Jag har testat två varianter...
Förra tjejen träffade jag när jag var i ett annat långvarigt (4år) förhållande. Jag gjorde slut med dåvarande omedelbums tre dagar efter att jag träffat den nya. Vi gjorde ingenting utan hade bara råkat på varandra.. Det höll i två år....
Förra sommaren blev jag singel igen, raggade en del men inget allvarligt. Senare på hösten (sept) så träffade jag en helt otrolig tjej när jag var på besök i Gbg, men pga att jag bodde 40 mil från henne och att vi bägge nyss hade gjort slut med våra respektive så bestämde vi att skita i det hela och vi tappade kontakten...
Sen av en tillfällighet så träffades vi i Gbg i februari igen och nu var förutsättningarna helt annorlunda. Man hade hunnit att smälta det gamla förhållandet och så.. Så nu bor man i Gbg och har det skitgott med henne!
Snurrigt skrivet, men det jag vill säga är.
Att träffa nån när man ihop med någon annan KAN vara ett sätt att ta sig ur ett dåligt förhållande. Lite så var det nog för mig, nu när man är efterklok.
Och för det andra. Man känner på nåt sätt när det är rätt! En klyscha,javisst. Men hittils så har jag alltid retat mig på nåt hos den andre men tänkt, "jaja, det kanske blir bättre" osv. Det konstiga nu är att jag börjar fundera om min tjej verkligen är en tjej.. Hon är för bra helt enkelt!!!
Edit: En kul grej. I lördags var jag och gumman ute på var sitt håll på stan, vi skulle in på bolaget bägge två och handla var sitt osv. Sen ringde jag henne och sa att jag skulle nog ta en sväng förbi Bishops och ta ett par öl innan jag kom hem.. Vad väntade hemma?? Jo. I kylen står det redan två öl av favoritsorten och jag fattar ingenting.. "Jomen", svarade hon, "jag visste ju att jag skulle komma hem före dig så jag köpte två öl så du kunde få kalla öl istället för dom där påsvarma som du kommer med!"
DET är kärlek!!!!!!