Tror du på Gud...

[John]

Nu var vi där med bevis igen....läser du tidigare inlägg? För övrigt var det Karl XII som blev skjuten i Norge.

Vad var det du sa innan? Oväsentliga detaljer?

 

[bonny]

Det skulle va som att en orkan åker in över ett skrotupplag och vips så står där ett fullt fungerande flygplan... Nej föresten det skulle inte va riktigt lika otroligt.

Detta är ju ett gammalt argument som Jehovas brukar använda för att "bevisa" det orimliga i evolutionen. fast i grund och botten visar det ju bara att varekn dem, elelr du, har förstått mekanismen bakom. Exemplet att något uppstår "av sig själv" är ju skapelse, INTE evolution. Du får gärna läsa vidare i t.e.x R. Dawkings böcker som förklarar detta bra för dig.
Vidare så är ju vetenskap och religion två skilda saker. Man kan tro på vetenskap och religion...

 

[bonny]

Då jultomten/påskharen förutsätts vara en materiell och världslig företeelse fullt möjlig att bevisa, eller åtminstone påvisas, att bevisa existens eller icke-existens är inte helt enkelt. Det är en icke oväsentlig skillnad som jag bortsåg ifrån.

Jag brukar ju vara en stor anhängare av dina skrifter men om man nu skall vara petig så kan man aldrig bevisa en "icke-existens" med vetenskapliga metoder. Så jag vet inte om liknelsen med påskharen är helt fel.

 

[Chris Ash]

Jag brukar ju vara en stor anhängare av dina skrifter men om man nu skall vara petig så kan man aldrig bevisa en "icke-existens" med vetenskapliga metoder. Så jag vet inte om liknelsen med påskharen är helt fel.

Du har rätt i att både jultomtens och guds icke-existens är obevisbar. Men jag gör följande åtskillnad.

Påskharen-Materiell företeelse, förutsätts existera inom tiden och rummet och är således åtkomlig för vetenskapliga prövningar och framförallt våra sinnen, vi skulle kunna se påskharen hoppa ner i en skorsten på påskafton(eller vad fan han nu gör), vi skulle kunna höra honom och skaka hand med honom.

Gud-Immateriell, existerar utanför tidens och rummets ramar och är således även teoretiskt oåtkomlig för alla former av vetenskapliga bevis och även för våra fem sinnen.

Möjligheterna att "se gud" eller få kunskap om han finns eller inte faller följaktligen utanför de vetenskapliga ramarna. Till exempel en personlig uppenbarelse, som ju faktiskt är grunden i mångas gudstro.

 

[Gabor]

Orkar inte läsa hela tråden......men..

Om någon påstår att bibeln är världens äldsta historieberättar bok, nerskriven av arbetsskygga skrift lärda, så får man väl duktigt på skallen av alla som tror på det som står där...

Jag är inte troende, ingen har lyckats övertyga mig om varken guds,jesus eller andras fantastiska egenskaper.

När sedan 90 % av alla krig i världen dessutom är relaterat till religiösa värderingar, så undrar jag vad som är så bra med reigionsutövning. Å den sk guden inte griper in å skyddar de svaga och oskylldiga....ja, fundera kan man ju.

 

[korvgubbe]

När sedan 90 % av alla krig i världen dessutom är relaterat till religiösa värderingar, så undrar jag vad som är så bra med reigionsutövning.

Jasså?

 

[Mr. Red]

...Då förstår jag lite bättre vad du menar även om ordvalet var en aning klumpigt...
...och vad beträffar de du nu beskriver så är det ju helt vanliga nAkCsKåtSfuckon och det är inte ens lönt att tycka de är patetiska. Jag tycker inte grannens hund är patetisk bara för den jagar sin egen svans. Jag blir mest avundsjuk för att den kan roa sig och ha så kul åt något så simpelt...

men jag förstår fortfarande inte hur man kan tro på "ingenting"... att det finns folk som tror att vetenskapen håller alla svar(ganska ofta utan att veta ngt. om vetenskap också)

 

[Chris Ash]

Orkar inte läsa hela tråden......men..

