Hej på er alla!
Ofta här på forumet så är jag en väldigt lättsam, spexig person.
Men det jag tänker dela med mig av nu är tankar från Håkan.
Den person som inte så många i den här världen sett så mycket av.
När jag satt och körde hem funderade jag rätt mycket på det om skedde i kväll. Vilka efterspel det kommer att ge.
JAg vill inte heller göra det härtill den diskussion om vad, varför och om... o.s.v
Utan bara mina tankar.
Att det inträffade en olycka är otroligt tragiskt!
Om den information som cirkulerar nu är helt korrekt.
Så är det än mer tragiskt.
Onsdagskörningen har blivit en sammankomst för oss som gillar att köra hoj.
Jensa tog ett initiativ som lett till förmodligen en av dom bästa mest uppsluppna sammankomster som är möjliga. Vi träffas, vi skojar och vi kör hoj.
Det har blivit en ljuspunkt i tillvaron. Jag tror att många med mig instämmer i att vi också givits tillfället att träffa ny bekanskaper, människor som vi under normala förhållanden aldrig skulle möta annars.
Att vi valt att köra hoj beror på olika orsaker, farten, friheten, "what ever"
Men vi är alla skrämmande medvetna om att det är förknippat med en stor risk. Den risken väljer vi själva att ta i samma ögonblick som vi vrider om nyckeln på våra hojar.
Vad jag någonstans i det här vill förmedla är att vi kan inte peka inte på någon!
Försöka att inte utreda om det här är bra eller inte.
Det är vårat eget val vad vi gör på vår fritid.
Jag vill däremot hylla Jensa som med engagemang, glädje, humor lyckats sammanföra och skapa den här otroligt härliga skaran med människor.
Det finns inte någonstans i den här eller någon annan händelse under onsdagskörningarna som på något sätt kan ställa Jensa ansvarig.
Möjligt vis en mängd leenden, skratt före och efter..
Men allt som sker "under" är helt och hållet vårat eget ansvar och våra egna beslut.
Så vad jag vill be er alla är att tillsammans med mig komma överens om att Jens inte bara är en otroligt stark och initiativrik person, Vi har honom att tacka för mycket av den glädjen jag tror vi alla upplevt under sommaren 2006.
Och för många skratt och leenden under den kommande hösten.
Nu vart det lite mycket i ett och samma inlägg..
Men det jag såg på Sveavägen kändes inte rättmätigt.
( Du vet vad jag menar! )
För övrigt har jag själv i dag beslutat mig för att avsluta all "inspirerad" kvällskörning den här säsongen.
Då jag själv blev skrämmande påmind om min egen dödlighet.
Efter att passerat hasorna på en älg så att knät slog i bakbenet, känner jag att jag skall minimera riskerna genom att ta ett sånt beslut.
Nu stannar jag där..
Ta vara på er alla!!
Så ses vi !