Vet inte om du läste rapporten (eller sammanfattningen av den) från Kammarkollegiet jag postade några inlägg tidigare. Deras bedömning är att utfallet av Trumps policies skulle bli negativt för både USA och Sverige.
Framför allt uppfattar jag Trumps approach som kortsiktig.
Sen är frågan förstås komplex och det kan finnas både för- och nackdelar med en sådan linje.
Jag är principiellt negativt inställd till subventioner som verktyg. Ogillar så direkta statliga interventioner, utan tror mer på att på andra sätt (lägre skatter, god infrastruktur, smidigt regelverk osv.) skapa gynnsamma förutsättningar.
Samtidigt tror jag inte på total frihandel. Det tenderar leda till en utveckling som i allt för stor utsträckning driver utvecklingen mot stora multinationella företag som lägger sin produktion där det blir billigast, men på bekostnad av bl.a. resiliens i försörjningskedjor och möjligheten att kunna ha konkurrenskraftig inhemsk industri inom strategiskt viktiga områden.
I praktiken tror jag handelshindren behöver stå i proportion till hur ömsesidigt gynnsamma handelsförbindelser kan bli, även långsiktigt. Det innebär i princip frihandel gentemot vänligt sinnade och liknande länder, medan handelshindren blir större för länder som agerar på ett allt för ensidigt eller aggressivt sätt eller som långsiktigt blir ogynnsamt t ex för att det utarmar ens egen konkurrenskraft inom viktiga områden.
Lite oklart vad du menar här. Vilken väg är det han skulle visa in andra länder på? Mer isolationism? Större skepsis mot Kina?
Oavsett så är det en väg som är betydligt svårare att följa för ett litet exportberoende land som Sverige och som redan är så handelsmässigt beroende av Kina.
För vår och även EU:s del är vi beroende av breda internationella samarbeten av vänligt sinnade länder, som en motvikt mot Kina. Ett mer isolationistiskt och protektionistiskt USA gör sådana samarbeten betydligt mer komplicerade att få till.
Den här analysen av Andrew Busch var belysande:
Executive Summary:
andrewbusch.com
