Jag köper att Biden var en dålig kandidat men vad gör Harris lika dålig som Trump? Fattar inte.Eftersom båda kandidaterna är nu konstaterat dåliga så kanske vi vid något tillfälle innan valet kan diskutera någon sakfråga och släppa personerna. Tror inte det går men är beredd göra en ansats.
Ja, jag fattar logiken och att det är ett svar på att demokraterna på ett liknande sätt varnat för att det vore slutet för demokratin om Trump kommer till makten.Men du är med på logiken bakom den tesen? Vad tycker du om den och varför?
Utskällning levererad. ChatGPT uppskattade din feedback, lovade att bättra sig och levererade sen i princip samma svar igen. ChatGPT kommer inte skriva något mer i den här tråden.Schysst men lite slarvigt? Skäll ut maskinen.
Det här håller jag helt med om. Förutom den implicita slutsatsen att säga att Trumps återkomst till vita huset skulle innebära slutet på demokratin i USA. Med tanke på vad han försökte göra förra gången han var president är det en högst rimlig farhåga att ha, eftersom han inte alls respekterar demokratiska spelregler.Ja, jag fattar logiken och att det är ett svar på att demokraterna på ett liknande sätt varnat för att det vore slutet för demokratin om Trump kommer till makten.
Men att använda den sortens retorik är djupt oansvarigt, oavsett vem den kommer från, går inte att försvara och bidrar snarare till att erodera förutsättningarna för demokrati och att öka sannolikheten för att det går i just den riktningen som man varnar för. Att uttrycka sig på det sättet signalerar snarare att man redan gett upp om demokratin.
Demokratin fungerar bara så länge människor tror på den och detta bidrar till motsatsen.
Båda sidorna borde omedelbart sluta använda den sortens uttryck och istället tala om hur de ämnar stärka demokratin.
Dragspelandet?Jag köper att Biden var en dålig kandidat men vad gör Harris lika dålig som Trump? Fattar inte.
Trump väcker absolut farhågor i det avseendet, men likväl… det går inte att försvara demokratin på det sättet eftersom resultatet blir dels att ens egna väljare blir beredda att motivera allt mer tvivelaktiga åtgärder för att ens egna sida skall vinna valet, dels att man ytterligare spär på den negativa spiralen och lockar fram motsvarande motreaktioner från motståndarsidan.Det här håller jag helt med om. Förutom den implicita slutsatsen att säga att Trumps återkomst till vita huset skulle innebära slutet på demokratin i USA. Med tanke på vad han försökte göra förra gången han var president är det en högst rimlig farhåga att ha, eftersom han inte alls respekterar demokratiska spelregler.
Meme generation, don't go there.Dragspelandet?
Det var ju du själv som drog upp det igen genom din följdfråga till mig. Nu vill vi höra om din syn på någon sakfråga, t ex skattepolitiken.Tråden fortsätter alltså att handla om Trump och upplevda hot. Got it.
Bookmakers now give Harris a 50.1 percent chance of winning the race for the White House, while Trump is close behind on 49.1 percent.
Sveriges export till USA kan minska med 16 procent om USA inför de tullar mot Kina och resten av världen som presidentkandidaten Donald Trump pratar om i sin val-kampanj.
Varningen kommer från Kommerskollegium i ny analys.
Fordonsindustrin är särskilt utsatt. Den står för nästan en tredjedel av svensk export till USA, skriver den svenska handelsmyndigheten i ett pressmeddelande. Men även läkemedelsexporten väntas åka på ett rejält bakslag.
Beräkningen har gjorts i en simulering i ett modellverktyg kallat Metro.
Kinas export till USA beräknas minska med 66 procent, enligt Kommerskollegium.
"Det land som skulle drabbas hårdast är USA självt, där importen och exporten förväntas minska med 10 respektive 14 procent", tillägger myndigheten.
