Framtidsspekulationer kring motorcyklar och autonoma fordon

[Hoztic]

För 30 år sen gjorde piloten försök att kompensera för styrhjälpen i ett Gripenplan och snabblandade i centrala Stockholm.

Det var ju för att han var snabbare än elektroniken, man böt ju också ut spaken efter det.

 

[smilfinken]

Min bil håller en alert genom att plötsligt följa skarvar i asfalten när strecken är lite otydliga. På nyasfalterad motorväg med tydliga markeringar är det skönt, men ibland åker jag på vägar som inte ser ut så.

Ja, det är spännande när man får kämpa emot då bilen ibland hellre verkar vilja hålla konstant avstånd till strecken på höger sida än att undvika refugen i mitten av vägen. Samtidigt kör jag lite mer avslappnat i normalfallet då bilen faktiskt håller sig rätt i filen av sig själv och jag kan titta efter riktiga trafikfaror som älgar och cyklister.

 

[Coola Ola]

Vad är poängen med ett autonomt system om det inte skapar tid för annat än just körningen?
Kan man käka och raka sig så gör det ju nytta, i annat fall så.....varför?
Och kan man plocka bort ratten så blir ju vänster framsäte bekvämare.
Fortsätt att utveckla!

I nuläget finns det INGA autonoma system för självkörande bilar på marknaden. Alla (inkl Tesla) är så kallade Level 2 som egentligen bara är adaptiv farthållare och lane assist och i några fall autonomt filbyte.

 

[Coola Ola]

Även om det inte frigör tid från föraren så frigör det en massa mental kapacitet när man slipper sitta och analysera körningen och göra en massa korrigeringar i kurs och gaspådrag hela tiden. Efter några turers körning Stockholm-Örebro-Malmö med olika grader av automation kan jag konstatera att jag är betydligt fräschare i huvudet när jag kommer fram efter att ha kört med maximal automation jämfört med endast dum farthållare.

Håller med om detta. Även de jämförelsevis enkla systemen är användbara i den kontexten. Funkar dock mest felfritt på motorväg/planseparared väg.

 

[Coola Ola]

Systemen får bakläxa – förarna rakar sig bakom ratten

Många kollar mobilen och ägnar sig åt annat under körningen.

www.vibilagare.se

Men...?
Vilken överraskning.
Vem kunde ha aaanat...?

Problemet är att systemen INTE är autonoma men marknadsförs på ett sätt an användarna tror att de är det.
Systemen som finns nu (level 2) och även nästa steg (level 3) är på vissa sätt MER farliga då de invaggar föraren i en känsla av att bilen har kontroll men i praktiken klarar systemet bara i absolut bästa fall 99% körningen men när den där sista procenten inträffar så är föraren helt oförberedd. Volvos nuvarande system är dessutom busenkelt att lura. Ett lätt tryck mot ratten med knät är allt som behövs för att systemet ska hålla sig aktiverat utan att varna.

De helt autonoma systemen som exempelvis Waymo testar har en mycket högre tillförlitlighet och den stora majoriteten av olyckor som Waymos bilar är inblandade i är orsakade av mänskliga förare.

Human drivers keep rear-ending Waymos

We took a close look at the 23 most serious Waymo crashes.

arstechnica.com

 

[Heaven]

Problemet är att systemen INTE är autonoma men marknadsförs på ett sätt an användarna tror att de är det.
Systemen som finns nu (level 2) och även nästa steg (level 3) är på vissa sätt MER farliga då de invaggar föraren i en känsla av att bilen har kontroll men i praktiken klarar systemet bara 99% körningen men när den där sista procenten inträffar så är föraren helt oförberedd. Volvos nuvarande system är dessutom busenkelt att lura. Ett lätt tryck mot ratten med knät är allt som behövs för att systemet ska hålla sig aktiverat utan att varna.

De helt autonoma systemen som exempelvis Waymo testar har en mycket högre tillförlitlighet.

