Svenska hushåll ökar sitt lånande mest av alla i Europa, visar en jämförelse av bolån som SVT:s Rapport låtit göra. Sedan 2001 har svenskarna ökat bostadslånen med över tio procent årligen, utom under finanskrisen 2008.
Hushållen har lån på mer än en och en halv gång årsinkomsten. Nu höjs varningsrop för skuldsättningen.
- Innan vi får kriser ser vi ofta en snabb bolånetillväxt, säger Bengt Hansson på Statens Bostadskreditnämnd. till Rapport.
Svenskarna har de senaste fem åren haft Europas högsta tillväxttakt på bostadslån. Även jämfört med 16 andra OECD-länder ligger Sverige i topp tillsammans med Australien, visar jämförelsen som gjorts med hjälp av Statens bostadskreditnämnd, OECD och Europeiska centralbanken (ECB).
Artikeln fortsätter...
Trots larmrapporterna om skuldkrisen i Europa fortsätter svenskarna att öka sin skuldbörda, även om den höga ökningstakten bröts något i år. Genomsnittet är ändå en sjuprocentig ökning mot förra året.
Men det håller inte finansmarknadsminister Peter Norman (M) sömnlös på nätterna.
- Som väl är har hushållen inte bara skulder utan även tillgångar som också har ökat ordentligt. Man måste titta på båda sidorna av balansräkningen, säger han till TT.
Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH, är bekymrad över att svenskarnas lånebörda ökat men vill vare sig peka ut politiker eller banker som ansvariga för utvecklingen. Han beskriver det i stället som ”systemfel” vilka borde ha rättats till för minst tio år sedan.
- När folk köper hus borde de ha sparat lite mer, sammanfattar Lundström. Han pekar på risken med att många hushåll är väldigt räntekänsliga, särskilt om konjunkturen vänder nedåt.
Stellan Lundström vänder sig mot uttryck som ”svensk bostadsbubbla” för att beskriva den nuvarande situationen. Han menar också att det intressanta är om de som lånat till bostadsköp har arbete plus att Sverige till skillnad från länder som haft eller har bostadsbubblor inte har mängder av lediga lägenheter, villor eller radhus.
- Det är tvärtom brist i storstäderna vilket driver upp bostadspriserna, säger han.
Stellan Lundström efterlyser flera åtgärder utöver vad som redan gjorts för att förmå bostadsköpare att lägga in mer eget kapital. Han pekar bland annat på möjligheten att införa något som liknar det tyska systemet med så kallat subventionerat bosparande samt minskad avdragsrätt för boräntor.
Carl B Hamilton, riksdagsledamot (FP), ledamot i finansutskottet och professor i internationell ekonomi, menar att uppgifterna om svenskarnas ökade låneskulder för bostadsköp inte är någon överraskning. Han delar Lundströms åsikt att möjligheterna till ränteavdrag bör minskas - och att en sådan reform i dag är politiskt omöjlig.
- Egentligen förstår jag inte varför man ska ha ränteavdrag överhuvudtaget; det är ekonomiskt osunt att skattesubventionera upplåning. Och om det ska gå att minska avdragsmöjligheterna måste det nog ske i samband med en större skattereform där de som drabbas blir kompenserade genom andra åtgärder.
Stockholm TT