Det kan kanske vara en idé...så att vi slipper bemöta saker som....

När sedan 90 % av alla krig i världen dessutom är relaterat till religiösa värderingar, så undrar jag vad som är så bra med reigionsutövning.

.....om och om igen.....

 

[korvgubbe]

men jag förstår fortfarande inte hur man kan tro på "ingenting"... att det finns folk som tror att vetenskapen håller alla svar(ganska ofta utan att veta ngt. om vetenskap också)

Personligen ser jag den desparat viljan att "tro" på något som ytterligare ett bevis för att "gud" i alla former är en konstruktion som endast beror på vår ovilja att acceptera att vi faktiskt kommer dö, ruttna och försvinna och i bästa fall endast leva vidare i form av att vi ynglat av oss innan dess.

Jag ser gud och religion som en skapelse av vårt komplexa medvetande. Alla djur skyr döden och alla våra instinkter och lustar är kopplade till vår överlevnad och till att föra livet vidare. Men som människa har vi kapaciteten att se in i framtiden och föreställa oss vår död. Livet är grunden för allt i det vi gör och de vi är. Men samtidigt besitter vi förmågan att förstå döden. Eller iaf att förstå att vi kommer att dö. Detta är något som vi inte kan hantera och därför skapar vi hopp i form av gudar och nirvana.
Plötsligt kan vi då leva med tanken på livets absoluta motsats, döden:

- Lev gott och du får vandra vid guds sida i himlen
- Dö för rätt sak och du får 70 jungfrur i paradiset
- Lev dit liv si eller så så kommer du återfödas till något/någon bättre.


Ett annat "bevis" för att det hela är en efterkonstruktion är vår vilja att ta till religion för att förklara saker vi inte kan förklara. För två tusen år sedan kunde vi inte förklara jordens skapelse. Då exploderade kristendommen för plötsligt hade vi ett svar. GUD skapade jorden.

Nu två tusen år senare så visar forskningen på hur jorden skapats. Stoft har samlats av gravitationen och gett upphov till planeter som sedan fått atmosfär jada jada jada...
...Och kristendommen har försvagats oerhört i länder med hög utbildningsnivå MEN!
MEN nu när jordens och livets uppkomst kan förklaras så kliar vi oss i huvudet och undrar:
- Hur skapades universum.?!?!
Big Bang är för svårt att greppa för de flesta... och det är nu kommentaren som jag nämner härefter har börjat bli vanligare än dokusåpastjärnor:

- Jag tror inte på den Gud och Bibeln för det är ju bara sagor..... MEN jag tror på någon högre makt som skapat universum!

 

[-PLASTMISSIL-]

Klart jag tror på Gud!! Man behöver väl inte vara med i ngn. församling eller kyrka för det..

 

[Chris Ash]

Personligen ser jag den desparat viljan att "tro" på något som ytterligare ett bevis för att "gud" i alla former är en konstruktion som endast beror på vår ovilja att acceptera att vi faktiskt kommer dö, ruttna och försvinna och i bästa fall endast leva vidare i form av att vi ynglat av oss innan dess.

Som sagt bör man vara försiktig med användandet av bevisbegreppet när det är ens egen subjektiva tro man hänvisar till. Ditt så kallade bevis är inte mer giltigt än att den kristne ser havet, bergen och trädet som ett bevis för guds existens.

Ett annat "bevis" för att det hela är en efterkonstruktion är vår vilja att ta till religion för att förklara saker vi inte kan förklara. För två tusen år sedan kunde vi inte förklara jordens skapelse. Då exploderade kristendommen för plötsligt hade vi ett svar. GUD skapade jorden.