Problemet med systemen är ju dessutom att de är designade på ett sätt som går tvärtemot hur våra hjärnor funkar. Mycket av det som gör oss trötta när vi kör är just den uppmärksamhet som krävs, så att vi upplever oss mer utvilade efter att ha kört med hjälpsystemet är helt enkelt för att vi varit betydligt mindre uppmärksamma. Vi har medvetet eller omedvetet lämnat över det ansvaret till tekniken.

Ett knep för att bli mer utvilad när man kör är annars att öva och skaffa sig mycket erfarenhet. Något förenklat: ju mer erfarenhet vi får, desto mer av uppgiften börjar lösas av det som nobelpristagaren Daniel Kahneman kallade System 1, dvs det som hjärnan löser mycket snabbt och med minimal energiåtgång så att vi upplever det som att det sker per automatik. Med mindre erfarenhet aktiveras istället System 2 i högre utsträckning, dvs vi behöver tänka och analysera situationen mer aktivt. Detta går långsammare och kräver enormt mycket mer energi än System 1. Alla som har tagit MC-kort och som jämför tiden de övningskörde med hur de upplever körningen efter att ha kört i flera år och kanske några storbanekurser förstår vad detta handlar om.

Så vad hjälpsystemen och de autonoma systemen i själva verket gör är att frikoppla människor från mycket av den erfarenhetsutveckling som gör att mycket av körningen kan ske med hjärnans System 1 istället för det energikrävande och betydligt långsammare System 2 (observera att det som sagt är en förenkling). Vi försämrar alltså drastiskt vår egen förmåga till erfarenhetsutveckling och lägger över det ansvaret på tekniken som vi då blir allt mer beroende av.

Inte ens de mest avancerade modellerna som de autonoma systemen bygger på ligger ens i närheten av människans förmåga till lärande och anpassning i förhållande till energiåtgången. Medan de självkörande systemen måste tränas med enorma mängder data, i princip måste ha tränats på alla tänkbara situationer som kan uppstå på alla platser i världen, kräver enorm beräkningskapacitet och dessutom behöver ha människor som manuellt korrigerar alla fel i modellerna kan en människa på mycket kort tid lära sig att anpassa sig till nya situationer och dessutom använda sin fantasi för att hantera situationer denne inte har upplevt förut. Det är bland annat därför vi fortfarande inte ser självkörande bilar på våra gator. Kanske kommer vi få se det inom några år baserat på den typ av maskininlärning som används idag, men det kommer vara med klara begränsningar och till ett enormt resursslöseri, utöver de problem med tekniken och människan jag tog upp ovan. För att få den utveckling somliga hoppas på tror jag det snarare krävs någon slags paradigmskifte i tekniken och principerna bakom dessa system.

Sedan finns det något som tekniken faktiskt kan hjälpa oss med - "inattentional blindness". Detta hänger delvis ihop med begreppet "selektiv varseblivning" som alla fick lära sig i körskolan. När vi har byggt mycket erfarenhet och vant oss vid en situation har vi en tendens att tappa förmåga att reagera på vissa oväntade saker pga. att hjärnan automatiskt filtrerar bort dem. Vi ser helt enkelt inte det som vi inte förväntar oss att se. Här kan det vara relevant med olika stödsystem som hjälper oss att reagera på sådana saker. Men det får inte ske på bekostnad av utvecklingen av våra egna förmågor.

 

[Hoztic]

Ja, det är spännande när man får kämpa emot då bilen ibland hellre verkar vilja hålla konstant avstånd till strecken på höger sida än att undvika refugen i mitten av vägen. Samtidigt kör jag lite mer avslappnat i normalfallet då bilen faktiskt håller sig rätt i filen av sig själv och jag kan titta efter riktiga trafikfaror som älgar och cyklister.

Som cyklist har jag noterat en högre andel nyare bilar som ligger precis mitt i sitt körfält och slickar förbi mig, dom litar på att bilen sköter säkerheten, och att dom inte behöver göra något. Det kan ju lätt bli kontraproduktivt rent trafiksäkerhetsmässigt, om allt som räknas är att följa det vita strecket. Vad händer om någon busar lite och ritar en ny dragning av det vita strecket, tex i en svag sväng över vänster väghalva, eller ner i diket?

