar att se på historien, men samtidigt en fälla västvärlden fallit i flera gånger när det gäller att analysera vad som kan bli resultatet av olika ageranden och skeenden utifrån där man just nu befinner sig.

Visst är Rysslands ekonomiska utveckling en enormt viktig faktor, liksom om Putin lyckas sitta kvar vid makten, men det finns många fler påverkande faktorer som också kan innebära oförutsedda eller till och med oförutsägbara konsekvenser av olika handlingar och skeenden.

Faktorer att väga in är exempelvis vilka ytterligare förutsättningar som finns i Ryssland (kulturella m.fl.) som gör att despoter som Putin kan hamna vid makten. Ett misstag som gjordes med Ryssland efter Sovjetunionens kollaps var att tro att de skulle bli en demokrati som i väst genom att införa marknadsekonomi. Istället kanske man borde fundera på vilka ytterligare förutsättningar som krävs för att skapa fria och demokratiska samhällen och att en fungerande marknadsekonomi snarare är en av flera saker som kan uppstå när sådana förutsättningar finns.

En fråga att fundera över är exempelvis vad som skapar förutsättningar för tillit på samhällsnivå och vilka värden ett samhälle tenderar att bygga gemenskap kring. Men vi behöver också inse att det kan ta enormt lång tid att skapa sådana förutsättningar och behöver hitta möjliga sätt att agera under tiden som tar ner risknivån.

Sedan har vi hela det geopolitiska landskapet i övrigt. Kina är förstås en viktig spelare som har sina egna intressen att tillvarata, men det gäller även länderna i västvärlden och världen i övrigt. Just nu är en betydande del av världen enade kring sanktioner och fördömanden av Ryssland, men samtidigt har vi ännu inte börjat se på allvar hur såväl förutsedda som oförutsedda effekter av kriget påverkar länders ageranden när det blir skarpt läge och man börjar se smärtsam påverkan på länders inre angelägenheter liksom nya geopolitiska möjligheter som öppnar sig.

Några frågor jag just nu ställer mig är: vad gör vi sen, om Putin inte faller, trots att vi öst på med alla tänkbara sanktioner eller om han faller och Ryssland ändå fortsätter i samma riktning? Vad gör vi om vi inte har möjlighet att modulera sanktionerna utan enda återstående möjligheten är militär eskalering som kan leda till ett tredje världskrig?

Även om synen att icke-demokratier behöver bli demokratier så snabbt som möjligt är den enda moraliskt riktiga och förståeliga ur vårt perspektiv tror jag samtidigt konsekvenserna kan bli förödande om man agerar utifrån allt för linjära och förenklade orsakssamband kring detta. Att effekterna av våra handlingar för att få världen som vi vill kan leda till konsekvenser vi inte förutsåg och som är negativa.

Kanske behöver vi snarare acceptera att så länge vi har icke-demokratier i världen behöver vi i det korta perspektivet se att vi måste kunna skapa förutsättningar att samexistera med dessa på ett fredligt sätt, i synnerhet om alternativet riskerar att leda till förödande konsekvenser för mänskligheten. Vi behöver samtidigt se till att vi hela tiden har så många verktyg som möjligt tillgängliga för att långsiktigt skapa förutsättningar för en utveckling till det bättre.

Sedan är ju Europa i en krigssituation och de fruktansvärda krigshandlingar vi ser från Ryssland behöver kunna besvaras så kraftfullt som möjligt. Synnerligen inga lätta överväganden.

EDIT: Med "vi" och "man" ovan menar jag inte specifikt Sverige utan snarare den samlade västvärlden, i synnerhet NATO- och EU-länderna.

Ja se hur bra det gick i Irak bara!

 

[BrooklynS]

Jag känner till tre familjer som efter mer än 10 år i Sverige flyttat tillbaka till Irak för att hjälpa till med uppbyggnaden. Barnen som är över 16 idag stannar i Sverige, de pluggar och är ”svenskar” på de flesta sätt.

 

[Markus]

Jag känner till tre partier som någon borde följa upp lite tajtare.

 

[Markus]

Jag känner till tre familjer som efter mer än 10 år i Sverige flyttat tillbaka till Irak för att hjälpa till med uppbyggnaden. Barnen som är över 16 idag stannar i Sverige, de pluggar och är ”svenskar” på de flesta sätt.

Vet inte exakt vad ovan är ett svar på men min kommentar handlade om att det blev inte bättre efter Saddam trots goda intentioner och man vet faktiskt inte om det blir bättre efter Putin heller.

 

[powerjohan]

Jag känner till tre partier som någon borde följa upp lite tajtare.

Nog för att vi vet att de inte låter verkligheten ha skadlig inverkan på sina förslag, men behöver vi en 12 år gammal artikel för att bevisa det?

 

[SJP]

Vet inte exakt vad ovan är ett svar på men min kommentar handlade om att det blev inte bättre efter Saddam trots goda intentioner och man vet faktiskt inte om det blir bättre efter Putin heller.

Det vet man att det inte blir, så länge det korrupta systemet kvarstår.