Kommerskollegiums analys visar dessutom att tullarna Trump vill införa skulle driva upp kostnaderna för både företag och konsumenter och skapa global inflation De riskerar även att slå mot globala handelsflöden och bromsa klimatomställningen.
Möjligt men det är ju en sakpolitisk fråga men visst, vi kan släppa fördelningen av migranter till swing states som Musk tjatar om.Det var ju du själv som drog upp det igen genom din följdfråga till mig. Nu vill vi höra om din syn på någon sakfråga, t ex skattepolitiken.
Inter för att jag tycker skattepolitik är en särskilt isolerad fråga, men ur svenskt perspektiv är jag för lägre skatter och att staten borde ägna sig åt färre saker. SeN är det svårt att ha en uppfattning om USA:s skatter då det i huvudsak är en fråga för deras egna medborgare. Deras system skiljer sig dessutom så mycket från vårt att det är svårt med direkta jämförelser.Möjligt men det är ju en sakpolitisk fråga men visst, vi kan släppa fördelningen av migranter till swing states som Musk tjatar om.
Om skatter tycker jag generellt sett inte så bra men i denna isolerade fråga att jag kanske inte ser ett starkt behov av att sänka skatt för de som tjänar över 4,5milj / år.
Jag menade den isolerade frågan om marginalskatter på höga inkomster, det är omöjligt för mig att värdera om det är rätt eller fel prioritering.Inter för att jag tycker skattepolitik är en särskilt isolerad fråga, men ur svenskt perspektiv är jag för lägre skatter och att staten borde ägna sig åt färre saker. SeN är det svårt att ha en uppfattning om USA:s skatter då det i huvudsak är en fråga för deras egna medborgare. Deras system skiljer sig dessutom så mycket från vårt att det är svårt med direkta jämförelser.
Tullfrågan har däremot stor påverkan på Sverige. Jag vill gärna se förbättrade förutsättningar för handel mellan Sverige/EU och USA och där går Trump i en isolationistisk riktning som knappast gynnar Sverige. Men inte heller om Harris vinner verkar det finnas anledning att göra vågen. Som rapporten från Kammarkollegiet tar upp har det visserligen inte gått att göra en analys av hennes linje i fråga om tullar eftersom en sådan linje delvis saknas, men givet att Biden valt behålla de tullar som Trump införde förra gången och det finns ett opinionstryck även mot Harris att driva en hård linje mot Kina, så lär det nog spilla över en del negativa konsekvenser på Sverige även under hennes ledarskap.
Tullarna då?Jag menade den isolerade frågan om marginalskatter på höga inkomster, det är omöjligt för mig att värdera om det är rätt eller fel prioritering.
Hela skattepolitikens principiella inriktning kan jag ha ideologiska synpunkter på och då föredrar jag låg före hög men detta blir nu som att välja mellan SD och MP baserat på värnskattens vara eller icke vara, dessutom i en kontext man inte känner till, dvs ytterst bristfälligt underlag.
Så jag tycker som jag tycker om värnskatten, bra att den är borta men inte en viktig fråga.
Kan du be Chat GPT sammanställa:Tullarna då?
Here you go...Kan du be Chat GPT sammanställa:
Handelshinder och subventioner varierar markant mellan olika länder och påverkas starkt av nationella politikers syn på globala avtal och skydd av inhemska industrier. Här är en jämförelse av hur direkta och indirekta handelshinder, samt inhemska subventioner, skiljer sig åt mellan EU, USA, Schweiz, Australien och Norge, och hur Trump och Harris skiljer sig åt i sin syn på dessa frågor inför valet 2024.
1. EU:
Inom EU finns både direkta och indirekta handelshinder som tullar och icke-tariffära åtgärder (exempelvis olika standarder och regler). EU har ett omfattande system för jordbrukssubventioner genom Common Agricultural Policy (CAP), vilket påverkar konkurrensen globalt. Samtidigt har EU en stark handelsagenda som främjar frihandel med tredjeländer, men det finns också skyddsmekanismer för att hantera otillbörlig konkurrens från länder som exempelvis Kina.