 

[Heaven]

Som cyklist har jag noterat en högre andel nyare bilar som ligger precis mitt i sitt körfält och slickar förbi mig, dom litar på att bilen sköter säkerheten, och att dom inte behöver göra något. Det kan ju lätt bli kontraproduktivt rent trafiksäkerhetsmässigt, om allt som räknas är att följa det vita strecket. Vad händer om någon busar lite och ritar en ny dragning av det vita strecket, tex i en svag sväng över vänster väghalva, eller ner i diket?

Nykterheten hos den som ritar vägmarkeringar kan därmed bli den "single point of failure" som får hela trafiksystemet att kollapsa.

 

[smilfinken]

Vad händer om någon busar lite och ritar en ny dragning av det vita strecket, tex i en svag sväng över vänster väghalva, eller ner i diket?

Se även "vägarbete".

 

[smilfinken]

Som cyklist har jag noterat en högre andel nyare bilar som ligger precis mitt i sitt körfält och slickar förbi mig, dom litar på att bilen sköter säkerheten, och att dom inte behöver göra något. Det kan ju lätt bli kontraproduktivt rent trafiksäkerhetsmässigt, om allt som räknas är att följa det vita strecket. Vad händer om någon busar lite och ritar en ny dragning av det vita strecket, tex i en svag sväng över vänster väghalva, eller ner i diket?

Jo, fast bilister som synbarligen avsiktligt (trots att inget möte skett) passerar väldigt nära en när man är ute och springer på en landsväg verkar inte direkt korrelera till årsmodellen av bil heller så det är inte ett problem som bara uppstått pga automatifiering. Om nu inte AI-bilar hatar cyklister ännu mer än vanliga bilister gör förstås.

 

[Coola Ola]

Problemet med systemen är ju dessutom att de är designade på ett sätt som går tvärtemot hur våra hjärnor funkar. Mycket av det som gör oss trötta när vi kör är just den uppmärksamhet som krävs, så att vi upplever oss mer utvilade efter att ha kört med hjälpsystemet är helt enkelt för att vi varit betydligt mindre uppmärksamma. Vi har medvetet eller omedvetet lämnat över det ansvaret till tekniken.

Ett knep för att bli mer utvilad när man kör är annars att öva och skaffa sig mycket erfarenhet. Något förenklat: ju mer erfarenhet vi får, desto mer av uppgiften börjar lösas av det som nobelpristagaren Daniel Kahneman kallade System 1, dvs det som hjärnan löser mycket snabbt och med minimal energiåtgång så att vi upplever det som att det sker per automatik. Med mindre erfarenhet aktiveras istället System 2 i högre utsträckning, dvs vi behöver tänka och analysera situationen mer aktivt. Detta går långsammare och kräver enormt mycket mer energi än System 1. Alla som har tagit MC-kort och som jämför tiden de övningskörde med hur de upplever körningen efter att ha kört i flera år och kanske några storbanekurser förstår vad detta handlar om.

Så vad hjälpsystemen och de autonoma systemen i själva verket gör är att frikoppla människor från mycket av den erfarenhetsutveckling som gör att mycket av körningen kan ske med hjärnans System 1 istället för det energikrävande och betydligt långsammare System 2 (observera att det som sagt är en förenkling). Vi försämrar alltså drastiskt vår egen förmåga till erfarenhetsutveckling och lägger över det ansvaret på tekniken som vi då blir allt mer beroende av.