 

[Markus]

Nog för att vi vet att de inte låter verkligheten ha skadlig inverkan på sina förslag, men behöver vi en 12 år gammal artikel för att bevisa det?

Nej förvisso men det är ändå värt att minnas, speciellt i tider då man från allehanda håll försöker låtsas som att man minsann alltid förstått allvaret och det mesta är SDs fel.

 

[BrooklynS]

Vet inte exakt vad ovan är ett svar på men min kommentar handlade om att det blev inte bättre efter Saddam trots goda intentioner och man vet faktiskt inte om det blir bättre efter Putin heller.

Närå, det var kanske snarare en komplettering utifrån ditt inlägg. Poängen är att det också krävs tid.

Historien har stor betydelse och när det gäller Afrika måste man nog inse att det är myrsteg som gäller. Dvs börja i änden ”barnen överlever femårsåldern och vi äter inte varandra” för att sedan ta steg för steg uppför Maslowtrappan.

Titta på Balkan eller Sydostasien, det börjar smyga sig in välfärd och då brukar folk vilja ha frihet också.

 

[BrooklynS]

Nej förvisso men det är ändå värt att minnas, speciellt i tider då man från allehanda håll försöker låtsas som att man minsann alltid förstått allvaret och det mesta är SDs fel.

Off topic och utan att vilja spetsa till det:

SD har inte gjort fel utan är snarare ett symptom på att man från de flesta håll inte kunnat/velat/tordats ta itu med de problem som vanligt folk upplever.
Sedan är SD någonting annat idag än vad det var 1998.

Men jag tror att den polarisering som vi upplever i dagens politik inte hade uppstått om partierna kunnat diskutera sakfrågorna istället för epitet på meningsmotståndare.

(Och FP fått mer cred för sina ställningstaganden fram till 2014 )

On Topic:

Synen på Ryssland har varit djupt problematisk i MÅNGA partier, vissa mer än andra av dunkla eller lätt insedda skäl. Men något gott har ändå kommit ur detta: Ingen kan längre säga att Ryssland är missförstått eller en förebild för ett modernt samhälle. Det enar internationellt och enar internt i Sverige. Vilket är väldigt bra.

 

[GuW]

Agenda (passande namn för ett program på SVT) diskuterar försvaret.

I studion finns fyra partier "för att inte alla ryms".

Ett av partierna är MP (dom övriga är M, L och S)
Så vitt jag vet kommer inte MP att vara delaktig i Svensk politik efter nästa val.

Man börjar med att redovisa hur starkt försvar vi hade under kalla kriget, hur många man vi kunde mobilisera, att vi bara har en tiondel nu, hur många stridsvagnar vi hade, vi har en tredjedel nu, hur stort flygvapen vi hade, vi har en tredjedel nu, hur många fartyg vi hade, vi har en femtedel nu, hur många ubåtar vi hade, vi har en tredjedel nu osv...

Sen står fettproppen till försvarsminister och säger "Vi har aldrig tillfört mer till försvarert än vad vi gör nu på dom senaste 70 åren"

Nej, har man ägt 1 miljon moraknivar, och köpt in en ny om året men kastat bort allihopa och börjat köpa in två om året så tillför man mer nytt material nu, även om man bara har 100 moraknivar totalt nu....

Vems är felet att vi samtidigt har ett svagare försvar nu, samtidigt som vi tillför mer nu?

Sen hur det ska finansieras, Fettknoppen till försvarsminister ville direkt ha en ny skatt
M och L menar på att vi har tillräckligt många skatter och kanske ska omfördela pengarna från lite idiotprojekt istället.

 

[zoda]

Knappa på SV2.

Agenda (passande namn för ett program på SVT) diskuterar försvaret.

I studion finns fyra partier "för att inte alla ryms".

Ett av partierna är MP (dom övriga är M, L och S)
Så vitt jag vet kommer inte MP att vara delaktig i Svensk politik efter nästa val.

Man börjar med att redovisa hur starkt försvar vi hade under kalla kriget, hur många man vi kunde mobilisera, att vi bara har en tiondel nu, hur många stridsvagnar vi hade, vi har en tredjedel nu, hur stort flygvapen vi hade, vi har en tredjedel nu, hur många fartyg vi hade, vi har en femtedel nu, hur många ubåtar vi hade, vi har en tredjedel nu osv...

Sen står fettproppen till försvarsminister och säger "Vi har aldrig tillfört mer till försvarert än vad vi gör nu på dom senaste 70 åren"

Nej, har man ägt 1 miljon moraknivar, och köpt in en ny om året men kastat bort allihopa och börjat köpa in två om året så tillför man mer nytt material nu, även om man bara har 100 moraknivar totalt nu....

Vems är felet att vi samtidigt har ett svagare försvar nu, samtidigt som vi tillför mer nu?

Sen hur det ska finansieras, Fettknoppen till försvarsminister ville direkt ha en ny skatt
M och L menar på att vi har tillräckligt många skatter och kanske ska omfördela pengarna från lite idiotprojekt istället.

Och Lööf pratade om vindkraft som någons sorts robusthet/redundans...typ...fattade inte riktigt.