Återigen så är detta bara en obetydlig liten del av gud. Gud finns i allt och är inte bara den yttersta orsaken i orsak-verkan förloppet utan även den som skapar mening tillvaron och ligger bakom kärlek,godhet,moral och värderingar. Detta är ingenting som ens är i närheten av vetenskapens marker. De har inga tangeringspunkter som jag tidigare nämnt. Att ha gud att ersätta vetenskapliga förklaringar rimmar inte väl med de moderna monoteistiska religionerna utan snarare med uråldrig naturdyrkan och vissa polyteistiska religioner.Gud används inte till att förklara fenomen och naturlagar utan för att skapa mening i dem.

 

[Mr. Red]

Personligen ser jag den desparat viljan att "tro" på något som ytterligare ett bevis för att "gud" i alla former är en konstruktion som endast beror på vår ovilja att acceptera att vi faktiskt kommer dö, ruttna och försvinna och i bästa fall endast leva vidare i form av att vi ynglat av oss innan dess.

Jag ser gud och religion som en skapelse av vårt komplexa medvetande. Alla djur skyr döden och alla våra instinkter och lustar är kopplade till vår överlevnad och till att föra livet vidare. Men som människa har vi kapaciteten att se in i framtiden och föreställa oss vår död. Livet är grunden för allt i det vi gör och de vi är. Men samtidigt besitter vi förmågan att förstå döden. Eller iaf att förstå att vi kommer att dö. Detta är något som vi inte kan hantera och därför skapar vi hopp i form av gudar och nirvana.
Plötsligt kan vi då leva med tanken på livets absoluta motsats, döden:

- Lev gott och du får vandra vid guds sida i himlen
- Dö för rätt sak och du får 70 jungfrur i paradiset
- Lev dit liv si eller så så kommer du återfödas till något/någon bättre.


Ett annat "bevis" för att det hela är en efterkonstruktion är vår vilja att ta till religion för att förklara saker vi inte kan förklara. För två tusen år sedan kunde vi inte förklara jordens skapelse. Då exploderade kristendommen för plötsligt hade vi ett svar. GUD skapade jorden.

Nu två tusen år senare så visar forskningen på hur jorden skapats. Stoft har samlats av gravitationen och gett upphov till planeter som sedan fått atmosfär jada jada jada...
...Och kristendommen har försvagats oerhört i länder med hög utbildningsnivå MEN!
MEN nu när jordens och livets uppkomst kan förklaras så kliar vi oss i huvudet och undrar:
- Hur skapades universum.?!?!
Big Bang är för svårt att greppa för de flesta... och det är nu kommentaren som jag nämner härefter har börjat bli vanligare än dokusåpastjärnor:

- Jag tror inte på den Gud och Bibeln för det är ju bara sagor..... MEN jag tror på någon högre makt som skapat universum!

Tja, annars kan man ju tolka en längtan efter som att man faktiskt är separerade från Gud...

Appropå att Gud och himlen är en konstruktion för överkomma "ångesten" för döden, om man nu inte tror på himlen hur klarar man sig från "ångesten" då? för om man klarar sig undan "ångesten" ändå kan den väl inte vara så påtaglig att den orsakar uppkomsten av religion... en annan sak som kanska inte har så mycket mad saken att göra är amerikanska filmer där (iaf som jag upplever det) dom "goda" ,inte alltid men ofta, är övertygade om att dom kommer till himlen(men det är nog bara jag som upplever det så)...

Den skapelse berättelse som finns i Bibeln tycker inte jag ska tas för en exakt redogörelse för hur världen skapades, däremot är den en modell för VARFÖR universum skapades. På samma sätt som Big-Bang teorin är en modell för HUR universum skapades... Genesis bör tas för vad den är, människorna som levde under gamla testamentets tid hade inte samma kunskap om skapelsen som vi har idag, alltså förklarades det på ett sätt så att människan kunde förstå tanken bakom... Dom lär ju knappast ha fattat nåt i stil med "I begynnelsen var alla massa i hela universum samlad i form av energi med oändlig täthet, sedan sade Herren "Varde massa" och universum fick massa och började expandera jättesnabbt". Personligen godtar jag Big-Bang som en trolig beskrivning av hur universum blev till, även om jag tror att Gud ligger bakom hela vägen...