Inte ens de mest avancerade modellerna som de autonoma systemen bygger på ligger ens i närheten av människans förmåga till lärande och anpassning i förhållande till energiåtgången. Medan de självkörande systemen måste tränas med enorma mängder data, i princip måste ha tränats på alla tänkbara situationer som kan uppstå på alla platser i världen, kräver enorm beräkningskapacitet och dessutom behöver ha människor som manuellt korrigerar alla fel i modellerna kan en människa på mycket kort tid lära sig att anpassa sig till nya situationer och dessutom använda sin fantasi för att hantera situationer denne inte har upplevt förut. Det är bland annat därför vi fortfarande inte ser självkörande bilar på våra gator. Kanske kommer vi få se det inom några år baserat på den typ av maskininlärning som används idag, men det kommer vara med klara begränsningar och till ett enormt resursslöseri, utöver de problem med tekniken och människan jag tog upp ovan. För att få den utveckling somliga hoppas på tror jag det snarare krävs någon slags paradigmskifte i tekniken och principerna bakom dessa system.

Sedan finns det något som tekniken faktiskt kan hjälpa oss med - "inattentional blindness". Detta hänger delvis ihop med begreppet "selektiv varseblivning" som alla fick lära sig i körskolan. När vi har byggt mycket erfarenhet och vant oss vid en situation har vi en tendens att tappa förmåga att reagera på vissa oväntade saker pga. att hjärnan automatiskt filtrerar bort dem. Vi ser helt enkelt inte det som vi inte förväntar oss att se. Här kan det vara relevant med olika stödsystem som hjälper oss att reagera på sådana saker. Men det får inte ske på bekostnad av utvecklingen av våra egna förmågor.

Det finns förvisso helt självkörande bilar i amerikanska städer, och de är som i min länk tidigare i tråden visar inblandade i färre olyckor än fordon som körs av människor och de som de är inblandade är till absolut största delen orsakade av mänskliga förare.

 

[Heaven]

Det finns förvisso helt självkörande bilar i amerikanska städer, och de är som i min länk tidigare i tråden visar inblandade i färre olyckor än fordon som körs av människor och de som de är inblandade är till absolut största delen orsakade av mänskliga förare.

Förändrar ingenting i det jag skrev.

 

[PerJohan]

Som cyklist har jag noterat en högre andel nyare bilar som ligger precis mitt i sitt körfält och slickar förbi mig, dom litar på att bilen sköter säkerheten, och att dom inte behöver göra något.

Jag känner inte igen mig i den beskrivningen faktiskt. Snarare anser jag att de som sällan håller ut nåt när man cyklar eller åker moped, oftast är lastbilsförare. Såklart är bilister rätt ofta dåliga på detta med, men jag tycker det är jämnt spritt över modeller och bilåldrar. Mest gemensamt är nog om det är frästa spår i mitten, då verkar folk överlag ha mycket emot att låta ens ett hjulpar glida över på andra sidan mitten. SÅ här vill jag, som cyklist, hänga ut lastbilschafförer, helt okopplat till trådens ämne!

 

[Coola Ola]

Förändrar ingenting i det jag skrev.

Det förändrar det såtillvida att de metoderna för inlärning av autonoma systern fungerar bra, även om det är ett annat sätt än hur vi människor funkar.

Dessutom, i en värld med autonoma bilar inte heller har ett behov av att lära sig att köra bil. Personligen ser jag fram emot det då bilkörning i min värld är ungefär lika kul som att se färg torka.

 

[Heaven]

Det förändrar det såtillvida att de metoderna för inlärning av autonoma systern fungerar bra, även om det är ett annat sätt än hur vi människor funkar.

”Bra” i bemärkelsen att de kommer bli godkända att använda på fler och fler ställen framöver pga. att politiker kommer köpa just de argument du precis skrev. Dåligt pga. det jag skrev tidigare. Den förbättrade förmågan hos autonoma system sker på bekostnad av mänsklig förmåga, istället för att förstärka och komplettera den.

Dessutom, i en värld med autonoma bilar inte heller har ett behov av att lära sig att köra bil. Personligen ser jag fram emot det då bilkörning i min värld är ungefär lika kul som att se färg torka.

Det kan man se fram emot, men då tror jag samtidigt man får förlika sig med tanken att det i en sådan framtid kommer att vara väldigt begränsade möjligheter att köra hoj som idag.

 

[Hoztic]

Dessutom, i en värld med autonoma bilar inte heller har ett behov av att lära sig att köra bil. Personligen ser jag fram emot det då bilkörning i min värld är ungefär lika kul som att se färg torka.