2. USA:
Under både Trump och Biden-administrationen har USA fört en mer protektionistisk handelspolitik, särskilt i relation till Kina. Trump initierade en omfattande användning av tullar för att skydda amerikansk industri, särskilt inom stål och aluminium, medan Biden-Harris-administrationen har behållit vissa av dessa åtgärder. Dessutom har USA sett en ökning av statliga subventioner för att stödja gröna teknologier, särskilt inom ramen för Inflation Reduction Act, som syftar till att stödja inhemska tillverkningsindustrier med fokus på klimatmål (KPMG)( Council on Foreign Relations).
3. Schweiz, Australien och Norge:
- Schweiz har traditionellt en liberal handelspolitik men upprätthåller vissa handelshinder för att skydda sitt jordbruk. Landet har omfattande frihandelsavtal med både EU och andra länder.
- Australien har en av de mest öppna ekonomierna när det gäller handel, men jordbrukssubventioner och skydd för vissa sektorer, som stål och aluminium, finns kvar.
- Norgeär medlem av EES, vilket innebär att landet följer många av EU handelsregler. Subventioner inom fiskeri och jordbruk är vanliga, och landet upprätthåller tullar på jordbruksprodukter.
4. Trump vs. Harris om handel:
Sammanfattningsvis lutar båda kandidaterna mot en mer protektionistisk hållning jämfört med tidigare decennier, men Harris fokuserar mer på klimatmål och multilateralt samarbete, medan Trump är mer direkt och aggressiv i sina handelsåtgärder.
- Donald Trumpförespråkar en protektionistisk handelspolitik och har redan implementerat höga tullar för att skydda amerikansk industri, särskilt mot Kina och EU. Han föredrar bilaterala avtal framför stora multilaterala handelsavtal och har hotat med nya tullar på upp till 10–20 % på importvaror om han vinner valet (Council on Foreign Relations) (Economic Futurist Andrew Busch).
- Kamala Harris har också kritiserat frihandel, men hennes inställning är mindre aggressiv än Trumps. Harris vill stärka miljökrav i handelsavtal och förespråkar en klimatdriven handelspolitik, där exempelvis Carbon Border Adjustment Mechanismkan användas för att sätta tullar på varor med hög klimatpåverkan. Hon stöder även ett starkare samarbete med allierade för att minska beroendet av Kina (Council on Foreign Relations) (Economic Futurist Andrew Busch).
Jag har nu sammanställt en tabell som jämför de olika länderna och alternativen med avseende på handelshinder, subventioner och globala handelsavtal, samt hur situationen kan förändras om Trump eller Harris vinner valet i USA. Tabellen ger en översikt över de huvudsakliga skillnaderna mellan nuvarande policyer i USA, EU, Schweiz, Australien, Norge och de två presidentkandidaternas förväntade inriktning. Du kan nu se dessa detaljer tydligt presenterade i tabellen.
Nya Triumph Speed Twin
Mitt i Triumphs fauna av ho... |
|
MV Agusta firar med Ottantesimo Collection
Screenshot MV Agusta fir... |
|
Helt ny Scout Sixty tillbaka
Nya Scout Sixty importeras ... |
|
BMW visar upp Concept F 450 GS
BMW Motorrad har visat upp ... |
|
Sena 60S intercom
Sena 60 S med förbättrad Me... |
|
Triumph Speed Triple 30 år
Tiden flyger, som man säger... |
|
Nytt varumärke för elmotorcyklar från Royal Enfield
Royal Enfield har tagit ste... |
|
MV AGUSTA OTTANTESIMO COLLECTION
MV Agusta firar sitt 80-års... |
|
Honda ICE Concept med eldriven kompressor
2025 Honda ICE Concept bike... |
|
BMW Concept F 450 GS
BMW Motorrad har visat upp ... |