 

[korvgubbe]

Appropå att Gud och himlen är en konstruktion för överkomma "ångesten" för döden, om man nu inte tror på himlen hur klarar man sig från "ångesten" då?

Min lilla mening som avslutades "jada jada jada" var en vink om att jag inte hade för avsikt att ställa skapelseberättelsen mot evulutionsläran eftersom det finns lite väl mycket olika sätt att se på saken. Särskillt har jag mött skillnaderna i synsätt hos mina kristna kompisar där vissa som du beskriver ser skapelseberättelsen som en modell, en symbolik där det snarare beskriver "ordningen" i guds verk än att det faktiskt har med dagar att göra.
Andra kompisar är mer bokstavstroende och förnekar att t.ex. dinusarier kan ha vandrat på jorden för ett par miljoner år sedan eftersom jorden enligt deras bild av det hela är på sin höjd ett par tusen år..

Men det jag nu skulle besvara var det där med ångesten... hur jag förklarar att jag inte har ångest. För mig handlar det helt enkelt om att jag är ett djur, en organism som alla andra varelser på jorden. Det enda som egentligen skiljer mig från dem är mitt komplexa medvetande som gör att jag kan filosofera och diskutera mitt eget beteende och min existens.

Jag ser meningen med livet som livet självt. Livet har bara en enda princip och ett enda syfte och det är att överleva. Allt annat är bara följder av detta.

Målet med mitt liv är att leva och syftet är att under min livstid säkerställa att livet går vidare efter mig i form av min avkomma. Vad jag sedan gör under min livtsid styrs för det mesta av livets principer: Ät, sov, drick, undvik fara, sexa lite. Sen som människa kompliceras det en aning eftersom jag inte kan nöja mig med att sova, äta, skita, sexa utan måste utbilda mig för att göra karriär för att säkerställa min framgång som ger mig större framgång hos damerna, för fortplantning och lite schysstare mat på bordet som gör att jag klarar mig bättre......

 

[korvgubbe]

Som sagt bör man vara försiktig med användandet av bevisbegreppet

Oki, ordvalet var dumt för jag syftade aldrig på några empiriska bevis. Snarare fenomen som stödjer min tes även om de saknar vetenskaplig grund.

Återigen så är detta bara en obetydlig liten del av gud.

Återigen så är det bara exempel på saker som får mig att välja en annan värdsbild som inte inkluderar någon gud, andlighet, religion eller högre väsen.

Jag valde döden och skapelsen som exempel i mitt resonemang men är väl medveten om att allt därimellan egentligen är den stora delen inom religionen. Alltså det som styr våra liv. Etik, moral, värderingar. Det som styr våra mål, vårt sökande och så vidare...

Jag vidhåller ändå att det är vårt komplexa medvetande som skapar denna längtan och denna tro.

Vad det gäller etik och moral så är det ganska flytande begrepp. Det som var acceptabelt förr är tabu idag och tvärtom. Etik och moral är för mig bara något som kommer ur att vi lever i sammhällen/flockar.

Vi hävdar att det handlar om etik och moral... Det som styr vårt handlande. Det översätts i lagar och regler.

I djurens värld är det likadant även om djur självfallet inte kan diskutera det på någon metanivå. istället så skipar flocken lag och rättvisa.

 

[Chris Ash]

Återigen så är det bara exempel på saker som får mig att välja en annan värdsbild som inte inkluderar någon gud, andlighet, religion eller högre väsen.

Ja detta är ju självfallet upp till var och en.

Jag vidhåller ändå att det är vårt komplexa medvetande som skapar denna längtan och denna tro.

Vilket alls inte är orimligt enligt mångas sätt att se på saken. Enligt andra ses guds faktiska existens som en lika rimlig förklaring. Du använder en rad tolkningar(som de du just redovisat) som stöd för din tes,eller bevis om man så vill säga, och detsamma gör den troende.