Det är väl därför man har uppfunnit kollektivtrafik?

 

[Heaven]

Måste ändå säga att ur techjättarnas perspektiv, som driver utvecklingen, är det ju genialt rent affärsmässigt.

Skapa teknik som successivt försämrar människors körförmåga så att de blir allt mer beroende av tekniskt förarstöd. Skapa samtidigt sociala medier som optimeras för att göra människor beroende, så att de omöjligt kan fokusera på körningen och omedelbart kommer omfamna all ny förarstödsteknik som gör att de kan sitta och scrolla i flödet istället för att fokusera på trafiken.

Utveckla sedan hela tiden nästa generations autonoma system som svar på de brister i körförmåga som blir resultatet av de tidigare och där politiker knappast har något annat val än att omfamna tekniken, både av trafiksäkerhetsskäl och att väljarna tycks skrika efter det.

Så har man skapat en fullständigt marknadsdominans och kontroll över hur människor transporterar sig.

Nu är det naturligtvis ingen konspiration där allt är uttänkt i en ondsint plan på det sättet, men i princip är det ju detta som blir effekten, sett till vilka incitament som skapas och vilka som tjänar på alltihop, så det kommer fortsätta gå åt det hållet så länge människor inte nyktrar till och driver på för en annan utveckling, som konsumenter, trafikanter, väljare och medborgare.

 

[GuW]

Se även "vägarbete".

Har du sett klippet (från USA?) på killen som går omkring med en T-shirt med en stoppskylt på?

Folk som sitter i bilar med skyltigenkänning blir tvärförbannade när deras bil grisnitar när han går på trottoaren.

Det kanske funkar med klistermärken med omkörningsförbud på bakluckan också?
Eller en 30 skylt?

 

[erikn]

Jag känner inte igen mig i den beskrivningen faktiskt. Snarare anser jag att de som sällan håller ut nåt när man cyklar eller åker moped, oftast är lastbilsförare. Såklart är bilister rätt ofta dåliga på detta med, men jag tycker det är jämnt spritt över modeller och bilåldrar. Mest gemensamt är nog om det är frästa spår i mitten, då verkar folk överlag ha mycket emot att låta ens ett hjulpar glida över på andra sidan mitten. SÅ här vill jag, som cyklist, hänga ut lastbilschafförer, helt okopplat till trådens ämne!

Inte egen upplevelse. På frugans jobb har de någon bil med lane assist. Den som körde bilen körde ut över mittstrecket för att köra om en cyklist och bilen svänger själv tillbaka in i filen så de nästan klippte cyklisten. Hade förmodligen inte hänt om de blinkat för att köra förbi cyklisten.

 

[Old Badger]

Även om det inte frigör tid från föraren så frigör det en massa mental kapacitet när man slipper sitta och analysera körningen och göra en massa korrigeringar i kurs och gaspådrag hela tiden. Efter några turers körning Stockholm-Örebro-Malmö med olika grader av automation kan jag konstatera att jag är betydligt fräschare i huvudet när jag kommer fram efter att ha kört med maximal automation jämfört med endast dum farthållare.

Varför frigöra tid till att inte köra? Idag använde jag en massa mental kapacitet på krokig väg ner till Linköping. Sedan 9 mil runt på Sviestad. Men på vägen hem, i mörker, blev det en massa kapacitet över. Jag hade tråkigt och även om jag kunde hålla en högre snitthastighet kändes det som betydligt längre eftersom det var så för....at tråkigt.
Jag är van att använda hjärnan och kan köra, inte åka, 100 krokiga mil på en dag men vet att de som är ovana och brukar åka motorcykel får problem. 10 - 20 mil brukar vara gränsen sedan behöver de "vila" på rak väg.

Problemet med systemen är ju dessutom att de är designade på ett sätt som går tvärtemot hur våra hjärnor funkar. Mycket av det som gör oss trötta när vi kör är just den uppmärksamhet som krävs, så att vi upplever oss mer utvilade efter att ha kört med hjälpsystemet är helt enkelt för att vi varit betydligt mindre uppmärksamma. Vi har medvetet eller omedvetet lämnat över det ansvaret till tekniken.

