Min jämförelse kanske inte var optimal men jag fick fram min åsikt, att bara för att det har varit så betyder inte det att det måste vara så jämt, saker och ting förändras. (Och det är inte flera hundra års avelsarbete bakom, ca: 1907 har jag för mig att staffen korsades fram, man ville ha en mindre smidigare hund att kampa mot andra hundar. Inte helt säker men rätta mig om jag har fel.)
Jag vet dock med största säkerhet att rasen blev en godkänd ras 1935.
Sak samma, jag förstår självklar att man inte raderar bort kamplusten i ett nafs och jag tycker inte att man ska försöka ens en gång. Vad skulle en staffe, APBT, amstaff eller bullterrier vara utan just lusten till kamp?
Halva hunden skulle försvinna.
Men man ska veta att det ligger mycket arbete bakom iaf min hund för att få henne dit hon är idag. Man kan inte skaffa denna typ av hund om man inte har tålamod för dom kan vara galet envisa.
Precis som när familjen Svensson skaffar en rottis och undrar varför just deras hund har bitit sönder halva hemmet när dom kommer hem från jobbet eller varför deras chiuaua skäller oavbrutet så fort någonting rör sig i busken.
Utbildning av människor skulle nog hjälpa fruktansvärt mycket och att folk kär sig vilken typ av hund dom har i kopplet. Det skulle nog få bort mycket av dom problem som vi har idag.
Som sagt, inför körkort (och besikting).