Vad det gäller etik och moral så är det ganska flytande begrepp. Det som var acceptabelt förr är tabu idag och tvärtom. Etik och moral är för mig bara något som kommer ur att vi lever i sammhällen/flockar.

Vi hävdar att det handlar om etik och moral... Det som styr vårt handlande. Det översätts i lagar och regler.

I djurens värld är det likadant även om djur självfallet inte kan diskutera det på någon metanivå. istället så skipar flocken lag och rättvisa.

Självklart är de föränderliga, det vore snarare mycket konstigt om de inte var det. Det är heller inte någon som påstår att det måste vara statiska företeelser bara för att gud ligger bakom.

 

[honkiie]

jag brukar skylla på gud ganska ofta när det går dåligt som fan så att man faktiskt känner att så här illa kan det inte gå utan att gud ligger bakom. Då brukar jag skrika GUUUD!!! Ungefär som KHAN!! i startrek. Då känns det bättre. Är jag kristen?

 

[bonny]

Appropå att Gud och himlen är en konstruktion för överkomma "ångesten" för döden, om man nu inte tror på himlen hur klarar man sig från "ångesten" då?

Varför måste man nu ha ångest för att dö?? Lite krasst fanns inte jag under universums första 15 miljarder år och det verkade inte vara något problem, varken för universum eller mig. Så om jag har varit en "icke-existens" så ser jag inget problem med att jag kan bli det igen. på sätt och vis är det t.o.m. den naturliga positionen medan min existens är det avvikande. Låter som ett deprimerande resonemang...

 

[-Freddy-]

Varför måste man nu ha ångest för att dö?? Lite krasst fanns inte jag under universums första 15 miljarder år och det verkade inte vara något problem, varken för universum eller mig. Så om jag har varit en "icke-existens" så ser jag inget problem med att jag kan bli det igen. på sätt och vis är det t.o.m. den naturliga positionen medan min existens är det avvikande. Låter som ett deprimerande resonemang...

Om du inte har ångest för att dö, vad gör du här i livet då?

 

[korvgubbe]

Om du inte har ångest för att dö, vad gör du här i livet då?

Nu hade du nog otur när du tänkte... Anledningen till att man lever är väl inte för att man har ångest för alternativet?! .

Jag väljer inte cola för att fanta smakar skit utan för att cola är godare. Nu säger jag inte att döden lockar men för den skulle kan jag ju leva utan att ha ångest för döden när jag tänker på den i den här typen av diskusioner.

Men som mäniska(och djur) så är man begåvad med instinkter som gör att jag kan få dödsångest i situationer när man är övertygad om att man kommer att dö.

 

[-Freddy-]

Nu hade du nog otur när du tänkte... Anledningen till att man lever är väl inte för att man har ångest för alternativet?! .

Jag väljer inte cola för att fanta smakar skit utan för att cola är godare. Nu säger jag inte att döden lockar men för den skulle kan jag ju leva utan att ha ångest för döden när jag tänker på den i den här typen av diskusioner.

Men som mäniska(och djur) så är man begåvad med instinkter som gör att jag kan få dödsångest i situationer när man är övertygad om att man kommer att dö.

Eller så kanske du har otur när du tolkar en fråga som är riktad till en annans resonemang.
Det var en pik till bonnys resonemang som jag tolkade i stil med "har inte existerat förut och har inga problem med att inte existera i framtiden heller"

Livet finns nu, och jag är då rädd som fan för att försvinna härifrån även om jag inser att det är en del av livet. Är man inte rädd för döden så kanske man inte uppskattar livet.

Jag trodde att "ångest" var lika med "rädd för att dö" - i sammanhanget här.
Förövrigt tror jag att nuförtiden så blir folk religiösa för att förstå hur allt fungerar och på något vis kunna leva ett bättre liv, istället för att dom är rädd för döden.