Ett knep för att bli mer utvilad när man kör är annars att öva och skaffa sig mycket erfarenhet. Något förenklat: ju mer erfarenhet vi får, desto mer av uppgiften börjar lösas av det som nobelpristagaren Daniel Kahneman kallade System 1, dvs det som hjärnan löser mycket snabbt och med minimal energiåtgång så att vi upplever det som att det sker per automatik. Med mindre erfarenhet aktiveras istället System 2 i högre utsträckning, dvs vi behöver tänka och analysera situationen mer aktivt. Detta går långsammare och kräver enormt mycket mer energi än System 1. Alla som har tagit MC-kort och som jämför tiden de övningskörde med hur de upplever körningen efter att ha kört i flera år och kanske några storbanekurser förstår vad detta handlar om.

Så vad hjälpsystemen och de autonoma systemen i själva verket gör är att frikoppla människor från mycket av den erfarenhetsutveckling som gör att mycket av körningen kan ske med hjärnans System 1 istället för det energikrävande och betydligt långsammare System 2 (observera att det som sagt är en förenkling). Vi försämrar alltså drastiskt vår egen förmåga till erfarenhetsutveckling och lägger över det ansvaret på tekniken som vi då blir allt mer beroende av.

Inte ens de mest avancerade modellerna som de autonoma systemen bygger på ligger ens i närheten av människans förmåga till lärande och anpassning i förhållande till energiåtgången. Medan de självkörande systemen måste tränas med enorma mängder data, i princip måste ha tränats på alla tänkbara situationer som kan uppstå på alla platser i världen, kräver enorm beräkningskapacitet och dessutom behöver ha människor som manuellt korrigerar alla fel i modellerna kan en människa på mycket kort tid lära sig att anpassa sig till nya situationer och dessutom använda sin fantasi för att hantera situationer denne inte har upplevt förut. Det är bland annat därför vi fortfarande inte ser självkörande bilar på våra gator. Kanske kommer vi få se det inom några år baserat på den typ av maskininlärning som används idag, men det kommer vara med klara begränsningar och till ett enormt resursslöseri, utöver de problem med tekniken och människan jag tog upp ovan. För att få den utveckling somliga hoppas på tror jag det snarare krävs någon slags paradigmskifte i tekniken och principerna bakom dessa system.

Sedan finns det något som tekniken faktiskt kan hjälpa oss med - "inattentional blindness". Detta hänger delvis ihop med begreppet "selektiv varseblivning" som alla fick lära sig i körskolan. När vi har byggt mycket erfarenhet och vant oss vid en situation har vi en tendens att tappa förmåga att reagera på vissa oväntade saker pga. att hjärnan automatiskt filtrerar bort dem. Vi ser helt enkelt inte det som vi inte förväntar oss att se. Här kan det vara relevant med olika stödsystem som hjälper oss att reagera på sådana saker. Men det får inte ske på bekostnad av utvecklingen av våra egna förmågor.

Sista biten är något som är vanligt när det gäller att se motorcyklister. Hade vi ett Trafiksäkerhetsverk skulle det informeras om att hjärnan behöver lära sig att titta efter oss. Jag har flera exempel där det klagas att vi, motorcyklister alltså, bara kommer ur tomma intet. När jag förklarat att de troligtvis inte aktivt letar efter oss och därmed inte ser oss är de först skeptiska men när de börjar leta så ser de.

Sedan finns det något som tekniken faktiskt kan hjälpa oss med - "inattentional blindness". Detta hänger delvis ihop med begreppet "selektiv varseblivning" som alla fick lära sig i körskolan. När vi har byggt mycket erfarenhet och vant oss vid en situation har vi en tendens att tappa förmåga att reagera på vissa oväntade saker pga. att hjärnan automatiskt filtrerar bort dem. Vi ser helt enkelt inte det som vi inte förväntar oss att se.